Del av Storgatan i Linköping i en tid då kvarterets hus var rivningsbeslutade för att ge plats för Sparbankens projekterade koloss till kontor. Närmast i husraden höll ännu Tobakspiraten och Everts Mattor öppet.
Från 299 kr
Här är hälften av takstolarna monterade och väntar på att lyftas på plats. Det är fråga om en helt annan takkonstruktion jämfört med agtakets, en ny tid har kommit!
Här ses ladugården som blev uppförd 1908, där nedervåningen är byggd i sten och foderloftet i trä, försedd med många småspröjsade fönster och halmtak, ett modernt bygge för sin tid. Ladugården innehåller två kohus, lada och stall.
Porträtt av bankkamrer Tor Ekström (1899-1972), Stockholm. Under åren 1934-37 fotograferade han autokromer. Tor Ekström stora intresse var att pröva all ny fotografisk teknik så väl kameror som fotografiskt material. Han var redaktör en tid för Nordisk tidskrift för fotografi.
En av stadens konstaplar med myndig blick mot fotografen. Platsen är Linköpings hamn och tiden omkring 1910. Byggnaderna invid vattnet är Stångebro tvättinrättning och närmast stadens klapphus. Hamngatan i fonden kantas av hus som inte något sparats till vår tid.
Del av Tanneforsgatan i Linköping 1968. En nutida betraktare känner igen sig i det mesta förutom trähuset i blickfånget, som en tid efter fototillfället revs för att ge plats för ett modernt affärshus. Vy mot väster.
Det oansenliga affärshuset utmed Klostergatan i Linköping har inrymt en rad verksamheter över tid. Under en sådan drev Hans Fromholtz sin fotofirma i huset. Vid tiden för bilden var här cykelaffär, Sjödins.
Den prunkande trädgården till Onkel Adamsgården i Linköping. I fonden gårdens lusthus där inte minst läkaren och författaren Carl Johan Wetterbergh (alias Onkel Adam) på sin tid hämtade kraft och inspiration. Sommaren 1929.
Ögonblicksbild från en tid då stadens gator ännu kunde beträdas utan betydande risker. Vy från Vasavägens möte med Sankt Larsgatan. Bortom korsningen delar Järnvägsavenyn järnvägsparken med stadens centralstation som en motsägelsefri accent i fonden.
Skorpafallets mäktiga flöde i Stångån. Stenmuren visar rest av forsrännan till en äldre kvarnanläggning på platsen. Sedan en tid före bildens tillkomst hade ny kvarn uppförts längre ned i fallet. Mjölnarbostaden stod dock kvar och ses till vänster.
Något obemärkt trots sina väl tilltagna proportioner ligger fastigheten Ågatan 1 B i gatuhörnet mot Snickaregatan. Trävaruhandlare Axel Petersson lät uppföra villan 1918 men avflyttade efter en kortare tid. Från 1923 ägdes fastigheten av grosshandlare Karl Oskar Johansson. Foto 1926.
Sällskap samlat för fotografering framför Hageby Östergård i Skedevi. Enligt påskrift 1890-tal, i tid då gården ägdes och brukades av makarna August och Anna Jonsson. Möjligtvis är det dem vi ser sittande centralt i bilden.
Den från Vetlanda bördige köpmannen Bertil Tielman inflyttade till Linköping 1929 för att efter en tid grunda en pappersindustri och partiaffär på Platensgatan. Bilden visar företagets senare lokal på Industrigatan med kontorsingång från Östgötagatan.
Långt i väster utmed Hunnebergsgatan låg i äldre tid bildens fastighet, S:t Per 74. En typisk gårdsbildning för den trästad Linköping var långt in på 1900-talet. Vy från gatan 1929.
I april månad 1883 kunde arbetet med det nya tornet till Linköpings domkyrka återupptas efter en tid med svår väderlek. Bilden visar läget byggnadslaget nått till sommaren samma år. Vy från sydväst.
En något oskarp dokumentation av det vackra huset som tills det revs 1969 prydde Hospitalstorgets östra sida. Den rustika byggnaden uppfördes 1884 efter ritningar av Sven Hansson Gratz. Fastigheten inrymde en längre tid körsnärsfirman Aeimertohn.
Svunnen vy utmed Gästgivaregatan i Mjölby. Gatans sträckning genom kvarteret kom att läggas igen när ny bebyggelse uppfördes från 1970-talet. Fotoåret 1950 och ännu en tid låg denna affärsbyggnad i hörnet mot Kungsvägen. I fonden skymtar Kanikegården.
Porträtt av fanjunkare Johan August Petersson. Från 1902 tjänstgjorde han en tid vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vidare underlöjtnant i armén. Från 1883 gift med Augusta Fredrika Johnsson. Makarna var i huvudsak bosatta i Norrköping.
Redaktör August Billstén med lång karriär som tidnings- och nyhetsman. Bland annat en tid som korrespondent från London för Norrköpings Tidningar. Även medarbetare i Östgöta Correspondenten. Från 1898 drev han eget boktryckeri i Linköping.
Porträtt av spelmannen Pelle Fors 1904. Hans egentliga namn var Petter Magnus Johansson Fors och var till yrket skomakare. I sin tid dock allmänt känd i de sydöstra länsdelarna för sitt fiolspel, inte sällan i så kallad näckstämning; A-E-a-ciss.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.