Ångermanland, Trysunda. Jeep tillhörig Sten Allan Vågberg. Under den tid man hade minkuppfödning var det några fiskare som skaffade sig fordon för att underlätta utdelning av foder m.m. Sedan man slutade med minken har den bara fått stå och förfalla, eftersom det inte finns några körbara vägar på ön.
Från 299 kr
Några kvinnor besöker Sankt Anna kyrkoruin. Fotografen är möjligtvis den fotointresserade kyrkoherden i moderförsamlingen Skällvik, Gustaf Leonard Lundqvist. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Brogrens kvarn i Släp. Kvarnbyggnad; en långsträckt länga med ett murat parti av natursten och mot den i vinkel en kortare länga, båda med sadeltak täckta av enkupigt tegel. Byggnaden har förjat förfalla med tak och fasadskador. (Jämför med bildnr G8793 taget år 1942.)
Ladugården till Slattefors herrgård var del i en komplett ekonomianläggning som vid sidan av sina naturliga funktioner bar stora kulturhistoriska värden. Ladugården från mitten av 1800-talet kom att eldhärjas i en anlagd brand 1988 och därefter förföll anläggningen och sedermera revs det unika och intilliggande vagnslidret. Komplexets vackra magasin räddades dock och har efter förflyttning erhållit ny placering och funktion närmare gårdens huvudbyggnad. Foto 1982.
Vy över herrgården Bergkvara med ruin. Bergkvara är en herrgård och slottsruin i Växjö kommun. Bergkvara ligger vid Bergkvarasjön cirka 6 kilometer väster om Växjö. Historiskt sett har godset legat inom Bergunda socken, Kinnevalds härad i Värend. Det på 1470-talet av Arvid Trolle uppförda stenhuset hade ursprungligen sex våningar och fyra hängtorn, men förföll under 1600-talet och blev slutligen en ruin på 1700-talet. På 1790-talet uppfördes en ny huvudbyggnad i nyklassicistisk stil av greve Arvid Eric Posse, vars släkt fortfarande äger gården.
En av otaliga ekonomibyggnader på den svenska landsbygden som tjänade ut under 1900-talet. Många blev vedbrand, inte minst under krigsvintrarna. Andra fick förfalla för att till slut eldadas upp på platsen. Denna tillhörde det lilla forna torpet, senare backstugan, Näsastugan under gården Aspa i Asby. Ställets lantbruk var blygsamt, vilket avspeglas i byggnadens kombinerade fähus och loge. Knutarna har någon gång rätats upp och stadgats för en förlängd tid i funktion, men den tiden var sedan länge förbi fotoåret 1937.
På platsen för Krokeks ödekyrka stod i äldsta tid franciskanordens kapell, omnämnt år 1440. Vid reformationen drogs klostret in och kapellet kom vidare att ersättas med den så kallade Gunillakyrkan, tillkommen genom drottning Gunillas försorg. Under 1600- och 1700-talens lopp förföll kyrkan och vid 1740-talet fattades beslut om att uppföra bildens kyrkobyggnad. Den stod klar för bruk år 1747. Men inte heller denna byggnad kom att bestå. Söndagen den 28 april 1889 drabbades kyrkan av en våldsam brand som förstörde byggnaden bortom möjlig återuppbyggnad. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar. Bilden har lämnat oss odaterad men kan genom ruinens yttre tecken uppskattas till tiden omkring 1920.
I Falkenberg ligger idag mitt i stan restaurang Kvarnvingen i ett kvarter med samma namn. Vid denna plats låg förr - som bilden visar - en väderkvarn. Kvarnen stod från början i Tågarp i Vinberg men flyttades till Falkenberg i slutet av 1800 - talet. Mjölnare Jönsson, "Mig" kallad, lät dock efterhand kvarnen förfalla och en kvarnarbetare vid Valskvarnen byggde om den till en elektrisk kvarn, "Falkenbergs Elektriska Tullkvarn". Stugan till höger kallades "Far på Måsens". Till vänster låg polismannen Berntssons stuga. Text från boken Severin Nilsons Halland. Se även post 00405 En kopia finns i fotopärmen "Severin Nilson" på Falkenbergs museum.
Kvarnbäcken (Ållabäcken) mellan sjöarna Drien och Sommen utgör gräns mellan gårdarna Smedstorp och Målen i Norra Vi. Det lilla vattendraget har i urminnes tider givit kraft till mindre skvaltkvarnar men under 1860-talets byggdes en större och gemensam anläggning på Smedstorps-sidan. Kvarnen drevs till en början av en mjölnare som också malde åt andra gårdar. Efter att den siste mjölnaren avflyttat 1901 -den dövstumme Anders Teodor Johansson- fungerade kvarnen vidare för husbehov. Med tiden kom den att förfalla och vid mitten av 1940-talets revs den. Upplysningsvis användes valda delar av virket till att bygga stommen till nytt bostadhus (Vita villan) på Smedstorp. Foto 1938.
Sommaren 1925 besökte Östergötlands museums utsände Hägerstads ödekyrka för en antikvarisk undersökning. Kyrkobyggnaden hade låtits förfalla sedan församlingens nya kyrka invigts 1866 och nu hade sönderfallet nått kritiska nivåer. Under 1930-talet kom en viss upprustning av ruinen att genomföras och byggnaden sattes bland andra insater under tak. I senare tid har ruinen genomgått en mer omfattande restaurering och fungerar sedan 1978 åter som gudstjänstlokal. Från undersökningens något undermåliga fotografier får vi en uppfattning om hur ruinen tog sig ut före 1930-talets åtgärder. Här kyrkoruinens södra fasad.
Småland. S. Möre hd. Torsås sn. ""Fisk Sven", inhyseshjon hos torparen förre byskräddaren Peter Månsson i Flytorpet under Oxlehall i Torsås socken, Kalmar län. Hans rätta namn är Sven Petersson. Har i flera år "Tjänat båtsman" och bott i en båtsmansstuga i Oxlehalls by. Gammal och orkeslös förmådde han ej hålla stugan vid makt utan den fick förfalla och blef obeboelig. Då förbarmade sig den ofannämnde Peter Månsson och lät honom taga köket i sin stuga i besittning. Ända tills sista tiden har han lifnärt sig med fiske. Nu måste han lefva på den allmänna barmhertighetens hårda bröd." Foto d. 4 juli 1904 af J. E. Thorin, Åtvidaberg. S.T.F. Fot. Stipendium 1904 E.U. 12294
Enligt Lauboken är smedjan helt i bulkonstruktion med faltak byggd 1880. Om det stämmer är det väldigt sent för en så pass gammalmodig byggnad. Särskilt anmärkningsvärd är stolpen, mittsulan, på gaveln, vilken bär upp nockåsen. Det här är ett förhistoriskt sätt att bygga på, vilket har levt kvar i enklare byggnader långt fram i tiden. Att en byggnad med en sådan konstruktion finns kvar är unikt. Dess proportioner vittnar också om äldre förebilder. Smedjan ligger öster om gårdens övriga byggnader i kanten av beteshagarna. Man ansåg att smedjor var brandfarliga och därför placerades de ofta en bit från övriga byggnader. Denna byggnad förföll sakteliga, men revs tack och lov inte bort. 2007 (?) mättes smedjan upp av studenter på Högskolans byggnadsvårdsutbildning och därefter gjorde man en exakt kopia av den, det ursprunliga virket var så murket, att det inte gick att återanvända. Fastighetsägaren stod för framtagningen av virket.
I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952. Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.
Med Daga och Arne Hansson på Öland. Borgholms slott omnämns tidigast 1281 och bestod ursprungligen av ett kraftigt runt försvarstorn, troligen från 1100-talets slut, med omgivande försvarsverk. Under medeltiden byggdes slottet ut ytterligare; medeltida delar ingår i förborgen i norr. Den nuvarande fyrlängade anläggningen med runda hörntorn påbörjades av Johan III 1572 under ledning av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Under svensk-danska kriget1611-12 blev slottet skadat, och byggnadsarbetena återupptogs först på 1650-talet och då efter Nicodemus Tessin d.ä:s ritningar. Detmedeltida försvarstornet revs 1652-53, men efter Karl X Gustavs död 1660 gick byggnadsarbetet på slottet långsamt för att helt avstanna 1709. Endast norra och västra längorna var då färdiga och den södra utan tak. B. förföll sedan alltmer och blev helt ruin efter en brand 1806. Från 1800-talets senare del har restaureringar kontinuerligt ägt rum. Förborgens byggnader försågs 1970-72 med skyddstak. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=133536
Uppenbarligen var inte Jakob Karlsson och Alfred Olsson på Fie intresserade av smide, det ser ut som om man låtit smedjan förfalla. Som byggnadstyp är smedjan mycket ålderdomlig, så här såg järnålderns och vikingatidens bostadshus ut till formen och med ingång mitt på gaveln, fast de var större och var av trä. I denna smedja är sannolikt ässjan placerad i bakre högra hörnet med bälgen t v. När man öppnade luckan fick man ljus in till städet framför ässjan. Dubbeldörrar behövdes så man kunde få in stora saker som tex slädar. Denna smedja låg troligen i beteshagen söder om gårdstomten utanför bebyggelsen iom att smedjor ansågs som brandfarliga. Gässen har gått ut från tomten på en betesrunda i hagen.
Linköpings slott har undergått mer eller mindre genomgripande ombyggader genom århundradena. Av den medeltida biskopsborgen skapade Gustav Vasa och vidare två av hans söner ett kungligt slott som nådde sin glans i början av 1600-talet. Efterföljande regenter hyste inte samma intresse för slottet som fick förfalla i avsaknad av tydlig funktion förutom som arrest. I slutet av 1700-talet väcktes idé om att låta länets landshövdingar disponera slottet som bostad och ämbetsbyggnad. För att bättre passa detta ändamål revs en del prålighet till fördel av ren och klassicistisk stil. Under 1800-talets romantiska era ville man återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det är så vi ser slottet genom Essens bild från år 1900. Som bekant har slottet idag återfått sin prägel av stram myndighetsbyggnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.