Kabinettkortet visar en kyrka och sex män, troligen präster eller kyrkvärdar, arrangerade runt en central bild av kyrkobyggnaden.
Från 299 kr
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum. Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål. Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet. Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor - med den originella trappgaveln - ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian. Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören - med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler - är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Bredsättra kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling.Efter en pennteckning 1634 av J.H. Rhezelius var den dåvarande medeltida kyrkan en typisk öländsk klövsadelkyrka med försvarstorn i väst och öst. Förutom långhuset som förband de båda tornen fans en liten korabsid i öster. Sydsidan var försedd med et vapenhus och på norrsidan i anslutning till östtornet hade en sakristia byggts. Vid kyrkogårdens sydöstra hörn stod en enkel klockstapel. Kyrkorummets inre var enligt Abraham Ahlqvists uppteckning försett med ett plant brädtak målat med änglar och andra motiv. Även kyrkväggarna var bemålade. Ahlqvist noterar att kyrkan var liten och trång, men tillräckligt upplyst av två fönster på den södra sidan och två mindre på norra. Under nuvarande kyrkans golv finns resterna av klövsadelkyrkan. Västtornet blev bevarat och ingår i den nuvarande kyrkan. I "övre" delen av tornets andra våning finns en vaktcell. Ritningar till den nya kyrkan hade gjorts upp Theodor Edberg. Ansvarig för byggnadsarbetet som tog sin början 1846 var Gustaf Rudwall från Kalmar. När denne avled 1848 tog byggmästare C L Lindgren från Södra Greda vid. Den nya kyrkan blev en tidstypisk nyklassicistisk byggnad, även om byggmästarna i samråd med församlingens önskan avvek till en del från de ursprungliga ritningarna. I och för sig var det inte alls ovanligt vid kyrkobyggen att församlingen och byggmästaren fick sista ordet. Inte så sällan förenklade man det ursprungliga ritningsförslaget. När kyrkan var färdig bestod den av ett långhus av salkyrkotyp med trä tunnvalv och ett rakt avslutande kor i öster, samt en sakristia på norrsidan. Den gamla tornet i väster från 1200-talet försågs 1861 med en åttasidig lanternin för kyrkans klockor krönt av ett hjälmformat tak med spira. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
fotografi
Synagogan i Karlstad på en bild från 1960. Kyrkobyggnaden hade karaktären av ett bönehus och låg i en träfastighet på Norra Klaragatan. Huset byggdes 1895 och revs 1961.
Interiör från synagogan i Klara. Kyrkobyggnaden hade karaktären av ett bönehus och låg i en träfastighet på Norra Klaragatan. Huset byggdes 1895 och revs 1961.
Å gamla kyrka, ruin sedan en förstörande brand våren 1878. Kyrkobyggnaden hade dock upphört vara gudtjänstlokal redan när församlingens nya kyrkan stått klar 1849. Här ruinens status 1952.
Stilfull vy mot Norra Vi kyrka. Kyrkobyggnaden uppfördes 1771-1774 av murmästare Måns Månsson och byggmästare Petter Andersson från Linköping. Invigningen skedde den 1 januari 1775 av kyrkoherden i församlingen, Lars Kraft. Tiden för bilden är omkring förra sekelskiftet.
Hjärtlanda kyrka
Högby ödekyrkogård är en av otaliga platser med fantasieggande prägel i Östergötland. När den gamla kyrkan revs i början av 1870-talet fann man inte färre än sju runristade stenar. Den mäktigaste stenen, Högbystenen, placerades på platsen för den gamla kyrkobyggnaden. Här låter sig personal från Östergötlands museum imponeras. Foto 1985.
Den gamla kyrkan i Sankt Anna togs ur bruk efter att församlingens nya tempel stod klar år 1821. Utan funktion kom den gamla kyrkobyggnaden att förfalla, men räddades under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning från 1960-talets början. Här ett nedslag av arbetet sommaren 1965. Vy från norr.
I en klassisk men okonstlad gustaviansk stil står Västerlösa kyrka sedan invigningen år 1796. En äldre kyrkobyggnaden hade blivit alltför trång för den växande församlingen. Vid tiden för den senare kyrkan hade folkmängden i socknen nått nära 900 personer, vilket i siffror förklarar behovet av en ny och större kyrka. Ansvarig för arbetet var för övrigt den mycket välrenommerade byggmästaren Casper Seurling.
Ruinen efter Hannäs gamla kyrka står ännu kvar på en höjd invid sjön Vindomens västra strand. Den har föregåtts av en träkyrka som på 1400-talet ersattes av en stenbyggnad, den nuvarande ruinen. Kyrkan togs ur bruk i samband med att den nya kyrkobyggnaden stod färdig i socknen 1885.
Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Interiör mot orgelläktaren i Kättilstads kyrka. Kyrkobyggnaden stod klar omkring 1760, men församlingen fick vänta till sekelts sista år innan orgelverket var på plats. Vi får hoppas att väntan mildrades något av att orgeln levererades av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin. Läktarbarriären, som visar framställningar av Kristus och apostlarna, är målad av mästaren Magnus Wikander, Västervik.
Hallaryds kyrka - Den nya kyrkan uppfördes strax söder om den gamla 1862-1863, efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkobyggnaden är i sten i nyklassicistisk stil. Det treskeppiga långhuset avslutas med en rak korvägg och en bakomliggande halvrund sakristia i öster.
Södra Sandsjö kyrka är en kyrka i Södra Sandsjö församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Dångebo vid Sandsjöns östra strand i Tingsryds kommun. 1828 fattades beslut att bygga en ny tidsenlig kyrka. Kyrkobyggnaden uppfördes 1836-1837 i empirestil efter ritningar av arkitekt Samuel Enander. Den 9 september 1838 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.