Göksholms slott
Från 299 kr
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Engelbrektsmonumentet. Minnesmärke med texten: "Här föll Engelbrecht Engelbrechtsson, svenska frihetens värn, Gustaf Wasas efterdöme, offer för ett nidings mord, den 27 april 1436. Minnet hade lefvat 382 år innan minnesmärket restes af Göksholms ägare G.M. von Rehausen."
Flygvy över Böksholms sulfitfabrik.
Flygfoto över Böksholms sulfit fabrik.
Vy över en grusväg med en pelare i bakgrunden. På pelaren står en urna. I trevägskorsningen står ett monument, en svart obelisk. Den är uppförd 1850 av tacksamma arbetare på Böksholm. Inskriptionen lyder: "Minne av en rättvis man god husbonde hofmarskalken riddaren af kongl. Nordstierneorden högvälborne Grefve Gustav Hamilton". Något suddigt foto.
Kyrkogård, gravsten med följande text: Kristina Kvist, född 7/10 1839, död 19/1 1912. Från Göksholm. Jag lever i skolen och leva. Fröken Mia Larsson, Via, Stora Mellösa sn.
Sågverk i Böksholm.
Kanal vid Böksholm sulfitfabrik.
Böksholm, herrgården, 1959.
Böksholm, sulfitfabrik, 1955.
Böksholm, sulfatfabrik, 1971.
Böksholm, pappersbruk, 1955.
Böksholm pappersbruk, 1967.
Böksholm, pappersbruk, 1967.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.