I Mjölby sätter kupémästaren för pkp 34 ned, K G Nilsson (t.h.), på sig mössan och lämnar över till nästa kupébas Karl Bildén. Pkp 62 tar över arbetet, med nytt folk s.k. "förskott" till Nässjö. Fvb.
Från 299 kr
Framgår ej om det är Mjölby i Östergötland eller Kalmar län. Firman Ad. Lidwall i Tidaholm etablerades 1862. Mivis Lidwall f. 1856 och Adolf Lidwall drev den tillsammans med sin dotter Signe.
Sommens Station på sträckan mellan Mjölby - Tranås. Statens Järnvägar, SJ. Stationen byggdes under 1870-talet efter Boxholmsmodellen som var ritad av chefsarkitekten Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationen revs under 1940-talet. Banan elektrifierades 1939.
Sjögestad 36:1
Rinna 287:1
Skräddaren Anders Petter Malmström (1841-1935) i Linköping. Född i Mjölby 1841 kom han till Linköping som skräddargesäll 26 år gammal. Gift 1870 med Sofia Pettersson (1846-1937). De kom att få fyra barn och flytta runt inom Linköping för att från omkring sekelskiftet bo i ett hyreshus vid Djurgårdsgatan. Sitt sista levnadsår bodde han på Hjälmsäters ålderdomshem.
Porträtt av Johan Lindeberg. Efter ett par års tjänst som landskontorist i Mjölby inflyttade han med samma titel till Linköping 1870. Efter en tid i nya staden tituleras han bankbokhållare och efter en tid i Vadstena inflyttade han åter till Linköping för tjänst som hypotekskamrer vid Östgöta Hypoteksförening. Han avled som ogift 1892.
I samband med Östra stambanans utläggning mellan Linköping och Mjölby skapades stationssamhället Mantorp både till existens som namn. Den blivande ortens stationshus stod klart till banans invigning 1873 och i slutet av året kunde stationsinspektor Lars Sjöberg flytta in. 120 år och ett 20-tal inspektörer senare var situationen en annan och stationshuset var utdömt. Det revs fotoåret 1993.
Medlemmar av släkten Ehrenpohl förevigade i Thekla Matson ateljé i Mjölby 1905. Från vänster Ebba Ehrenpohl. Den yngre kvinnan är Thyra Hollander, gift med mannen vid sin sida, sjökapten Sixten Ehrenpohl. Sittande ses Ebbas yngre syster Carolina Ehrenpohl, föreståndare för posten i Boxholm i många år. Sixten var brorson till systrarna Ehrenpohl.
En järnvägsknut som Mjölby krävde ett rejält lokstall. Ett första byggdes redan i början av 1870-talet och låg i kvarnområdet men år 1915 kunde den nya anläggningen söder om stationsbyggnaden tas i bruk. Här rundlokstallet med sina 12 platser. Foto 1986.
År 1894 lät urmakare A Persson uppföra den avbildade fastighet utmed Norrgårdsgatan i Mjölby. Husets vackra gatufasad bär tydlig prägel av för tiden något eftersläpande drag i nyrenässansstil. Från 1920-talet till 1969 drevs ett populärt café i huset som minnesgoda Mjölbybor kanske kommer ihåg. Caféets uteservering låg förövrigt invid ån, vilket nödgade serveringspersonalen att korsa gatan för sina leveranser. Här en dokumentation från 1986.
Fotoåret 1986 stod Edlunds kvarn i Mjölby under ett visst förfall och hade en tid varit rivningshotad. Ett par år före fototillfället hade dock "Föreningen för Edlundska kvarnens bevarande" bildats och lyckats genomverka en räddning. Innan decenniet var till ända skulle den då 100-åriga kvarnen stå nyrenoverad och minna om den näring som utgjort stadens historiska grundval.
Det gamla mejeriet utmed Kanikegatan i Mjölby var i drift från förra sekelskiftet till 1961. Byggnadens gatufasad ser sammanhållen ut men är ett resultat av om- och påbyggnader efter verksamhetens ökade behov. I senare tid ombyggt till föreningslokal. Här dokumentation av Östergötlands museum 1986.
Interiör från Gustaf Adolf Edlunds handelsbod i Väderstad. Bördig från Småland hade han kommit till Mjölby för tjänst som bokhållare i handlare Wahlgrens firma. Efter en tid blev han själv köpman och drev diverseaffär i Väderstad under två perioder, 1901-1905 och från 1909 till sin död 1921. Rimligtvis är det handlaren vi ser i köpmanskeps bakom kassaapparaten.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
Den gamla gästgivaregården i Östad är belägen strax väster om Väderstad. Härifrån kunde man välja att fortsätta sin resa till gästgiverierna Vadstena, Skänninge, Mjölby, Hästholmen, Backasand i Stora Åby och Dala i Ekeby eller Nyby i Väversunda. Hållgården i Östad var i bruk från åtminstone 1720 tills det drogs in 1896. Här dokumentrerad av Östergötlands museum 1978. Vy mot nordväst.
Den gamla gästgivaregården i Östad är belägen strax väster om Väderstad. Härifrån kunde man välja att fortsätta sin resa till gästgiverierna Vadstena, Skänninge, Mjölby, Hästholmen, Backasand i Stora Åby och Dala i Ekeby eller Nyby i Väversunda. Hållgården i Östad var i bruk från åtminstone 1720 tills det drogs in 1896. Här dokumentrerad av Östergötlands museum 1978. Vy mot nordost.
Parti av Kungsvägen i Mjölby en mulen vårvinterdag. En uppskattad datering landar vid 1966 eller 1967. Närmast till vänster ses den så kallade Basarlängan som var en av flera byggnader utmed trafikleden som kom att rivas när ett nytt och mer modernt centrum realiserades. Lyckligtvis sparades Kanikegården till höger, uppförd 1914-1915 efter ritningar av Axel Brunskog.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.