man, kvinna, barn, fotografi, photograph
Från 299 kr
'Fig. 1) Huggormens överkäksben med gifttand och reservtänder, från sidan. :: Fig. 2) Huggormens överkäksben med gifttand och reservtänder, framifrån. :: Fig. 3) Ödlesnokens vänstra överkäksben med gifttänder, sett från sidan. :: Fig. 4) Ödlesnokens högra överkäksben med gifttänder, sett från andra sidan. :: Alla bilderna i 2ggrs förstorning. :: Ingår i serie med fotonr. 4501:1-60 ur ingenjör Otto Cyréns ''Ormar i fantasi och verklighet''. Bilden med på s.47 i verket.'
Vreta Kloster kyrka och klosterruin. Anläggningens historik är lång och komplicerad. Äldsta delarna av nuvarande kyrkobyggnad och klostret påbörjades omkring 1110. I ett donationsbrev utfärdat av Inge den äldre av Stenkilska ätten och hans hustru Helena anges att de nämnda år instiftar ett nunnekloster i Vreta och skänker jord till klostrets försörjning.
Paul Engdahl vid sitt staffli omkring 1945. Den från Värmland bördige Engdahl bosatte sig i Borensberg 1936, efter att ha tillbringat 15 år på Tahiti. Där hade hans vaniljplantage givit honom försörjning kombinerat med konstnärsyrket. I sitt konstnärsskap kom han att bli mycket inspirerad av de lokala uttrycken på ön. Bilden visar honom emellertid vid ett mer traditionellt motivval.
Paul Engdahls utställning vid Östergötlands museum 1945. Den från Värmland bördige Engdahl bosatte sig i Borensberg 1936, efter att ha tillbringat 15 år på Tahiti. Där hade hans vaniljplantage givit honom försörjning kombinerat med konstnärsyrket. I sitt konstnärsskap kom han att bli mycket inspirerad av de lokala uttrycken på ön.
Större industribyggnad i sten. På bilden ser man baksidan av valskvarnen på Alsters industrier. Till höger det så kallade blanderiet, till vänster kvarnen. Allra längst ut till höger ser vi transformatorstationen. Denna station bestod av en motor som försåg industrin med el (som köptes in) om dess egna försörjning inte räckte till. Idag är transformatorstationen borta. Källa: Benkt Eriksson, före detta förvaltare för Alsters Industrier.
buddhabilder, parasoller, furste, fotografi, photograph
tråd, kvinna, man, handarbete, bomull, fotografi, photograph
statsskeppet, kanot, buddhabild, benroddare, fotografi, photograph
1880 köpte Johan Allmodin från Havdhem och hans hustru Anna född Hemström från Fröjel en bit jord från Bjärges Jakobssons, den gård som revs och styckades upp vid skiftet. Allmodins uppförde då denna manbyggnad, vilken de måste ha köpt och inte nybyggt, för det är ett bulhus av sen 1700-talstyp, men med moderna fönster, flackare tak än ursprungligt, veranda och nytt köksbakbygge. Det här var ett ställe med ungefär 10 hektar mark och man bör ha behövt försörjning utifrån för att klara sig. Allmodins sålde stället 1904 till Karl Johansson från någon mindre boplats under Mattsarve och hans hustru Rebecka född Danielsson från Gannor, troligen dotter till Johan Allmodins syster. Johanssons fick 6 barn, sonen Algot tog över föräldrahemmet och bodde där till sin död 200? Stället är nu fritidshus.
Enligt uppgift porträtt av Anders Johan Samuelsson. Född 1864 i Viprödsle, Kisa socken som son till Samuel Gustaf Bengtsson och Charlotta Albertina Jonsdotter. Från 1888 gift med Augusta Mathilda Johansdotter från Malexander. Den äktenskapliga lyckan varade bara i drygt tre år. Endast dagar efter nedkomsten av parets tredje barn avled modern, rimligtvis i sviterna av födseln. Kort därefter gifte Anders Johan om sig med Augusta Josefina Johansdotter, bördig från Västra Harg. Efterhand flyttade makarna med sin förstfödda till Kisa för att bli brukare i Lindhylta. Här fick paret ytterligare tre barn innan Anders Johan i maj månad 1900 hastigt dog av lungsot. Kvar stod änkan och barnen utan egen försörjning. Som så kallad inhyses kämpade Augusta Josefina vidare tills hon själv dog i sviterna av magcancer 1904. De efterlevande barnen skingrades till släktingar i Ulrika respektive Västra Harg. Ett inte ovanligt öde i äldre tider.
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
Nedertorneå 20:1-6
Nedertorneå 65:1
Käringön 10
Nedertorneå 62:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.