Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800-talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. I flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Från 299 kr
Bondgård. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar.I flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället
Framschaktade träkistor på en tomt i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Träkistorna var en förutsättning för att kunna fylla ut och skapa ny mark i den norra änden av tomten. I den vänstra kanten syns en brygga som då låg i strandkanten mot Vättern.
Översiktsbild av bastion Carolus frilagda norra flank, framkommen vid en arkeogisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Stora delar av de murpartier som syns på bilden har bevarats och finns i ruinkällaren i Riksbyggens hus som uppfördes på platsen efter att undersökningen var klar.
Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
Träkonstruktioner längs med strandbrinken mot Munksjön. De har tolkats som resterna efter möjliga sjöbodar och har framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Några av stockarna daterades med hjälp av dendrokronologi och gav en datering till 1400-tal vilken gör att de är samtida med Fransiskanerklostret som fanns i området före byggandet av slottet.
Den östra delen av en byggnad, hus 401, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Denna del har använts som förråd och har haft ett jordgolv. Söder om huset syns en stenlagd gång fram till dörren. Den andra delen av huset har använts som bostad. Huset uppfördes omkring 1635
Ett överstycke som suttit över en öppen spis, påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Hällen var tillverkad i sandsten och dekorerad med blommor och årtalet 1695. När den öppna spisen blev omodern slängde man ut den och ersatte med en kakelugn istället. Troligen har detta hänt under den första halvan av 1700-talet.
Botten på en laggad tunna som troligen har innehållit kalk, samt en kalkkasse, fortfarande fylld med kalk. Dessa fanns inne i ett hus som undersöktes i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Kalken har använt till reparationer av sputsen på stengrunder och även till mindre skinnarbeten.
Inspektion av den nytillträdde Militärbefälhavaren för Östra militärområdet, generallöjtnant Nils Sköld den 5 december 1974 Inspektion av utbildningsverkstadens utbildning. Bild 1 Med händerna på ryggen, förste armétekniker Ronnie Strand och framför honom en intresserad MB Bild 2 Frv. överstelöjtnant Björn Bernroth, MB följebefäl, MB, chef centrala befälsgruppen överstelöjtnant Uno Hällkvist, överste Ragnar Tauvon, chefen utbildningsverkstaden förste arméverkmästare Börje Jönsson samt kompanichefen major Håkan Waernulf.
Inspektion av den nytillträdde Militärbefälhavaren för Östra militärområdet, generallöjtnant Nils Sköld den 5 december 1974 I den nybyggda Övnings- och vårdhallen visas strålriktutrustning monterad på pansarvärnspjäs 1110. Bild 1 Fr.v. MB följebefäl, bataljonchef överstelöjtnant Björn Bernroth, MB, från regementets centrala befälsgrupp kapten Alf Gustavsson och överstelöjtnant Uno Hällkvist. Bild 2 Kapten Alf Gustavsson beskriver för MB på måltavlor hur strålrikt går till.
Drothems kyrka anlades på den högsta punkten inom Söderköpings centrala delar. Att läget lockade är förståerligt men platsens leriga grundförhållandena var inte lämpliga för en så stor och tung byggnad. Återkommande åtgärder har över tid varit av nöden. Den senast genomgripande grundförstärkningen genomfördes 1979-80. I samband med arbetet genomfördes en rad andra insatser, bland annat ersattes den tidigare spritputsen av slätputs.
Övlt Björn Bernroth på kompaniofficersmässen för avtackning. Centrala Utbildningsgruppen (CU) och Driftenheten bjuder på avslutningsfika. Fr.h. på bordets bortsida; fj Ulf Larsson, fj Stig Gustafsson, kn Karl-Åke Bergström, övlt Björn Bernroth, kn Yngve Pettersson och fm Lars-Erik Ohlsson. Hitsidan, fr.h; kn Lennart Lagestrand och kn Gunnar Borg.
Övlt Björn Bernroth på kompaniofficersmässen för avtackning. Kapten Karl-Åke Bergström överlämnar avskedsgåvor från Centrala Utbildningsgruppen (CU) och Driftenheten. Vid bordet fr.v. förrådsman Lars-Erik Ohlsson, kn Yngve Pettersson och fanjunkare Stig Gustavsson. På sista bilden syns också fj Ulf Larsson. OBS! tre bilder.
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. Medelpads största fornborg. Gamla bylägen norr och väster om klingstatjärnen. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Fortsättning av föregående artikel: Svenska Dagbladet, 19-03-1941: Molinpil lever 20 år till. Svenska Dagbladet, 28-03-1941: Stockholms centrala parker. Idun, Nr. 13, 27-03-1941: Min blomma skall trivas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.