Gatuvy från Västra Vallgatan i Varberg, två bilder. Porträtt av en man, möjligen "Mauritz i Sp" (notering i negativalbum), där Sp står för Spannarp. Han var en slaktare som stod på torget med sina varor. Mannen är klädd i överrock och hatt. På den lilla byggnaden till höger på bild 1 sitter en butiksskylt för "SKRÄDDERI AFFÄR KLAS GLANS", kv Gästgivaren. Bebyggelsen bakom butiken ligger i kv Läkaren. Mellan kvarteren går Bäckgatan och på bild 2 ser man hörnen av Gerlachska huset samt prästgården närmast i bild.
Från 299 kr
Ritning av Fyrbåken på Ölands Södra Udde, uppförd år 1785. Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk. Originalet är en akvarell från 1700-talet. Ritningen finns i färg och obeskuren på Uppsala universitetsbibliotek.
Närbild, fotad från höger, av bostadshusets vitmålade träfasad, två våningsplan med var sitt fönster med roströda karmar, ventiler och två porslins-isolatorer till el-/telekabel (se 2024_1532), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Nedanför porslins-isolatorerna sitter/hänger en avklippt kabel. Till höger ses en del av trädgården med buskar och ett fruktträd. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Fyren Långe Jan byggdes 1785 och tändes första gången den första november. Den var då 60 alnar hög (ca 36 meter). Med sina i dag 41,6 meter är den Sveriges högsta fyr. Den byggdes som en öppen stenkolsfyr. Fyrens nuvarande lanternin och lins-system är från 1907. Långe Jan vitputsades 1845 och någon gång under senare delen av 1800-talet fick den sin ring, under första tiden röd för att sedan ändras till svart. Den elektrifierades år 1948 och är i dag obemannad och helt automatisk.
De vindlande gatustråken invid Stora teatern i Linköping möter metodiska svårigheter vid studier och beskrivning. Utlagda förts efter teaterns färdigställan 1903 men i förstone bortglömda(!) av stadens namnberedning. År 1913 bestämdes dock namnen Teatergatan och Artistgatan. Redan innan -och långt därefter- benämndes emellertid huvudstråket Kapellgatan och backar vi än längre i tid var en förlängning av Apotekaregatan på förslag, vilket skulle inbegripa det raka vägsnittet från Kungsgatan. Bildens fastighet kan därför sägas burit tre adresser i Apotekaregatan 24, Kapellgatan 4 och rådande Teatergatan 3.
En liten gosse tittar förundrat mot den sannolikt välklädde fotografen och hans otympliga kamerautrustning. Den pensionerade generalmajoren Fritz Lovén dokumenterade flitigt sin hemstad Linköping och rimligtvis visste han vad pojken levde i ovetskap om, att miljön i hans kvarter inte var för evig. De gamla trähusen skulle i själva verket rivas kort efter mötet för att ge plats för det så kallade Borgarhemmet med fasader utmed Apotekaregatan och Nygatan. Den gamla gårdens gatuhus mot Nygatan ses i husradens bortre ände. Det höga fasaden som anas i fonden motsvarar dagens Nygatan 39. Foto omkring 1910.
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Peter Lindquist gick till sjöss på lastfartyget M/S NORDSTJERNAN 1965. Med sig ombord hade han en kamera som han hade fått i present av sin pappa för att kunna dokumentera resan och livet i hamnarna som fartyget angjorde. Diabildssviten skildrar livet ombord på lastfartyget precis i brytpunkten innan containerhanteringen slog igenom. Fotografierna samlades in till Sjöhistoriska museet 2023. Hösten 2024 besökte Peter Lindquist Sjöhistoriska museet och höll ett föredrag. Fokus var livet ombord på ett lastfartyg vid 1960-talets mitt ur en besättningsmans perspektiv. Arkivnummer SME_657 Accessionsnummer: SM:ACC:2024:05
Vykort, "Varberg. Bäckgatan." Gatan ses från korsningen med Kungsgatan med hörnet av Stadshotellet till höger, kv Läkaren. Ett stycke ner längs gatan ses skylten och ingången till Källaren Munkens festvåning. Restaurangen med detta namn fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellets första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag. Nedanför Munken ligger Dahls kött- & charkbutik samt C J Olssons sko & läderhandel. På hörnan till huset i kv Gästgivaren till vänster ligger entrén till Erikssons butik, som skyltar för konserver, och längre ner ses Textilboden. Längs gatan ses tre olika färdmedel: cykel, bil och häst. I fonden Varbergs fästning.
Genom en medföljande påskrift kan vi med visshet presentera smidesmästaren Alfred Davidsson. Här vid husknuten till sin bostad utmed dagens Elsa Brändströms gata i Linköping. Han var född i staden 1847 och vidare tagit yrket efter fadern. Davidsson förblev ogift i livet men hade 1894 erkänt sig som far till en gosse ur skomakaremästare Hjelte och makans barnaskara. Pojken kom att växa upp hos Davidsson men valde inte faderns yrke. Efter avslutat arbetsliv sålde den forne mästaren sin gård och flyttade till lägenhet i Stolplyckan. Han avled våren 1930. Foto omkring 1910.
Tre droskchaufförer i väntan på kunder i maj 1952. Tidigare hade de en parkbänk att sitta på , men den här våren fanns ingen bänk på platsen. Namn på herrarna från vänster: Axel Svensson, Ragnar Andersson och Erik Edberg. Den främre bilen var av märket Austin, välkänd från London. Bilarna står på Järnvägsstationen. Linköpings tågstation. Taxi. Paus, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Valaffisch vid Östgötagatan inför nyvalet till riksdagen 1958. Fotot pubilcerades den 6 maj 1958. Koalitionsregeringen mellan socialdemokraterna och centerpartiet hade upplösts på hösten 1957, varför ett nyval ägde rum den 1 juni 1958. Det var pensionsfrågan som orsakat krisen. En man cyklar förbi en stor valaffisch för socialdeokraterna i Linköping. I bakgrunden ser man Linköpings domkyrka. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Bild från arrangemanget En trevlig kväll, den 20 mars 1954 i Katedralskolans aula. Tage Erlander framträder tillsammans med kapellmästare Herbert Wahlberg, jonglören Jan Lindblad, skådespelare Calle Reinholtz samt operasångare Helga Görlin. Reinholtz fungerade som konfrencier. Under kvällen, som ingick i en sexveckors valturné, blandades underhållning med att Tage Erlander pratade om socialdemokratisk politik. Publiken i aulan var ca 800 personer. Revy. Politik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygvapenmuseums initiativtagare överste Hugo Beckhammar framför museets främsta klenod, en Niuport jagare från 1912. Den uppgavs vara världens enda bevarade exemplar. Planet var en av de första som dåvarande flygkompaniet på Malmen använde. Bilden är från februari 1956. Flygvapenmuseum hade i starten sin hangar i Ryd, senare flyttade man museet till Malmslätt i närheten av Helikopterflottiljen Malmen. Flygmuseet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 29 oktober 1959 togs Tullbron i bruk. Det medförde att den så kallade riksettan flyttades till Industri- och Järnvägsgatorna. På bilden berättar Linköpings byggnadschef Sven Ledskog om bygget, som var den tredje och avslutande etappen i arbete med att avlasta stadskärnan från genomfartstrafik. Den 177 meter långa Tullbron kostade 2 miljoner att bygga. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vävning på Runö, Misterhults skärgård. Vävstol med harneskutrustning. Greta Andersson, f. 1896, lärde sig väva på Gamleby folkhögskola. Vävar-Oskar Larsson lärde henne väva damast hösten 1920 hemma på Runö. Under 50 år vävde Greta Andersson åt hemslöjden i Västervik. Gretas syster Karin Holmberg, Runö, väver fortfarande damast men med dragutrustning. Greta Anderssons vävstol finns hos Ingrid Nilsson, Tuna. I Oskarshamns-Tidningen 1947 finns en initierad artikl om Greta Andersson och hennes vävkonst. Hon var även verksam som lärare för damastvävare i bl a Hallingeberg.
Karl Larsson plöjer med en modern vändplog med dubbla handtag. Plogen dras av två stutar av Gotlandsras. Karl Larsson var 28 år när bilden togs. Han är klädd i skjorta med jacka, byxor och skärmmössa. I bakgrunden syns den äldre agtäckta och den yngre spåntäckta ladugården vid Gannor. Mellan ladugården och ekipaget står en bandtäun och en staintäun. Längst t h skymtar troligen manbyggnaden på norra parten av Kauparve, bakom Karls rygg ladugården till Fie västra part och alldeles t h därom vingarna till den stora väderkvarn som stod på backarna c:a 150 m nordväst om Kauparve vid Käldvägen.
Denna 9 år äldre bild av ladugården visar att den var mycket sliten redan omkring sekelskiftet. Man får intryck av att ladan är äldre, men det är svårt att veta. Det är lite märkligt att ladan nästan inte har någon puts, det ser nästan ut som om den aldrig har varit riktigt putsad. Gödselhögar ligger utanför fähusen och en liten halmstack utanför ladan. Tunen håller på att rasa ihop. T v står en flovedstrave och en trave bjälkar ligger intill, troligen gamla som skall bli ved. Vid gaveln står en stor mängd nysågade trolar till bandtunar och bakom dem ses en glimt av astu byggningi, grannens bostadshus.
Vi ser gården från åkrarna i väster. Manbyggnaden har fått papptak och ser prydlig ut. Uppe vid skorstenarna sitter en dam! Hustrun Anna Brita eller någon av döttrarna? Skorstenarna är ovanligt höga i Lau, ofta är de bara hälften så höga eller mindre än så, särskilt på södra Gotland. Manbyggnaden ser ut att vara blind på baksidan så när som på kammaren mitt i huset, detta var vanligt på 1700-talshusen. Brygghuset är rätt litet och det innehöll nog bara just brygg- och bakfunktionerna. Dasset är däremot stort. En rejäl vedhög fyller utrymmet mellan dasset och utfarten vid ladugårdshörnet.
En varm dag i början av april har skolan planteringsdag. Det började man med 1911 pga den stora avsaknaden av tillräcklig vedbrand i socknen. Man planterade uppe på Lausbackar på de platser det är skog på idag. Tydligen hade man tid för lekar också. Här leker man "Sista paret ut" i en backsluttning på en hittills okänd plats. Man får här en bra bild över vilka kläder som var brukliga. Barnen är ungefär klädda på samma vis som de vuxna. Flickorna har klänningar med förkläden, pojkarna blus med byxor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.