Segerstadsfalan. Barnens antal var i de små stugorna oftast stort och kullar på dubbla antalet mot på bilden var inte ovanligt.
Från 299 kr
Dubbla dörrar. Port till en fastighet. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Vi ser den mycket välbyggda ladugården från trädgården. Ladugården är symmetriskt uppbyggd, vilket var vanligt, men här är det ovanligt konsekvent. Det är dubbla fähus med jämn fönstersättning på var sida om ladan med dubbla portar. Spåntaket är exakt jämnt, vilket är ovanligt på en så här pass stor byggnad, alltid brukar det svacka lite någonstans. Till höger syns vedstackar och grenved på torkning.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Illustration ur Mönster-Bok för Unga Fruntimmer i Konsten att tillverka vackra Drälls- samt enkla, faconerade och dubbla Väfnader av mångfaldiga slag, utgifven af Maria Christina Ekenmark född Trolle, 1827. Plansch 21 No 38.
Illustration ur Mönster-Bok för Unga Fruntimmer i Konsten att tillverka vackra Drälls- samt enkla, faconerade och dubbla Väfnader av mångfaldiga slag, utgifven af Maria Christina Ekenmark född Trolle, 1827. Plansch 39 No 62. Jämför ritning NMA.0107417.
Illustration ur Mönster-Bok för Unga Fruntimmer i Konsten att tillverka vackra Drälls- samt enkla, faconerade och dubbla Väfnader av mångfaldiga slag, utgifven af Maria Christina Ekenmark född Trolle, 1827. Plansch 28 No 51.
Illustration ur Mönster-Bok för Unga Fruntimmer i Konsten att tillverka vackra Drälls- samt enkla, faconerade och dubbla Väfnader av mångfaldiga slag, utgifven af Maria Christina Ekenmark född Trolle, 1827. Plansch 13 No. 28.
En trebandstun var glesare än tvåbandstunen, för man la i regel bara en trole på varje bande i stället för dubbla. Den användes på platser där betet inte var lika intensivt.
Hörnet på en tun med dubbla gardshuven. Ett hörn kan ha en början och ett gardshuve också, vilket nog var det vanligaste. Bilden kan vara tagen på de öppna markerna med Fie (?) i bakgrunden.
Här ser vi södra delen av ladugården med troligen dubbla fähus med hoimdar på var sida om ett portlider. Vad bulboden till höger använts till är inte känt, se Bild 682. Längst t h är det nog dass.
Malmtåg. Dubbla ånglok med Gävle - Dala Järnväg, GDJ lok 57 och 58. Längst bak ett ånglok som skjuter på. Tåget är på linjen vid kilometer 84 mellan Korsnäs och Fisklösen.
Försöksbanan Stockholm - Järva. Växeln vid Karlberg. Oerlikon kontaktledning Stockholm Central - Tomteboda syns åvan spåret till vänster i bild. Kontaktledning med dubbla bärlinor syns över spåret mitt i bild, som fortsätter mot Stockholm Norra (Norrtull).
Utö Hus, medeltidsborg omkring 1500-talet. Mäter i längd nära 31 meter och i bredd nära 10 meter. Över en källarvåning av gråsten med tunnvalv reser sig i tegelsten två våningar samt en hög vind, vars gavlar prydas av dubbla trappavsatser.
På bilden syns ett antal pålar (röda pilar). Notera de dubbla pålarna vid den blå pilen. Till höger syns skrovsidan med kanonporten. Längst bort skymtar även det enorma akterpartiet på Vrak 2.
Nordiska Kompaniet. Kvinna i ljus dräkt och mörk hatt med band och rosett. Insvängd jacka med dubbla knapprader, rak kjol, mörka handskar. I ena handen ett paraply. Text på baksidan: "mars 1950"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.