Text i fotoalbum: "Under julhelgen 1941 fingo vi göra det första övningsuppehållet, för att resa till de våra. Tjänstledigheten var det angenämaste inslaget i militärlivet, men den 6 jan. 1942 var friheten slut och vi fingo infinna oss för att fortsätta vår militära och tekniska utbildning bl. a. för löjtnant von Konow, ser. Schill, furirerna Lind och Hugmark samt fänrik Haeffner."
Från 299 kr
Bilden är tagen vid invigningen av I 4 :s och I 5:s kaserner den 9 april 1923. Kronprinsen, Gustaf Adolf, hälsar på officerarna vid I 4 (Första Livgrenadjärregementet) som 1923 var grupperade på det östra kasernområdet. Därefter gick Kronprinsen över till det västra kasernområdet där I 5, Andra Livgrenadjärregementet, låg och förrättade invigning där.
Enligt uppgifter föreställer bilden den första slöjdgruppen år 1925. Att det är 1920-talet går att urskilja på pojkarnas klädsel: Lägg märke till att pojkarna bär kortbyxor och knästrumpor utöver skjorta och slips. Åke Börjesson är en av pojkarna på fotografiet, närmare bestämt den tredje från vänster på andra raden räknat.
Anders Persson. En på sin tid mycket känd hingsthållare kallad Kärr-Anders med hingsten Jupiter. Denna hingst fick första pris vid Lantbruksutställningen i Gävle 1901. Anders Persson var även i Norge med den. Kärr-Anders bodde sista tiden av sitt liv i Rångsta. Han var född i Vinnersjö.
Sandvikens Järnverk omkring 1930. I mitten på bilden ligger martinverk 1 och 2. Martinmetoden var under 1900-talets första årtionden den dominerande metoden för stålframställning. Klensmedjan är placerad i förgrunden till vänster och i bakgrunden till höger skymtar hyttan med rostugnar och masugnsbyggnad.
Brev med anknytning till Christopher Polhem, första sidan av tre. Kontrakt mellan Gabriel Polhem och Anders Polhammar angående överlåtelse av förstnämndes andel i manufakturverket på 1 års tid från början av 1736 till slutet. (dat. 1736-01-01) Handlingarna har funnits i släktens ägo sedan 1700-talet. Givare: Jan Polheimer.
Storviks idrottsplats och tävlingar i idrottskursen. 1941 Ledaren med nummer två är Erik Arwidsson Gefle IF han var från Jämtland. Han var mest hinderlöpare med två SM-guld 1941-42 och svenskt rekord från 1942. Erik slutade 1943 och återvände till Jämtland där han publicerade dikter. Erik och Sven Rohlén var de första rekryterade löpande brandmännen. Löpare nr tre sprang för IF THOR i Uppsala.
Fyren på Morups Tånge är 28 meter hög och började byggas 1841. Den 1 november 1843 tändes rovoljelampans vekar för första gången för att varna skeppen på Kattegatt för de bedrägliga reven i områdeet. Morups Tånge fyr har landets äldsta fungerande fyrlins i original.
En trecylindrig kompoudångmaskin står på fabriksgolvet i F. Schishaus maskinmonteringshall, där den är tillverkad. Maskinen är konstruerad av ingenjören Carl H. Zuese i Elbing år 1881 och är den första av sitt slag att konstrueras och byggdas på den europeiska kontinenten.
Den vinnande yawlen MALAYs besättning under prisceremonin för Newport Bermuda Race 1954 vid Princess Hotel i Hamilton. Daniel D. Strohmeier tar emot den gröna Hazards Cup för bästa resultat bland båtarna som genomfört sin första Bermudaregatta. Pokalen har donerats till prispotten av yawlen HAZARD IIIs besättning.
Gatuvy av Café Göta när det låg på Nygatan, kv. Färgaren 5, mellan 1889-1930. Caféet låg på första våningen, vid ingången står en kvinna i förkläde samt två män. På innegården syns människor samt en häst. En skylt på fasaden med text "Café Göta Servering Kaffe & Läskedrycker". Sedan flyttade verksamheten till Norra Strömgatan, kv. Färgaren 4.
I detta sammanhang har vi inte för vana att publicera avbildade personer vi inte lyckats identifiera. Vi gör emellertid ett undantag för grenadjären Mild och hans fantasifulla porträtt skapat i Carl Roséns ateljé i Norrköping något av 1880-talets år. Den dubbla upplysningen om hans kamratskap bland officerarna vid Första livgrenadjärregementet (I 4) väcker nyfikenhet.
Stöpsjöhyttan som i 1606 års jordebok uppges vara skattlagd år 1601. Två hammarsmedjor uppfördes, den första på 1630-talet; den andra år 1655. Båda hamrarna blev utdömda 1689. Stöpsjöhyttan var igång till år 1882. Vid det vattenfall där hyttan låg fanns på denna tid även en såg och en kvarn.
Bjurbäckshyttan 1920. Ruin av masugnen. Lungsunds socken blev i början av 1600-talet industrialiserad genom anläggningen av Bjurbäcks bruk. Bruket omfattade både masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk. Den första reduceringen av Lungsunds gamla järnindustri skedde redan år 1841 vid Bjurbäck, där hyttan då för sista gången blåstes.
Sjömän i vita uniformer uppställda på däck. Officerare och några sjömän i mörka uniformer finns också på däck. I förgrunden syns ett eldrör. Fartyget är omgivet av vatten och i bakgrunden anas en horisont. Handskriven text på baksidan: Dristigheten 1909. Atlanten en söndag. Divisionen. Följt av två namn: Det första svårtytt, det andra Ljungquist.
Vinjetterat porträtt av Carl Wilhelm Lilliestierna som bär 1860-talets prägel. Bördig från Värmland kom han till Östergötland senast 1857. Efter en rad bosättningar gifte han sig med Henrietta Eleonora Klingspor 1863 och paret levde sin första tid tillsammans i Björsäter. Från 1866 var makarna emellertid bosatta i Linköping, där Lilliestierna vidare kom att tjänstgöra som kassör vid Östgöta Enskilda Bank.
Porträtt av Karl Lagerfelt. Son till friherre Gustaf Adolf Lagerfelt och Christina Beata Vilhelmina Funck. Uppvuxen på föräldrarnas Röby rusthåll i Slaka. Från 1859 i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Gift 1868 med sin kusin friherrinnan Vilhelmina Funck. Makarna var bosatta på Sköldstad i Vikingstad tills familjen flyttade till Stockholm 1884. Foto omkring 1865.
Porträtt av friherre Melker Lagerfelt. Född 1827 på Charlottenborg i Motala som son till friherre Melker Otto Lagerfelt och Vilhelmina Sofia Karolina Wassrin. Från 1847 i militär tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Överste och regementets chef från 1879. Vidare avsked 1890 med generalmajors grad. Död i Linköping som ogift 1899. Här avbildad omkring 1875.
Märkt av jordbrukets knog men ännu lång tid att leva ser vi brukaren Oscar Karlsson. Här porträtterad i Linköping något av 1900-talets första år. Vid tiden i 60-årsåldern och tillsammans med hustrun Lovisa Jacobsdotter brukare i Gäckilsbo i Nykil. Dit hade de kommit 1886 och där skulle de bli kvar till Oscars bortgång 1929.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.