Fastigheten Storgatan 20 i Valdemarsvik har förskönat gatubilden sedan huset stod klart 1907. I gatuplanet har en rad rörelser drivit försäljning genom åren. Bildens garnaffär emenarerar från Hedvig och Alma Magnussons Garn- och manufakturaffär.
Från 299 kr
Husen i det gamla bostadsområdet Tomteboda i Linköpings östra utkant är sedan länge utraderade. I funktion en stadsnära domän med villor av enkel standard men ett område inte utan charm. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Utmed Repslagaregatans ände mot Linköpings centralstation har det bedrivits hotellverksamhet sedan det sena 1800-talet. I fastigheten Repslagaregatan 7 erbjöds länge så kallade resanderum och i påföljande adress låg in i vår tid Hotell Du Nord.
Stadsloppet 2002 Sista lördagen i juli sedan 1982 har Stadsloppet på 10 km arrangerats i Falkenberg. En sträcka går Doktorspromenaden utmed Ätran. Här löper ett lag som klätt ut sig förbi en åskådare på en bänk vid Ätran.
Falkenbergs sjukstuga öppnades år 1882, efter att ha diskuterats ända sedan 1867. Stadsläkare Rudolf Örtenblad blev förste läkare. Sjukstugan var ett envåningshus med 20 sängplatser, mottagning och operationssal. 1912 blev sjukstugan lasarett och byggdes ut efter hand. (Harrys historia.)
Flygfoto över område vid Hunnebergsgatan i Linköping. Hitom gatan ligger sedan 1970-talet Linköpings stadsbibliotek. Fastigheten Östgötagatan 11 A-B i hörnet med Hunnebergsgatan stod klar omkring 1952. Fotot taget 1950-tal.
Text under bild : FALKENBERGS, LAXGÅRD. Halland är berömt för sitt laxfiske, som bedrives i alla de större åarna. Den bekanta "halmstadslaxen" kommer numera mest från Ätran och Lagan, sedan laxfisket i Nissan avtagit.
Ångbåten Falken trafikerade Fbgshamn sedan staden fått stapelrättigheter 1868. Från Kommunalt sekel Eric Hägge. Är detta riktigt eller jämför post nr 01703 med följande text? Bogserbåten RUTH användes för mudderverket Thor, ersattes 1960 av bogserbåten Hero.
Idrottshallen byggd 1936, byggnaden kom till genom en tennishallsförening som blivit husvilla sedan deras förra hall S:t Laurentii kyrka restaurerades i slutet av 1920-talet. (Kommunalt sekel). Man ser fortfarande banvallen efter västkustbanan som fick ny sträckning 1936.
I ett för tiden och platsen typiskt uttryck uppfördes Västanågatan 13 (Ulriksdal) i början av 1880-talet. Som tidig ägare och rimligt byggherre finner vi arbetaren Karl August Qvarnström. Liksom all äldre bebyggelse i kvarteret Fjärilen sedan länge rivet. Foto 1961.
Motalafödde Nils Fredrik Cnattingius porätterad i Ulla Ahlbergs enkla ateljé i "Röda bodarna" i Stockholm. Vid fototillfället omkring 1865 var han sedan en tid bosatt i Linköping och där i tjänst som kamrer i länets sparbank.
Bill Ericssons bageri var ett populärt inköpsställe av bakverk i området. I gatuhuset hade det drivits bageri en längre tid, Bill kompletterade sin rörelse i längan som skymtar i vänster bildkant. Bägge byggnaderna är sedan en tid rivna. Foto 1974.
Exteriörbild. Gåsevadholms slott. Slottet omgivet av trädgård med Rolfsån i förgrunden. Slottet ligger på en ö och uppfördes under 1700-talets slut i två våningar med balkong över ingången och ett krenelerat torn på baksidan. Sätet är känt sedan medeltiden.
Gudsberga kloster, Husby socken. Den östra delen av kyrkan med koret och frilagda pelarbaser. Bilden visar östra delen sedan halm och presenningar lagts över de delar som är uppförda i tegel.
Lisa Olsson till vänster, sedan Elsa Åkerlöf med sina två söner, Sten och Ivar, som hon hade fått i äktenskapet med Simon Åkerlöf. Familjen bodde i Djursholm. (Simon Åkerlöf var en halvbror till Elna Brundin.)
Utmed Linköpingsgatan i Skänninge har gatans nummer 7 vänt sin tidstypiska fasad mot passerande sedan 1865. Huset inrymde en gång i tiden folkskola och i ett senare skede apotek. Foto 1952.
Miljö i Linköping som inte märkbart förändrats sedan fotoåret 1970. Men så är ju Jonn O Nilsons mäktiga hus av särskilda kvaliteter där förändringar inte varit aktuella. Här del av fasaden utmed Torggatan med Wibergs färghandel i gatuplanet.
Höjden väster om dagens samhälle har utgjort plats för Fornåsa kyrka sedan 1100-talets mitt. Kyrkans lägre delar är till stora delar bevarade, men som helhet är byggnaden ett resultat av den restaurering som utfördes omkring förra sekelskiftet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.