Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31. Elektrisk prov-motorvagn utvecklades av ASEA och ASJ. Denna prov-motorvagn insattes i reguljär trafik på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Boden och Västerås-Enköpings-området. Proven utföll till SJ fulla belåtenhet och beslut togs att konvertera 30 stycken dieselmotorvagnar till elektriska motorvagnar.
Från 299 kr
Lärare på kurs Kvinnan längst till vänster är Lena Nohlgren Mannen som står upp, är rektor Bror Gustavsson. Framför honom sitter, från vänster: Erik Karlsson (Stureskolan), Walter Jakobsson och Hugo Renlund (Stureskolan) Vid bordet bakom sitter, från vänster: Erik Gambré (i profil, Stureskolan), Elwing Björklund (Stureskolan), okänd nacke och Inga-Britta Nanfeldt På boden ligger väskor, portföljer, böcker och papper.
Den här lilla boden med oregelbundet takfall undgick uthusens rivning. Den innehåller sannolikt två grishus t v och dass t h. Sådana här småhus var mycket vanliga på gårdarna, en kvarleva från den tiden när varje djurslag och funktion hade sitt eget hus. Namnen kvarstod även sedan funktionerna slogs ihop, det heter t ex kohus trots att det bara är en del i en ladugårdsbyggnad.
Masse har stått på stora vägen precis vid nerfarten till Anderse och tagit denna bild av hela gårdsmiljön. Vi ser att manbyggnaden är en parstuga med finingång mot vägen. Huset byggdes kraftigt om 1924, varvid det höjdes och försågs med rejäl källare och ett bakbygge med ny vardagsingång på baksidan. Ladugården med den nybyggda fähusdelen t v har en stor hö- eller halmstack på gaveln. Den märkliga boden på flygelns gavel står ännu kvar.
Här ser man att gårdstomten ligger lågt, höstregnen har mättat marken så vattnet flyter ovanpå. Den gamla gårdsplatsen öster om vägen låg lite högre. Man ser att ladugården troligen hade två fähusdelar med en genomkörning emellan. Längst bort var det lada. Taket är täckt med halm och har vindskivor med vingliknande avslutningar. Boden är nog en vedbod, mot vars bakvägg det står en väldigt hop med stör till bandtunar.
Ett persontåg med Statens Järnvägar, SJ B-lok, CFo5 och BCo9 m.m. Ett tåg där sammansättningen är likt detta är persontåg 401 mellan Krylbo och Uppsala. Tåg 401 gick hela vägen Boden-Stockholm. B-loket har sluten hytt för kallare breddgrader. I tåget rullade CFo5 mellan Östersund och Stockholm samt BCo9 mellan Rättvik och Stockholm via Krylbo. Vagnarna är märkta enligt 1926-32 års bestämmelser. TT
Vägkorsning vid järnvägsstation Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Långsele station på stambanan genom Norrland 1893. Bortåt i bild är i riktning mot Sollefteå respektive Boden. Stationshuset syns till vänster i bild och i högra fonden syns vattentornet. De tre ångloken är från vänster Kc 302 "Ambjörn" tillverkat av Nohab, Nydqvist & Holm 1881, Omlittererat 1882 till SJ Kc1 302 och från 1904 till littera SJ Kc5 302, okänt Fb-lok samt SJ Kc4 367, tillverkat av Motala 1888, omlittererat 1891 till SJ Kc5 367.
Jörns station. Statens Järnvägar, SJ. Stambanan öppnades 1984. Stationshuset och järnvägshotellet invigdes 1900. Stationen byggdes om 1928 och moderniserades helt 1946. 1893 när kung Oskar II åkte till Boden för att inviga den sista delen av stambanan så stannade han i Jörn och åt lunch på järnvägshotellet. En annan berömd gäst var Lenin som passerade här på väg till Ryssland för att starta en revolution, vilket han som bekant lyckades väl med. Elektrifierades 1941. All trafik lades ner 1990.
Vägkorsning vid en järnvägsstation vid malmbanan. Uppbyggnaden av eldrift på malmbanan. Sedan arbetena hade påbörjats under 1917 bedrevs dessa så att eldrift kunde införas mellan Kiruna och Gällivare den 12 mars 1920. Under 1921 var eldrift klar till Ripats den 8 februari, till Kilvo den l augusti och Nattavaara den I oktober. Till Boden kom man den 20 mars 1922 för att slutligen den 21 juni nå slutpunkten Svartön utanför Luleå.
Kaserngården 1982 1947 års furirer åter på P 10 efter 35 år. Artikel i Strengnäs tidning 22 maj 1982. Sittande fr. v. Rune Aggebo Lars Busck överste Erik Cavalli fd chef för P 3 i Strängnäs överste 1. Åke Eriksson och Svante von Elern Stående Gunnar Eriksson Karl-Erik Eriksson överstelöjtnant Uno Hällkvist, chef P 5 i Boden Gunnar Klingborg Ingemar Lendin kapten Arne Ljungsberg P 10 Gunnar Melin Martin Ohlström Lennart Rapp Åke Swahn och Bernt Wallgren.
Lappland. Lycksele. Bilden som togs omkring 1910 föreställer Sveriges då största avträde, det s.k. Folkets hus i Lycksele. Denna byggnad som hade 34 dörrar och 68 sittplatser tillkom på de stora marknadernas och kyrkhelgernas tid och att den fick en så imponerande utformning berodde på att dåvarande landshövdingen i Västerbotten, Jesper Crusebjörn tidigare varit fästningskommendant i Boden. Militärisk stil skulle också prägla prevetet tyckte han. Fokets hus revs när Lycksele blev stad.
Ark med två monterade foton och text: "a. Búrmed mjólkurílátum. Detta är den mellersta boden på norra sidan om stora gången. där finns kärna, skålar, smöröskor, mjólkufötur, våffli-jern m.m. Ljuset faller in genom de båda takfönstren. Fotot taget från stora gången och in genom dörröppningen. b. Skyr- eller ölkammare. Detta är den mellersta av de tre bodarna på södra sidan om stora gången. Fotot är taget från stora gången in genom dörröppningen. Ljuset sommer från takfönstret upptill till vänster."
Ett persontåg med Statens Järnvägar, SJ B-lok, CF05 och BC09 m.m. Ett tåg där sammansättningen är likt detta är persontåg 401 mellan Krylbo och Uppsala. Tåg 401 gick hela vägen Boden-Stockholm. B-loket har sluten hytt för kallare breddgrader. I tåget rullade CF05 mellan Östersund och Stockholm samt BC09 mellan Rättvik och Stockholm via Krylbo. Vagnarna är märkta enligt 1926-32 års bestämmelser. TT
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.