Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med dubbla benproteser vid uppstigning i stol medan han endast tar stöd av stolsryggen.
Från 299 kr
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med dubbla benproteser går uppför trappa utan stöd.
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med dubbla benproteser går nedför trappa utan stöd.
Fotografi från "Redogörelse för tillverkning vid Statens Järnvägars protesverkstad i Nässjö", 1932. Man med dubbla benproteser i stående position med mer tyngd på ena benet.
Försöksbanan Stockholm - Värtan. På sträckan Tomteboda - Norrtull. Kontaktledningen har dubbla bärtrådar, detta kom under försökens gång att medföra problem med uppsträckningen av kontaktledningen.
Segerstadsfalan. Barnens antal var i de små stugorna oftast stort och kullar på dubbla antalet mot på bilden var inte ovanligt.
Dubbla dörrar. Port till en fastighet. Fotografens anteckning: Dokumentation av fastigheter i kvarteren söder och norr om ån. Bilder och beskrivning finns på Arboga Museum.
Vi ser den mycket välbyggda ladugården från trädgården. Ladugården är symmetriskt uppbyggd, vilket var vanligt, men här är det ovanligt konsekvent. Det är dubbla fähus med jämn fönstersättning på var sida om ladan med dubbla portar. Spåntaket är exakt jämnt, vilket är ovanligt på en så här pass stor byggnad, alltid brukar det svacka lite någonstans. Till höger syns vedstackar och grenved på torkning.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Illustration ur Mönster-Bok för Unga Fruntimmer i Konsten att tillverka vackra Drälls- samt enkla, faconerade och dubbla Väfnader av mångfaldiga slag, utgifven af Maria Christina Ekenmark född Trolle, 1827. Plansch 21 No 38.
Illustration ur Mönster-Bok för Unga Fruntimmer i Konsten att tillverka vackra Drälls- samt enkla, faconerade och dubbla Väfnader av mångfaldiga slag, utgifven af Maria Christina Ekenmark född Trolle, 1827. Plansch 39 No 62. Jämför ritning NMA.0107417.
Illustration ur Mönster-Bok för Unga Fruntimmer i Konsten att tillverka vackra Drälls- samt enkla, faconerade och dubbla Väfnader av mångfaldiga slag, utgifven af Maria Christina Ekenmark född Trolle, 1827. Plansch 28 No 51.
Illustration ur Mönster-Bok för Unga Fruntimmer i Konsten att tillverka vackra Drälls- samt enkla, faconerade och dubbla Väfnader av mångfaldiga slag, utgifven af Maria Christina Ekenmark född Trolle, 1827. Plansch 13 No. 28.
En trebandstun var glesare än tvåbandstunen, för man la i regel bara en trole på varje bande i stället för dubbla. Den användes på platser där betet inte var lika intensivt.
Hörnet på en tun med dubbla gardshuven. Ett hörn kan ha en början och ett gardshuve också, vilket nog var det vanligaste. Bilden kan vara tagen på de öppna markerna med Fie (?) i bakgrunden.
Här ser vi södra delen av ladugården med troligen dubbla fähus med hoimdar på var sida om ett portlider. Vad bulboden till höger använts till är inte känt, se Bild 682. Längst t h är det nog dass.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.