AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret.
Från 299 kr
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Spis Idun nr 1
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Spis
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Stöpslev nr. 56
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Mortel
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Elektrisk ånggenerator typ. Calor
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Värmepanna
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Nya verkstaden påbörjad, den gamla syns till vänster.
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Reklamaffisch för hållbara gjutjärnsleksaker.
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Kamin / spis
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Kamin
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad. Känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Pannställ
AB Skoglund & Olson. Gefle. Gjuteri och Mekanisk Verkstad, känt för bland annat järnspisar och leksaker. Företaget startades 1874 av Erik Gustaf Skoglund och Axel Olsson. Firman blev aktiebolag 1914 och hade på 1930-talet cirka 260 anställda i produktionen och ett 30-tal på kontoret. Till vänster ritkontorschef Åke Haller.
Dammen vid Stallbacken i Hofors omkring 1920. Huset till vänster byggdes omkring 1890 där fick rasänkorna bostad efter det att taket rasat in i verket, vintern 1895. Sedan blev det bostäder och telegraf. Slaggstensbyggnaden till höger. Gjuteri sedan en mekanisk verkstad och plåtslager. På 1920-talet mejeri.
Wirsbo bruk. Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder. I bruket fanns en kraftstation, styckebruk för projekttillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik.
Storgatan norrut, ungefär från där Olaus Petri kyrkan ligger idag. Till höger på bilden S J Sjölins Velociped & Mekanisk Verkstad med adress Storgatan 44. Närmsta tvärgata till vänster är Norra Sofiagatan. (Bilden är en reproduktion 1934, efter en originalbild från 1903 av Axel Barr).
Vy vid Mollaryd. Hållplats från 1867. 1903 uppfördes en byggnad med väntrum och expedition, envånings i trä, byggd i vinkel, samt godsskjul av samma typ som Sparsör fått. 1905 byggdes en banvaktsstuga enligt arkitekt L Kernuant ritningar. Hållplatsstugan såldes 1974 som privatbostad. Fanns ännu 1988 kvar i gott skick. Hållplats anlagd 1904, Mekanisk växelförregling
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.