Friidrottare Gösta (Gösse) Holmér. Han fullständiga namn: Gustaf Rickard Mikael Holmér son till Hans Holmér. Svensk friidrottare som tävlade för Uppsala Studenters IF. Holmér specialiserade sig på tiokamp och häcklöpning och tävlade även framgångsrikt i femkamp. 1912 deltog han i OS sommarspelen i Stockholm och tog brons i tiokamp, men blev utslagen i femkamp efter fyra grenar. 1920 var han åter med i OS då slutade han fyra i tiokamp. Holmér har skrivit flera böcker om träning och är svensk friidrotts stora grabb nummer 19. Holmér föddes 23 september 1891 i Djurdala, Kalmars län, Dog 22 april 1983.
Från 299 kr
2 kvinnor, i ljust förkläde, och 2 män, i väst och keps, står på kullerstensgatan utanför Nils Sandbergs Mjöl Gryn och Spannmålsaffär på Nygatan i Kv Pärlan 6, tomt 74. Bredvid affären låg Brännvinsbolaget. I fastigheten bodde också barnmorskan Anna Bäckström. Mittemot (kv Jägaren 2, tomt 89) bodde enl husförhörslängderna handlaren Nils Sandberg. Han var handlande år 1859, 1865, 1876 (ej 1887) enl hfl. Fastigheten i kv Pärlan inrymde senare bl a mekanisk verkstad och sedan Westkustens Fisk. Fastigheten revs på 1980-talet och i den nyuppförda fastigheten finns bl a Westkustens Fisk och Föreningsbanken, samt bostäder.
Gatuvy över Nygatan och kvarteret Pärlan. På gatan står en vagn med två män, anställda vid Nils Sandbergs Spannmålsaffär i kv Pärlan 6, tomt 74. Handlaren Nils Sandbergs bostad fanns mittemot, i kv Jägaren 2, tomt 89. Männen med vagnen står framför kv Jägaren 1, tomt 88. Enl år 1865 års husförhörslängd bodde där boktryckare J D Michelsen (död 1878). Åren 1870-90 var Alingsås Weckoblads officin belägen i fastigheten. "Hela bottenvåningen disponerades" (ur jubileumsartikel). I fastigheten mittemot (kv Hästskon 3/ tomt 82) bodde enl hfl 1887, skomakare J A Hellberg. Den fastigheten revs i början av 1900-talet. Den fastigheten som står där i dag uppfördes 1913 som J.G. Axelssons Snickeri + bostad.
Oljemålning av Thor Fagerkvist (1884-1960). Värmlandskonstnär med individualistisk prägel både i levnadssätt och måleri. Fagerkvist var vegetarian, pacifist och religiös grubblare vilket uttrycks i hans produktion. Hans liv präglades av frågor som har med bekämpandet av ondskan att göra. Många motiv hämtade han ur bibeln, ett exempel är altartavlan "Kristi förklaring" i Stora Kils kyrka. Inspirerad av bland andra Munch och Matisse. Levde i Persberg med sin mor och sina tre systrar fram till sin död. Källa: Barbro Järliden, Thor Fagerkvist - Särling och sökare i värmländsk konst, 1985.
Gustavsfors i början av 1900-talet. Gustavsfors anlades vid Musjöåns inlopp i Uvån på 1740-talet. Enligt privilegiet utfärdat år 1746, skulle hammarbruket bestå av två hamrar med två härdar i vardera. En ny masugn uppfördes i mitten av 1860-talet. År 1871 blev även ett bessermanverk uppfört på platsen. Gustavsfors var under några år den mest betydande industriorten inom Uvåns område, men låg för avlägset för att kunna utveckla sig till en verklig centralpunkt för byggdens järnindustri. Bessermanblåsningarna upphörde sedan denna hantering förlagts till Hagfors. Tackjärnstillverkningen och lancashirefärskningen fortsatte till år 1908. Med detta årtal är koncentrationen inom Uvåbygdens järnbruksrörelse slutförd.
Vanån. Venjans kyrkoby (enligt text framsida kort). En kyrka till höger i bild samt bostäder på andra sidan av ån och skymt av en bro i bakgrunden.Text baksida kort: "Venjan den 24 juli 1927. Bästa Fröken. Enligt löfte sänder jag nu en hälsning. Vi kommo hem kl. 5 på torsta morron och hade vi då cycklat hela natten, även ni är lyckligt hemkomna hoppas jag. Ni får ursäkta ifall vi ljög för mycket men så är nu tiderna och skojjigt var det i allafall. Här ser ni nu Venjans kyrkoby långt uppe i ödemarken, om ni kommer hit nån gång så hälsa på hos oss. Vänligen Ivar Thorsell, Venjan".
Med ledning av medföjande påskrift och folkbokföring över Vadstena, bevittnar vi sannolikt makarna Nicolaus Lignell och Sara Helena Beckman. Han född i Varberg 1831 och en första gång inflyttad till Vadstena 1848. Efter en kortare tid i Borås återkom han ånyo 1851. Då som handlardräng men efterhand skriven som handelsbokhållare och vidare som egen handlare. Fru Beckman var född i Västra Stenby 1839. De vigdes i Vadstena 1861 och flyttade permanent till Stockholm 1873. Fotografiet kan antas tillkommit under parets första tid i huvudstaden.
Vykort, "Flygfoto av Marbäcks herrgård", Snöstorp. Mangårdsbyggnad omgiven av trädgård med odlingsland och ekonomibyggnader. Mangårdsbyggnaden ligger vid Fylleån och uppfördes 1827 av de nya ägarna, som startat och byggt ett nytt pappersbruk på platsen. Huset blev brukets disponentsbostad och ingår tillsammans med sin ekonomibyggnad från 1927 i en kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö, med bl a lanthandel och järnvägsstation. Här låg en gård redan 1645, när Halland blev svenst, och 1682 lät hovrättsrådet Jonas Gyllencrantz på Skedala säteri bygga en papperskvarn i Marbäck där råvaran var textillump.
Flygbild över Spenshults Reumatikersjukhus, tidigare sanatorium, med omgivande park och skog. Parken har anlagda promenadvägar och en damm. Gårdsytan framför byggnadens centrala parti har nu fått en strängt geometrisk utformning, där en triangel har ersatt den tidigare gårdsrundeln. (Jämför med bildnr FFH2325.) Spenshults sanatorium var ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1952 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus.
En omvänd ordning av påskriften ger oss den rätta informationen; Anna Koskull gift Ridderborg. Nämligen född som enda dotter i raden av söner till baron Ivar Koskull och friherrinnan Anna Sofia Viktoria Banér. Född i Karlskrona och större delen av sitt liv boende i Lund och Kristianstad med flera orter, hade hon genom sina föräldrar anknytningar till godsen Svenneby och Ekenäs i Östergötland. Tillsammans med maken Bror Ridderborg disponerade hon även gårdarna Högmålen och Sjövik i östgötska Norra Vi och hon var skriven till den sistnämnda gården vid sin död i Södertälje 1902. Här porträtterad omkring 1875.
Fröken Anna Karlsson porträtterad i Linköping under sin tid i arbete som tjänarinna i direktör Gunnar Ridderstads hushåll. Husfadern hade visserligen gått bort året före bildens tillkomst men änkan med hemmavarande barn hade fortsatt behov av hjälpreda för hushållets dagliga sysslor. Anna var född och uppvuxen i Bjärkeryd söder om Kisa och hade efter en tid som piga i Horn inflyttat till Linköping 1895. En rad arbetsplatser hade passerats innan hon hamnat hos familjen Ridderstad, men även den avslutades och från mitten av 1910-talet skulle hon pröva sin lycka i Stockholm.
Ernst Kugelberg växte upp på Spellinge säteri i Västra Harg som son till kapten Claes August Kugelberg och Mimmi von Post. Som nummer tolv i parets stora barnaskara var hans utsikter för ett liv på godset små, istället inriktade han sig på en militär karriär. Efter genomgången krigsskola vid Karlberg knöts han till Andra livgrenadjärregementet i Linköping och där skulle han komma att nå kaptens grad. Som officer beskrivs han som "synnerligen värderad" och hade rimligtvis avancerat vid bättre hälsa. Han avled hastigt under ett läkarbesök i Enköping den 2 januari 1894. Här porträtterad i Paris omkring 1875.
Porträtt av David "Kurre" Klingspor. Son till kaptenen med samma namn och dennes maka Christina Hertzman. Modern avled kort efter "Kurres" nedkomst och den kvarvarande familjen kom att föra en ambullerande tillvaro. Vadstena, Jönköping, Trehörna och åter Vadstena blev familjens bostadsorter till faderns bortgång 1888. År 1894 flyttade "Kurre" till Ronneby och gifte sig samma år med Ulrika (Ulla) Bogeman. Från år 1900 var paret etablerade i Urshult där de lät uppföra en karaktärfull villa som fick namnet Kurrebo. Likt sin far gjorde "Kurre" en militär karriär och nådde kommendörs grad. Porträttets tillkomst uppskattas till 1890-talest första hälft.
Ateljéporträtt av Johan Bernhard Ohlsson, som kallades "brännvinskungen" eftersom han 1880 bildade brännvinsbolaget Varbergs Spritbolag. Redan 1876 annonserade han om sin försäljning av starkvaror från nipperhandlerskan Albertina Westermans hus vid Bormästaregatan. Johan Bernard var gift med Augusta (Charlotta) Bengtsdotter. Hon startade "Glas-, Porslins- och Nysilfverhandel", vilken senare blev "Linda Hanssons bosättningsaffär". Johan Bernhard ropade 1886 in Rommelska gården i kv Köpmannen, där familjen sedan bodde. Ohlssons hade fyra barn, varav en dotter, Anna, som gifte sig 1906 med Donald Jobson. Efter Johan Bernhards död 1893 flyttade Augusta med barnen till Vasastan i Göteborg, men de återvände till Rommelska huset år 1900.
Ett av de bättre exemplen på god 50-talsarkitektur i Linköping får sägas vara Folkets Hus, sedan 1987 gamla dito. Komplexets arkitekt Sven Markelius hade en rad krav att ta hänsyn till. I första rummet var miljön invid stiftets domkyrka känslig. Andra önskemål kom från byggherren. Sex samlingslokaler och kontorslokaler för arbetarrörelsens behov jämte åtta bostadslägenheter och en rad affärslokaler ingick i beställningen. Lösningen blev genealisk med en central, kubisk byggnadskropp med lägre konstruktioner runt en torgbildning. Här dokumenterad 1988, kort före en dessvärre ganska hårdhänt renovering.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.