"Schütgenhuber - im Fam. Borggren". En grupp kvinnor med två barn har ställt upp sig utomhus för fotografen. Mellan åren 1919 och 1924 tog Sverige emot omkring 22 000 krigsbarn från det krigshärjade Europa efter första världskriget, varav den absoluta majoriteten kom från Wien i Österrike. De barn som kom från den österrikiska huvudstaden kom i folkmun ofta att kallas för "wienerbarn". Det var också under denna period som begreppet "krigsbarn" användes för allra första gången i det svenska språket. Efter första världskrigets slut drabbades Österrike, och särskilt Wien, av en extrem humanitär kris med utbredd hungersnöd, bränslebrist, hyperinflation och arbetslöshet.
Från 299 kr
Richard Jobson, bröstbild, iklädd frack med medaljer. Möjligen togs porträttet 1927 i samband med hans 50-årsfirande. Han var äldste son till konsul Richard Jobson och utbildade sig till ingenjör. Han arbetade bland annat som för verkställande direktör för Yngeredsfors Kraft AB i Göteborg 1905–1908, tillika elektrisk inspektör vid Stora Kopparbergs Bergslags AB i Falun 1903–1908 och chef för AEG Electrical Co. Ltd i Newcastle upon Tyne från 1908. Där blev han överstelöjtnant i engelska armén och efter första världskriget blev han chef för britternas elektriska och mekaniska anläggningar i dåvarande Mesopotamien, regionen Irak inom det Osmanska riket. Hans hustru Lisa dog där i Basrah 1921. Se även bildnr GB3_3811 och GB3_3814.
"En Maj-dag 1920. Österrikarna och Affie i Björkhagen". Tre kvinnor i hatt och kappa och två män poserar i en björkhage. Till höger syns fru Helga Svensson. Mannen till vänster trol. Yngve Svensson, bror t. Ruth. Mellan 1919 och 1924 tog Sverige emot över 20 000 krigsbarn från Österrike (främst från huvudstaden Wien). Dessa barn kom att kallas för wienerbarn och det var under denna period som ordet krigsbarn användes för allra första gången. Hjälpinsatserna samordnades i huvudsak av Svenska Röda Korset och Rädda Barnen.
Brevkort med interör från Wallfartskirche Basilika Birnau vid Bodensjön i Tyskland. Text baksida kort: "Überlingen 23/6 1938. Hej! Skall bara tala om att jag är lyckligt hemkommen fr. alpvandringarna om vilka jag antar mamma vet att jag varit med om. Familjen som jag är hos heter Uhlenhoff med ... för t. Dom är ruskigt hyggliga allihopa. Jag har hittills bara hunnit bada en gång i Bodensjön men då har jag ju bara varit här i Überlingen 3 dar. Resten har jag varit i Bayern. Jag var i München ungefär 1 timme på hemresan och hann se litet av den staden bl. a. någon slags parad eller dylikt. Hälsa alla Bengt".
Två porträtt av Arthur Jobson som 12-åring, son till konsul Donald och Anna Jobson i Varberg. Han kom 1959 att överta sin fars och dessförinnan sin farfars omfattande handelsverksamhet. Arthurs fokus blev eldningsolja, Jobsons Olje AB, med oljedepå i Varbergs hamn. Han övertog också titeln från sin far som vicekonsul för Nederländerna 1953. Han gifte sig 1935 med Signhild Johansson från Veddige och de fick tre döttrar, varav Kate (f. 1937) blev en mycket framgångsrik simmerska i Varbergs GIF som tog EM-guld på 100 meter frisim 1958. Hon var också bästa europé i samma gren vid de Olympiska sommarspelen 1956.
Strömsbro kyrka en av de äldsta småkyrkorna i Sverige. Planer på en kyrka fanns, men det kom att bli ett församlingshem, invigdes 1896, ett av Sveriges första. I kyrkans sakristia finns en ettöring som Kihlgren ha fått av en ämbetsbroder som grundplåt till bygget. I april 1898 sände 64 strömsbrobor in en skrivelse till kyrkorådet, där de anhöll om en egen gudstjänstlokal i "Gefle stads sjette kvarter Strömsbro". Stadsarkitekten Erik Alfred Hedin utförde ritningar. Grundstenen lades i maj 1899 och på julafton samma år kunde kyrkoherde Nils Lövgren inviga "Strömsbro kapell". Byggnaden var uppförd i liggande timmer och utvändigt reveterad av vit avfärgning.
"Kvinnoporträtt. Calla Jeppsson, kom från Skåne. Sömmerska som tillsammans med Hedy öppnade skrädderi i Getinge, 1912. Hon flyttade därifrån efter 1:a världskriget och arbetade sedan som skräddare hos Sven Carlsson i Halmstad. Bilden tillhör Inga-Maj Gustavssons samling. Hennes föräldrar var Hedy och Charles Kristensson. Inga-Maj bodde under lång tid hos sina morföräldrar i Varberg eftersom hennes mor hade skrädderi både i Slöinge och Falkenberg - 'Kristenssons beklädnadsaffär', vid Stationsgatan." Två kabinettkort, där det andra är rektangulärt och bär Björkströms stämpel med både Varberg och Falkenberg (den filialen fanns 1910 till ca 1920).
Intermezzo 1: Arbetare och arbetarkvinnor demostrerade våren 1917 utanför Korsnäsbolagets livsmedelsbutik. Orsaken var livsmedelsbristen. Ett stort uppbåd av poliser i piekelhuvor posterade kring butikshuset. Inga allvarliga intermezzon inträffade.(Arbetarbladet, Gävle.) Intermezzo 2: KORSNÄSARBETARNA TILLTVINGA SIG GRYN UTAN KORT 7200 grynkort ha senare anlänt för att utlämnas i distriktet Vid halv 7-tiden på kvällen den 3 maj samlades ett par hundra arbetare från Kastets sågverk och tågade upp till Korsnäs Andelsaffär, där de tilltvingade sig gryn utan kort. Gävlepolisen ingrep och lyckades göra slut på grynförsäljningen. Samma dag hade just fördelningsnämden avsänt grynkort till orten.
Mellangårds i Oppåker, Juni 1892. I första raden gårdens ägare hemmansägare och nämndemannen Anders Åkerman med fru Teckla Eugenia Åkerman (född Hedenström) samt barnen Nils och Olov och deras kusin Erik Hedenström. Övriga personer: Fru Lotta Nilsson Fru Mina Hedenström, Nils Nilsson, Olof Nilsson, Fröknarna Alma Hillgren, Augusta Åström, Helena Åström. T.f. kronolänsman Ossian von Kivling, Axel Westin, Fru Ida Rydberg och barnen Alma och Isidor Rydberg, Anna Strömblad, Fru Jenny Åström, Pastor Jacob Rydberg, Sven Åström, Johannes Nilsson, Styrman Alfred Hedenström, Henrik Åström, Kronolänsman Wilhelm Åström och på taket Oskar Åström. Mellangårds var även då poststation för Hedesunda.
Interiör från köket i parstugan på Nygårdsgården i Bingsjö. Köket är beläget i det rum innanför förstugan som i parstugor vanligen brukar vara kammare. Troligen fick köket sin placering i samband med att byggnaden flyttades. Den stod ursprungligen på annan plats i byn men flyttades omkring 1860–1861 till nuvarande plats som då var åkermark. Vedspisen är en så kallad Faluspis, nummer 3, från Johanssons & Petterssons järngjuteri. Faluspisarna har ofta ängelmotiv på gavlarna (dock ej just denna), vilket sägs härröra från den djupt troende Pettersson som hade idén om "ett altare i köket".
Gävle. Centralstationen. Belägen mellan Centralplan och Hamntorget, precis norr om Gavleån (plattformarna sträcker sig över ån). Genomgående järnvägsstation för persontåg. Byggnaden, en av de största i landsorten, ritades för Gävle-Dala järnvägs (GDJ) av stadsarkitekten Mårten Albert Spiering och uppfördes 18761877 som ersättning för den tidigare norra station som låg ute på Alderholmen. Centralstationen byggdes om år 19001901 under ledning av arkitekten Sigge Cronstedt. Stationen trafikerades inledningsvis endast av GDJ, eftersom rivaliteten mellan GDJ och Uppsala-Gävle järnväg var mycket stark. UGJ egna station, Gävle södra station, söder om Gavleån. Emellertid förstatligades UGJ år 1933 och SJ trafikerade i fortsättningen centralstationen. År 1937 elektrifierades spåren i samband med att sträckan GävleUppsala elektrifierades
Huset på bilden har sagts vara Annero skola, Barhäll, men det är en felaktig uppgift. Tillsvidare är huset okänt. Dessutom har det sagts vara vara dubbelbröllop för Anna Grip och hennes syster, men Anna Grip gifte sig 1913 och alla hennes syskon gifte sig tidigare, så det är oklart vad det är för dubbelbröllop. Orig. bildtext: Huset på bilden är Annero skola, Barhäll. Det är dubbelbröllop, Anna Grip och hennes syster gifter sig och har många gäster. Vilka alla står uppradade på kortet. Anna Grip var känt tidningsbud på Östgöta Correspondenten.
Friidrottare Gösta (Gösse) Holmér. Han fullständiga namn: Gustaf Rickard Mikael Holmér son till Hans Holmér. Svensk friidrottare som tävlade för Uppsala Studenters IF. Holmér specialiserade sig på tiokamp och häcklöpning och tävlade även framgångsrikt i femkamp. 1912 deltog han i OS sommarspelen i Stockholm och tog brons i tiokamp, men blev utslagen i femkamp efter fyra grenar. 1920 var han åter med i OS då slutade han fyra i tiokamp. Holmér har skrivit flera böcker om träning och är svensk friidrotts stora grabb nummer 19. Holmér föddes 23 september 1891 i Djurdala, Kalmars län, Dog 22 april 1983.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.