Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
Från 299 kr
Det gamla båtsmanstorpet Költorpet i vinterskrud 1908. Vid tiden för bilden var torpet sedan en tid avvecklat som militärt boställe. Siste båtsmannen flyttade ut med sin familj i november månad 1904. Nu, efter båtsmannen, bor här jordbruksarbetaren Adolf Verner Skärlund med makan Helga Vilhelmina Andersson och deras son.
Henning Westerblad föddes 1848 på godset Ribbingsholm i Kullerstad. Efter faderns död 1870 inköpte modern Tvärdala herrgård i Västra Husby, vilket blev de kvarvarande familjemedlemmarnas boställe från 1873. Samma år gifte sig Henning med Augusta, född Ullman och bördig från Skänninge. Så länge modern var i livet arrenderade makarna godset men efter hennes död 1889 bröt de upp för ny tillvaro i Linköping.
Porträtt av baron och löjtnant Napoleon Palmqvist. Född på Adelsö 1804 inflyttade han till Åsbo i Östergötland från Västra Ed 1843. Året därpå inköpte han Marks frälsesäteri i Veta socken, vilket blev hans boställe till sin död 1882. Från 1838 var han gift med Hedvig af Burén.
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Behovet av Östgötagatans utläggning stod klart redan vid förra sekelskiftet, men det skulle dröja innan dagens utformning kunde realiseras fullt ut. Fotoåret 1928 blockerade ännu äldre bebyggelse för en önsvärd gatubredd. Just detta hus tillhörde kyrkan och var del i domkyrkokomministerns boställe. Själva huvudgårdens gavel skymtar till höger i bilden och står sedan gatuomläggningen nära korsningen Östgötagatan-Hunnebergsgatan.
På Engesberg, Norrlandet. Vid familjen Swedlunds boställe. Mannen i mitten, mörk kostym är Pelle Swedlund, som lägger armen på sin bror Gustaf Swedlund. Flickan i stundentmössa är deras syster Tekla Swedlund. Kvinnan till vänster är sannolikt syster Bibbi och kvinnan med mittbena är sannolikt syster Majken.
Vid Gustaf VI Adolfs "Eriksgata" den 18 juni 1953. Byggnaden i bakgrunden är hembygdsmuseet i Fellingsbro, tidigare Stensta Kronogård. Gården har varit boställe för korpraler och underofficerare vid Fellingsbro kompani av lifregementet till häst. "Lasse-Maja" tjänade piga på gården. Gustaf VI Adolf hälsar på hvch Eric Dahlbom vid avlämningen framför Stenstagården. Här finns också husarmuseet i Fellingsbro.
Boställe under Jönköpings indelta infanteriregemente I 12, soldattorp i Gissnabo, Smedsbo, Tranås. Vicekorpral Karl Oscar Lundin med sin hustru Helga Kristina Karlsdotter utanför sitt soldattorp i närheten av Tranås. Karl Oscar Lundin tillhörde Norra Vedbo kompani, Jönköpings regemente. På bröstet har han en svärdsmedalj. I stugan föddes sju barn mellan 1893 och 1905.
Boställe under Jönköpings indelta infanteriregemente I 12, mönsterskrivarebostället i Hultarp, Skärstad. Mangårdsbyggnaden uppförd 1812. Arrendator Carl Teodor Larsson född 1888. Därefter sonen Lennart. Mangårdsbyggnaden riven, troligen på 1950-talet, och ersatt men en ny. Ägare då var Domänverket. Gården idag sammanlagd med Lund, Siringe.
Salem i Hjorted. Prosten Östberg gav mångar bibliska namn åt boställen i Hjorted.
En gård i Emaus 1922. Prosten Östberg gav många bibliska namn åt boställen i Hjorted.
samvaro, gruppbild
Handlare Carl Sundström i Viby var vid sidan av sitt köpmannaskap en flitig fotograf. Här har han lockats över till grannarna i Viby Södergård där familj och släkt samlats på mangårdens veranda. Bland personerna har efterlevande indentifierat sin mor och mormor, Karin Kristina Johansson och Hedvig Kristina Forsberg. Tiden för bilden är omkring 1905. Upplysningsvis kom huset att rivas i slutet av 1920-talet och ersättas med nuvarande boställe.
Hägnade med gärdesgårdar gav förr landskapet sin prägel. Att hålla djuren på betesmarkerna var av största betydelse. Här en vy över gärdena vid Kammarbo i Hannäs socken. I fonden tornar Bremansö, där man kan ana, de vid tiden för bilden saliga, makarna Bremans boställe. Anders Breman hade från 1829 varit kronobåtsman i Tjusts kompani och med hustrun Ulla och barn varit bosatt i Björntorpet. Omkring år 1850 hade han av ålder erhållit avsked och sannolikt uppfördes då undantaget på ön för familjen.
Den ålderdomliga ryggåsstugan Päronlösa utefter Kvillingevägen bär ett avslöjande namn. Söker vi stugans källor finner man en väntad koppling till potatis (jordpäron), eller i detta fall avsaknad. Stugan dyker upp omkring 1850 som Päralösa och dess svårodlade läge i bergsslänten förklarar varför. Ett annat parallellt argument till namnet var troligen dess låga status som boställe för egendomslösa som daglönare, arbetskarlar, inhyses och liknande. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1949. , Kvillinge sn. Ryggåsstuga med innertak.
Denna fastighet var inte lätt att hitta i o m att den inte finns under Botvide. Den ligger under Bönde! Från början var denna fastighet bara ett boställe under Mattsarve, arrenderad 1869 på 50 år. Bostället köptes in 1882 och kom vid skiftet att höra till Botvide. Jord köptes in från Bönde 1911 och ytterligare mer jord från Bönde 1932 och kom då under Bönde. Fastigheten har bytt ägare genom köp många gånger. Johan Bergström född 1849 från Backaryd i Blekinge, gift i Amerika med Anna född Laurin 1858 från Allmänningen, köpte bostället 1910 och det var de som första gången köpte till jord 1911. Bergströms sålde den lilla gården 1932. På bilden ses troligen Anna Bergström 55 år och hennes mor Catarina Maria Larsdotter Ahlström 77 år. Manbyggnaden lär vara uppförd 1895, men bostället bebyggdes redan omkring 1870. Husets stil talar för årtalet 1895, sannolikt byggd av resvirke med liggande panel och papptak i parstugeform med köksbakbygge. Längst bak skymtar en stenbyggnad i sämre skick, vilket kan vara det första huset, här kanske fungerande som brygghus. Längst bak skymtar ett dass.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.