Porträtt av fröken Aina Granbom. Dotter till handlaren i Linköping Ludvig Granbom och dennes maka Alda Karolin Dahlgren. När tidens gång nådde 1920 skulle hon gifta sig med Karl Birger Grill och flytta till Grangärde i Dalarna, där maken var kamrer vid Nyhammars Bruk. Livet skulle vidare föra dem till Sundsvall och senare till Motala. Sin långa tid som änka kom hon att tillbringa i Lund där hon avled 100 år fyllda. Aina och maken är jordfästa i Ask öster om Motala. Här porträtterad omkring 1910.
Från 299 kr
Denna gårdspart låg förr på Hemmors ursprungsplats intill Lars Olssons part, se Bild 894, men blev vid skiftet ålagd att flytta ut. Uppbyggandet tog flera år i anspråk, man kan förvånas över att det över huvud taget var möjligt. Och man uppförde väldigt stora byggnader. Bostadshuset måste ha innehållit rum som man inte använde. Likaså är den vinkelbyggda ladugården enorm, ändå hade man inte mer än 2-3 hästar, 6-7 kor, några ungnöt och grisar och 75-100 höns. Man kan undra om man gjorde av med allt ytrymme? Utan tvekan måste Johan (Olof Johannes) Rudin och hans fru Jakobina ha varit mycket arbetsamma och driftiga.
Porträtt av fru Ulrika Josefina Hultgren. Bördig från Södra Vi socken gifte hon sig 1855 med inspektorn och sedermera värdshusvärden Carl Axel Moberg. Maken hade i slutet av 1860-talet sadlat om från tjänst vid Finspångs bruk till att driva ortens värdshus. År 1870 flyttade makarna till Söderköping för att där driva stadens gästgiveri. 1874 flyttade de till Norrköping för fortsatt verksamhet inom mat och dryck. Där fick hon uppleva hennes enda barn, sonen Carl Axel, utvandra till Brasilien för att återkomma och återigen flytta, nu till Amerika.
Motiv från Wallenbergska trädgården i Linköping. En sekundär påskrift anger fotoåret 1898 men då var den stora tomten nyligen avstyckad och såld för exploatering, varför korrekt datering torde tidigareläggas något eller några år. Oaktat exakt datering var kägelbanan på bilden vid tiden omkring 30 år, uppförd som den var 1868 av dåvarande gårdsägare Adolf Wallenberg. Grosshandlare Axel Karlsson kom vidare i besittning av banan och lät flytta den till sitt sommarnöje Drabbisdal i Berg norr om Linköping. Sedan 1964 är samma kägelban placerad i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Porträtt av fru Fredrika Ström. Bördig från Skåne inflyttade hon som ung med sina föräldrar till Blekenstad gård i Ekeby, som föräldrarna arrenderade från 1856. År 1870 gifte hon sig med Johan Marcus Wallenberg. Maken arrenderade vid tiden överstebostället Kungsbro i Vreta kloster men med tiden kom de att inköpa och flytta till nämnda Blekenstad. Av skäl bortom denna uppgift att utreda bröt makarna upp från Blekenstad i mitten av 1880-talet för ny tillvaro i Linköping. Det barnlösa äktenskapet nådde sin ände vid makens bortgång 1901.
Porträtt av gossen Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. Tiden för bilden är 1864 och familjen var då bosatta invid Stora torget men skulle följande år flytta till en våning vid Kungsgatan. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. I "vär´t", det hus som förut stod där det här synliga övre ljusa huset är uppfört, bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. " I vär´t ". Foto: febr. 1939. I det hus som förut stod där det synliga övre ljusa huset är uppfört bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över sSlottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
"Söndagsgästerna ger sig av ifrån Björsgård". Detta bedöms vara en av de tidigaste bilderna på Björsgård, som Nilson köpte 1885. Stugan är Severins barndomshem som han lät flytta från Sveaberg på Knobelsholms ägor. Här inrättade han en sommarateljé och gården beboddes av hans mor Neta Beata, storasyster Charlotta och hennes son Karl. Gården var kringbyggd av fyra huskroppar och man ser norra längan till vänster, medan södra och västra endast avtecknar sig som skuggor på bilden. Här ses en hästskjuts på gårdstunet med ett äldre par. Mannen vid tömmarna heter Anders Henriksson, Folkastad, Rävinge sn. Mannen i hög hatt bakom vagnen hör nog till det gästande sällskapet. Vårdträdet vajar i vinden.
" Sev. Nilssons första hem m. Charlotta, S:s syster" står det antecknat på fotografiets baksida. Severin föddes på Forsa Kvarn, men detta är ingen kvarnmiljö. Det kan betyda att de besöker något av de andra ställen syskonen bodde på under barndomen, men sannolikt föreställer det trots allt Björsgård. Sedan Severin köpt gården lät han flytta dit torpet Sveaberg från Knobesholms ägor, där han bodde från 7-årsåldern och ca 10 år framåt. På Björsgård bodde sedan modern Neta Beata, systern Charlotta Nilson och hennes son Karl. Gården var kringbyggd med längor uppförda i skiftesverk. Bilden bör visa norra längan till vänster och västra längan till höger.
Maj Jernberg halvligger i soffan med fötterna på bordet. Gruppboende på Tulegården i Stretered, Kållered. Maj bodde på Streteredshemmet troligen från 1970-1980-talet fram till början av 1990-talet. 1963 beslutades det att Stretered skulle förändras till vårdinstutition för vuxna, då särskolan planerades att flytta till Kungälvsregionen. För åren 1965-1970 upprättades därför en investeringsplan, som bland annat innehöll fem nya paviljonger. År 1966 stod den första vårdpaviljongen, Backegården, färdig. Den innehöll 50 platser för vuxna. 1967 stod så paviljongen Ängården färdig och året därpå Tulegården. Våren 1971 blev de två återstående paviljongerna Sörgården och Parkgården, inflyttningsklara. Liksom Ängården och Tulegården innhöll dessa paviljonger 42 platser.
Maj Jernberg sitter i soffan med fötterna på bordet. Gruppboende på Tulegården i Stretered, Kållered. Maj bodde på Streteredshemmet troligen från 1970-1980-talet fram till början av 1990-talet. 1963 beslutades det att Stretered skulle förändras till vårdinstutition för vuxna, då särskolan planerades att flytta till Kungälvsregionen. För åren 1965-1970 upprättades därför en investeringsplan, som bland annat innehöll fem nya paviljonger. År 1966 stod den första vårdpaviljongen, Backegården, färdig. Den innehöll 50 platser för vuxna. 1967 stod så paviljongen Ängården färdig och året därpå Tulegården. Våren 1971 blev de två återstående paviljongerna Sörgården och Parkgården, inflyttningsklara. Liksom Ängården och Tulegården innhöll dessa paviljonger 42 platser.
Trumtornet, Peking (北京鼓楼), Arkitektur, Fotografi, Photograph
Trumtornet, Arkitektur, Fotografi, Photograph
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.