Järnvägsbro i Långebro, Kristianstad, vid tiden omkring (eller kanske något före) sekelskiftet 1800-1900. Bilden är tagen från östra sidan av Helgeå i riktning mot stadsdelen Hvilan. Längst till höger skymtar ett hörn av Finlands Bryggeri. Ända fram till 1919, då en järnvägsbro över ån tillkom, hade Östra Skånes Järnvägar slutstation, Långebro Station, på åns västra sida. Vid seklets början gick hästdragen omnibuss mellan denna station och stadens huvudstation. Bilden överlämnades i februari 1971 av T. Wilner, som hade sitt födelsehem nära den punkt från vilkn bilden tagits (Olssonska, sedermera Schmiterlöwska huset).
Från 299 kr
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891.
Invånarantalet i Svinhult uppgick vid 1800-talets mitt till omkring 1.000 personer. De kunde inte på långt när rymmas i den gamla träkyrkan invid vägmötet sydväst om nuvarande kyrka. Man begärde då och fick tillstånd att riva den gamla helgedomen. Då var bygget av den nya kyrkan redan igång sedan 1872. Helt färdig stod den 1875 och kunde invigas den 5 november året därpå. Ansvarig för kyrkobygget var byggmästare Johan Petter Sundqvist från orten, som hade att följa ritningar upprättade av arkitekt Johan Granqvist. Resultatet blev ett rymligt kyrkorum i nygotisk stil. Här en vy mot kyrkan omkring förra sekelskiftet. Till vänster ses Sockenstugan.
Mangårdsbyggnaderna på Mostorps egendom omkring 1902, den äldre i trä från omkring sekelskiftet 1800 till vänster och den nya i sten som stod klar år 1880. Godsets folk poserar både på veranda och balkong och mellan husen står ett hästekipage med kusk. I förgrunden brusar Mostorpsån med kvarnen och dess hjul till vänster. Ägare var då Rolf von Braun, gift med Ester von Segebaden som var dotter till Ludvig von Segebaden vilken 1854 köpte Mostorp och slog samman det med fyra andra äldre gårdar. Därmed blev Mostorp en av Hallands största gods. Han lät uppföra slottet till ritningar av arkitekt Thorvald Bindesböll och lät dottern och mågen ta över år 1893.
Flora Tekniska AB. År 1949. Grundades 1880-talet av borgmästaren Johan Wilhelm Petré, hans son F. W. Petré och svärson Gustaf Nyström för tillverkning av parfymer, eau de cologne, toalett-och hushållsartiklar. Vid sekelskiftet cirka 1.200 artiklar i sin varukatalog. Flora exporterade bläck som fick guld- och silvermedaljer vid utställningar i Sverige och utomlands. Efter 1905, då Birger Fogelberg övertog och utvecklade fabriken, blev Florodolprodukterna (främst tvål) huvudartiklar. Fabriken låg på Brynäs, hade egen verkstad för kartonger och packlådor och butik på Nygatan. Flora övertogs 1950 av AB Sunlight, Stockholm, fick namnet Flora Vinolia. Fabriken i Gävle lades ner 1954 då tillverkningen flyttades till Nyköping.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Skeppstimmer lastas. Ludvig Eriksson, Brobacken vid Mäloset. Karl Sjöberg, V:a Nybygget. (1867-1925). Johan August Jansson, Stenfallet. Alfred Ek. Alfred Eks hustru, "Eke-Kajsa", bakade bullar. Arbetarna fick köpa kaffe o bullar av henne. (Mosebacken). Karl Sjöberg fick vid en olyckshändelse senare ena armen avklippt av ett vagnshjul. Fotot förmodligen från sekelskiftet - i varje fall inte senare än 1902 enl. Frida Larsson, dotter till J. A. Jansson. Svågrarna J. A. Jansson och Karl Sjöberg ådrog sig lunginflammation vid arbete i skogen och dog strax efter varandra i mars månad 1925. Kolhuset brann 1909 ? 1907 (David Bredin).
Kv. Plåtslagaren, Rödestensgatan 8. Damen på bilden är fru Elisabeth Johansson, maka till plåtslagare August Johansson och mor till fru Helga Sahlqvist, maka till tågmästare Gustav Sahlqvist, Jakobsbergsgatan 24, Falköping. Så kallade Luxlampor var moderna vid sekelskiftet. I dessa var en behållare med fotogen, vilken pumpades till starkt tryck och blev gas, som i sin tur brann. Lampan omgavs av en hängande lampkupa. Luxlampor användes för bland annat upplysning i Mössebergsparken. Vid övergången till elektrisk belysning togs dessa lampor bort, varvid plåtslagarna fick ta hand om dem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.