NÅGRA KANINER I OCH PÅ EN BUR RealNr: 231 Motiv_spec: KANIN Proviens Kod: 10 Yrke: Namn: KARLSSON ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: GÖTLUNDA By: Gård: Fastighet: HAGEN Adress: Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: SKÖVDE MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKÖVDE By: Gård: Fastighet: Adress:
Från 299 kr
'Hilmer Skoog i konservatorsateljen, under arbetet med monteringen av jaken. Apan Monjet, sittande utanför sin bur i högra hörnet. 2 st hjortsvin ännu ej färdigmonterade. Även skelett av hjortsvin på en pall. :: :: Ingår i serie med fotonr. 921-923. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
'Museiaporna vid sin bur. Monjet håller i och dricker ur en (öl)glasflaska, den mindre apan sitter ovanpå träburen. :: :: Se även fotonr. 3375 :: :: Ingår i serie med fotonr. 2969-2974. :: :: Se även fotonr. 951-952, 2575, 2973, 3375 och 3079. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
'Apan ''Monjet'' dricker ur en flaska vid sittande på sin träbur. Sitter troligen på sin bur i konservatorsateljén. :: :: Se även fotonr. 951-952, 2575, 2973, 3375 och 3079. Monjet (Gen.kat.nr. 1938-7467) finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. :: :: Monjet, ca 22 år gammal hona död 1938 (Gen.kat.nr. 1938-7467), levde på Göteborgs Naturhistoriska museum under större delen av sitt liv. finns i monter nr 37 i däggdjurssalen (25-05-2007) på Göteborgs Naturhistoriska museum. Monterad av David Sjölander.'
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders- och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England (jämför Sigurdsristningar). Inskriften lyder: siriþR kiarþi bur þosi muþiR alriks tutiR urms fur salu hulmkirs faþur sukruþar buata sis. Vikingatida svenska runor används, 'bro' stavas 'bor'. En ordagrann översättning lyder: "Sigrid gjorde denna bro, Alriks moder Orms dotter, för själen Holmgers Sigröds fader hennes make." Tillkomsttid, cirka 1000 e.kr. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.