Det gamla mejeriet utmed Kanikegatan i Mjölby var i drift från förra sekelskiftet till 1961. Byggnadens gatufasad ser sammanhållen ut men är ett resultat av om- och påbyggnader efter verksamhetens ökade behov. I senare tid ombyggt till föreningslokal. Här dokumentation av Östergötlands museum 1986.
Från 299 kr
Interiör från Gustaf Adolf Edlunds handelsbod i Väderstad. Bördig från Småland hade han kommit till Mjölby för tjänst som bokhållare i handlare Wahlgrens firma. Efter en tid blev han själv köpman och drev diverseaffär i Väderstad under två perioder, 1901-1905 och från 1909 till sin död 1921. Rimligtvis är det handlaren vi ser i köpmanskeps bakom kassaapparaten.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
Den gamla gästgivaregården i Östad är belägen strax väster om Väderstad. Härifrån kunde man välja att fortsätta sin resa till gästgiverierna Vadstena, Skänninge, Mjölby, Hästholmen, Backasand i Stora Åby och Dala i Ekeby eller Nyby i Väversunda. Hållgården i Östad var i bruk från åtminstone 1720 tills det drogs in 1896. Här dokumentrerad av Östergötlands museum 1978. Vy mot nordväst.
Den gamla gästgivaregården i Östad är belägen strax väster om Väderstad. Härifrån kunde man välja att fortsätta sin resa till gästgiverierna Vadstena, Skänninge, Mjölby, Hästholmen, Backasand i Stora Åby och Dala i Ekeby eller Nyby i Väversunda. Hållgården i Östad var i bruk från åtminstone 1720 tills det drogs in 1896. Här dokumentrerad av Östergötlands museum 1978. Vy mot nordost.
Parti av Kungsvägen i Mjölby en mulen vårvinterdag. En uppskattad datering landar vid 1966 eller 1967. Närmast till vänster ses den så kallade Basarlängan som var en av flera byggnader utmed trafikleden som kom att rivas när ett nytt och mer modernt centrum realiserades. Lyckligtvis sparades Kanikegården till höger, uppförd 1914-1915 efter ritningar av Axel Brunskog.
Under det sena 1960-talet utfördes genomgripande arbeten utmed Kungsvägen i Mjölby. År 1968 kom trafikleden att återinvigas med bland annat nya broar över Svartån. Av den intilliggande bebyggelsen revs det som ansågs uttjänt och på tomterna uppfördes nytt för ett modernare centrum. Här läggs grunden till Kungshallshuset.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Persontåg, Pt 832 Mjölby - Stockholm C gör uppehåll på stationen Tåget dras av ett Statens Järnvägar, SJ D-lok och därefter en F1. En tidningsvagn GTi går före resgodsvagnen Fo4 25740 och en Co. Till vänster en gråmålad godsflyttnings-/bangårdsvagn. TT
På bilden ser man personvagnarna Statens Järnvägar, SJ C6b 509, C7 260, C7 78 slopad 1891 och C6b 767 före dettad Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg, HMMJ C 13. Närmast stationshuset står ett tågsätt med loket SJ O 24 "Frey" slopat 1903, G2 11661 som blev I1 1907, ett par C7 till samt en C6b. TT
MHJ motorvagn 2, byggd 1936. Vid den närmaste kajen, slupen Anna. Bortanför syns s/s Trafik som gick mellan Hästholmen och Hjo under åren1893 - 1959. De två vänstra spåren tillhör MHJ, Mjölby - Hästholmens Järnväg och de övriga FVÖJ, Fågelsta - Vadstena - Ödeshögs Järnväg.
Familjegrupp, 3 personer. Inspektör Karl Gustaf Fritzell, stationsföreståndare vid Marks järnvägsstation, född 1875 i Risinge, Elim, hustrun Ester Matilda, postiljon, född 1875 i Risinge, Elim, dottern Anna Kristina Elisabeth, född 1897 i Stockholm. Inflyttad från Mjölby den 17 jan. 1901, utflyttad till Svennevad den 29 juni 1903.
Persontåg, Pt 832 Mjölby - Stockholm C gör uppehåll på stationen Tåget dras av ett Statens Järnvägar, SJ D-lok och därefter en F1. En tidningsvagn GTi går före resgodsvagnen F04 25740 och en C0. Till vänster en gråmålad godsflyttnings-/bangårdsvagn. TT
Porträtt av fotografibiträde Anna Göransson från hennes tid i lära hos Ernst Ovesén i Helsingfors 1913-14. Född i Linköping 1881 lämnade hon som vuxen hemstaden för ta tjänst som fotografbiträde i nämnda Helsingfors följt av Östersund och Sundsvall. År 1917 återflyttade hon till Linköping för att ta tjänst eller eventuellt ta över Maria Teschs ateljé vid Nygatan. Från 1926 drev hon under alla omständigheter egen fotoateljé i Kanikegården i Mjölby.
Porträtt av Ebba Tibell. Född och uppvuxen i Linköping kom hon att utbilda sig till småskolelärare i Stockholm. Redan som seminarieelev tog hon dock periodvis tjänst som privatlärare. Från år 1886 var hon stationerad som lärare i östgötska Stora Åby socken och där blev hon kvar till sin pension 1924. Efter en kort tid i Mjölby flyttade hon åter till Linköping och blev där kvarboende till sin död som ogift 1932. Fotografiets datering kan genom fotografens verksamhetsadress bestämmas till åren 1887-91.
Porträtt av komminister Nils Samuel Loenbom. Prästvigd 1826. Från 1830 vice regementspastor och från 1837 ordinarie vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Under perioden 1853-73 innehade han tjänsten som komminister i Mjölby. En livsberättelse förmedlar att han var en öppen, godmodig, human och förnöjsam person. Även ska han ha varit en utmärkt sångare, vars väldiga basstämma var vida bekant och skaffade honom smeknamnet "Bas-Nisse". Han förblev ogift genom livet och avled i ett slaganfall sistnämnda år.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.