Byggentreprenörsskylt, Vivalla Företagsby, 1980-tal
Från 299 kr
Arbetslag med gruståg vid byggandet av Varberg - Ätrans Järnväg, WbÄJ. Byggnadsloket "Maria" ägs av entreprenören Saabye & Lerche.
Hemforsling av paket inom Stockholm. På gården vid postkontoret Stockholm 1, 1920-talet. (Hemforsling av paket ombesörjdes av entreprenören)
Presentation av Gummits möjligheter för uppfinnare och entreprenörer på Forum i mitten av 1960-talet. Sittande från vänster Kurt Sandell, Sven Ingvar Olsson, Sven Olle Olsson, ?
Presentation av ”Gummits möjligheter” för uppfinnare och entreprenörer på Forum i mitten av 1960-talet. Sittande från vänster Kurt Sandell, Sven Ingvar Olsson, Sven Olle Olsson, ?
Utgrävningen av kanalen till Gisslarbo Kraftstation 1913. personerna på bilder är, från vänster direktör Oscar Falkman, brukspatron Anton Ohlson och längst till höger entreprenören ingenör Paul Andersson.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Iran, 1942. Motiv av Svenskbyggd bro vid Ahwaz i Iranska viken. Konstruerad av Professor Karl Ljungberg, Stockholm. 1934-35 och byggd av Svensk Entreprenad AB. (Se Tekn. Tidskr. 15(8 1942.)
Makarna Billsten med barn och tjänstefolk framför familjens sommarbostad Ejdalen i Roxenbaden. August Billsten bar titlar som litteratör, redaktör samt boktryckare och drev sin verksamhet från Storgatan 27 i Linköping. Likt ett flertal välbeställda entreprenörer hade han tillsammans med hustrun låtit uppföra sommarbostad i det populära området med behändigt avstånd från staden. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Tekniska museets miljögrupp på studiebesök på Rangsells anläggning i Högbytorp utanför Bro. Här är depon för däck. En grupp Afrikaner jobbar på entreprenad där. De sorterar ut de bra däcken, oftast vinterdäck, och skickar dom till länder i afrika i konteinrar.
Från kapten Carl Vilhelm Lokrantz hem i Linköping. Foto omkring 1895, således kort efter att entreprenören Jonn O Nilsons storslagna hus invid Stora torget blivit inflyttningsklart och fyllts med främst burgna hyresgäster. Lokrantz bostad uppvisar en tidstypisk inredning efter tidens ideal.
Landets industrialisering medförde ett kraftigt ökat produktutbud och den mänskliga handen ersattes i många sammanhang med en maskin. Ett företag i tiden var Östergötlands Maskinaffär. Här firmans monter vid 1898 års lantbruksmöte i Linköping med några exempel ur sortimentet. Företaget hade grundats 1893 men övertagits 1895 av den månsidige entreprenören Johannes Peterzén.
Styrelsen för Köpings Utterbergsbana på besök vid Riddarhytte herrgård med anledning avLerklockabanans öppnande för trafik 1914. På bilden från vänster: entreprenören ingenjör Benstig, brukspatron Anton Ohlsson, ingenjör Otto Bundsen, trafikledare Em. Lindhe, rådman Equell, kapten A. Frestadius, brukspatron Ernst Heijkenskjöld, brukspatron L. N. Lindberg och bruksförvaltare Hj. Walldegk.
stadsgata
Den gamla teaterbyggnaden som tills den revs bar adressen Kungsgatan 6. Uppförd 1884-85 i tidstypisk italiensk renässansstil på initiativ av entreprenören Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Vid tiden var han ägare till platsens nöjesetablissemang Wernerska trädgården och måste ansett att bildens byggnad kompletterade anläggningen. Tiden som teater-, varieté- och även cirkuslokal blev dock kort. Efter Anderssons bortgång 1886 disponerades byggnaden av Frälsningsarmén och därefter som militärförläggning, möbelaffär med mera. Foto 1976.
Ståndsmässigt bröllop på Karlshov i Älvestad. I den lövade porten står dagens huvudpersoner kamrer Fredrik Rosin och Ingrid Fredholm. Till höger om sig har bruden sin far August Fredholm, ägare av godset. Övriga personer som identifierats i bilden är godsägare Fredholms andra hustru Helga (med sin hatt över sina knän) och makarnas minderåriga barn Signe, Jane, Hildur och Einar. Övriga personer i bilden är oss okända. Dock påvisar den stående mannen längts till vänster i gruppen män till höger stora likheter med godsägare Melker Falkenberg till Brokind. Mannen längst till höger i samma grupp påminner väl om entreprenören Jonn O Nilson.
Vid tiden kring nyåret 1905 presenterade en grupp entreprenörer den djärva idén att starta ett betydande sockerbruk i Linköping. Hundratals nya arbetstillfällen skulle skapas och dessutom skulle underlaget för de smalspåriga järnvägslinjerna runt staden väsentligt förbättras. Men det kom med kravet att Linköpings stad skulle ställa mark till förfogande och finansiellt stöd. Turerna kring sockerbrukets etablering skulle föra för långt att i detalj beskriva här men det kan noteras att allt gick remarkabelt fort och inte utan kritik. Bolagets aktier släpptes redan i februari 1905 och i början av mars månad hölls konstituerande stämma. Blott två dagar efter bolagsstämman inleddes byggnadsarbetena trots att man ännu inte ägde marken. Till sommaren sysselsatte bygget omkring 300 man som arbetade dygnet runt. Den 4 oktober startade tillverkningen och under påföljande lördag levererades det första råsockret. Maken till företagsetablering är svår att finna. Här en vy från Nykvarnsparken kort efter färdigställandet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.