Stenarbetaren med mera Karl Roos har stannat upp för en snabb bild av den fotointresserade sonen Holger. Med unikabox och matpaket i händerna var han antagligen på väg till arbete för en tid.
Från 299 kr
Gulfs nya tappställe på Kungsgatan 26 i Linköping 1946. Bensinen släpptes fri från ransonering den 13 november 1945 och många nya bensinmackar kom till. Men än skulle omställningen ta tid. I byggnaden bortom bensinpumparna fortsatte försäljningen av gengaskol och ved.
I samband med saneringen av kvarteret Ambrosia revs närmast all äldre bebyggelse. Endast det så kallade Hagdahlska huset har fått följa med in i vår tid. Således utgjorde fastigheten Domkyrkogatan 3 inget undantag. Foto 1966.
År 1958 och ombyggnadsarbetena vid det forna nunneklostret i Vadstena var i full gång. Efter sin tid som Kunggård, kloster och vidare krigsmanshus samt hospital, byggdes nu anläggningen om till Birgittastiftelsen gästhem med flera funktioner.
Parti av Storgatan i Linköping. Här uttryckt genom ett brevkort från 1900-talets första tid. Den stora byggnaden i blickfånget är det så kallade Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan, färdigställt år 1908.
Horva kvarn vid norra änden av sjön Norrlången i Tidersrum. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1959. Bildens kvarnbyggnad uppfördes 1898 och har i senare tid renoverats genom försorg av ideell förening.
Linköping 1929, ännu till stora delar i tråkåkarnas tid. Miljöerna bjöd på en rad konsekvenser, en av de goda var i bästa fall trygga fristäder för barnen. Här gårdsbildning i hörnet av Hunnebergsgatan och Östgötagatan.
Linköpings stadshus i en tid då byggnaden ännu huserade stadens läroverk. Byggnaden invigdes som lärosäte 1864, avvecklades som sådan 1915 och fungerar sedan 1921 som säte för stadens styrande.
Fredrika Bremer-förbundets lanthushållsseminarie söder om Rimforsa. Seminariet öppnades 1907 och disponerade då en jordbruksfastighet om cirka 12 ha. Huvudbyggnaden inrymde jämte undervisningslokaler även bostäder för lärare och elever. Odaterad bild i tid för lärosätets öppnande.
Porträtt av Abela Wallenberg, enligt påskrift i februari månad 1909. Från 1880 gift med civilingenjören Gösta Rudolf Ström. Paret bodde en tid i Hässleholm men inflyttade till Motala 1905. Hon avled i hjärtförlamning dryga halvåret efter porträtteringen.
Stora hotellet i Linköping från en tid före hotellet påbyggdes med en våning. I byggnadens markplan drevs butiker, närmast Frans Wilhelm Österbergs klädesbutik följt av Johan Conrad Krouthéns manufakturaffär. Byggnaden uppfördes 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson.
Vy mot Nygatan 34 i Linköping. Den rustika byggnaden i blickfånget uppfördes 1884 efter ritningar av Sven Hansson Gratz, som vid tiden var anlitad av linköpingsföretaget Nylanders Ritbyrå. Fastigheten inrymde en längre tid körsnärsfirman Aeimertohn.
Makarna Lars och Anna Maria Appelqvist framför deras gård Charlottenborg i Väversunda. Vykort från en tid då motiven gärna var lokala. Just denna hälsning skickades sommaren 1927 till lärarinnan Anna Jonsson i Skedevi.
Livets slutstation, vid tiden ännu kallat fattighus men i sinom tid reviderat till ålderdomshem. Denna skara fattigpensionärer hade sin hemvist i Källsäters fattighus på ägorna till Skogs Norrgård i Vist socken. Odaterad bild från omkring 1910.
Förre skepparen Anders Österman och makan Ida framför sitt hem Strömsdal i Sankt Anna. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva handelsbod invid strandkanten nedanför hemmet.
Det medeltida stenhuset vid Rhyzeliusgården i Linköping. I folkmun kallad "Klostret". Tidigare kopplades bygganden till en eventuell klosteranläggning på platsen. Den tolkningen har dock falsifierats i senare tid. Numera inrymmer byggnaden ett stenmuseum.
Stora torget i Linköping från en tid då torgets taxistation ännu erbjöd hästdragna transporter och spillning inte väckte någon större notis. Tidsmarkörer i bilden förlägger den till tiden omkring 1910.
Lutherska Missionshuset i Linköping låg vid tiden utmed Drottninggatans övre del men stråket kom efter gatans omläggning få nytt namn i Elsa Brändströms gata. Oaktat adress kom byggnaden i senare tid få ny funktion som kulturhus.
Motiv från området Sandbäcken i Linköping. Byggnaden har kunnat bestämmas motsvara fastighetens stall. De bägge synliga förbindelser över Tinnerbäcken har över tid försvunnit men ersatts med andra. Just dessa fanns ännu kvar vid planläggningen av 1914 års stadskarta.
Porträtt av kyrkoherde Anders Olof Hertzman. Bördig från Motala inflyttade han till Västra Ny en tid efter makan Maria Lovisa Lagergrens bortgång. I socknen ledde han församlingen från 1869 till sin egen bortgång 1891.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.