Svenskbybor på Ryhovs kasernområde i Jönköping 1929. Kvinnor och barn på bänkar vid lördagens gudstjänst med biskop Edgar Reuterskiöld. Pojken längst till vänster har fått bandage om några fingrar. Kvinnan nr 5 från höger som tar handen i sin dotters hår heter Melitta Knutas född Felsing dottern heter Adelina.
Från 299 kr
Fridslund vid Västra Holmgatan 45 i Jönköping. Som många andra fastigheter på Kålgården fanns där en vacker trädgård. Här växer på våren drivor av bland annat snödroppar och pärlhyasinter. En piedestal med en silverkula på pryder rundeln framför verandan, som har vacker snickarglädje.
Vid gamla IK Hakarpspojkarnas stuga i Huskvarna. Det har varit märkestagning, skidlöparmärken var en klassiker. Åker man totalt 3 mil på två timmar så får man ett guldmärke. Från vänster med skidor och stavar står: Gustav Isaksson (1), Stig "Putte" Grytberg (2) och Fredriksson (3). Stig var skidledare när Hilmer Andersson var som bäst i början på 1950-talet.
Ernst Holmgren sitter på sin balkong på Presidentgatan 23 i Jönköping. På bordet bredvid sig har han ett schackbräde. Han föddes 6/3 1873 och fick sju barn. Han arbetade först som grovarbetare, därefter som stensättare, var bl.a. med och byggde teatern. Han hade sju barn. Han brukade sjunga och joddla på gatorna.
Aspholmen i kvarteret Enhörningen, Jönköping, är fotograferad från väster. Huset uppfördes som utvärdshus av rådmannan J. G. Schmidt omkring 1780. Under sommaren såldes här vin och svagdricka. Sockelns stenar liknar de huggna sandstenar som använts till Göta hovrätts byggnad. Kanske har den höga källaren med sina tre rum under välvda tak byggts av återanvänd sten.
Avslutning på Röda korsets civilförsvarskurs i gamla branstationen i Jönköping. Det firas med tårta och några har gasmask på eller i knät. Stående: Svea Björk, Britt Göransson, Anna Kari Rudqvist, Britta Bergsröm, Märta Jansson, Ingeborg Bretkander, Karin Berg. Sittande: J Skoglund, G Eriksson, Margit Blomqvist, Lisa Lindell.
Minsvepningen i Trelleborg har börjat och på måndagsförmiddagen tog amiral Samuelsson emot den i Trelleborg stationerade flottiljen. V.b.v. Amiral Samuelsson i samtal med stadsfullmäktiges ordförande i Trelleborg Bror Schyllert under mottagningshögtidligheterna. (Beställt av Sjöö) Atelier Johnson 25 april 1955 Kontinentgatan 9 tel 663 Trelleborg.
Japansk gentleman på cykel. Denne man var en vän till fabrikör Otto Maresch. När han var på besök i Trelleborg använde Otto Maresch honom i en omfattande reklamkampanj för färgfabriken Gleitsmanns varor. Bilderna sägs föreställa företag i Japan och man ser tydligt på bilderna att färgertunnorna de har investerat i kommer från Gleitsmann. Reklamkampanjen fick mycket uppmärksamhet över hela landet.
Vid ammunitionsförrådet på Utö skjutfält. Fr v 627 Eriksson, 206 Löfman, 1005 Larsson, 207 Pettersson och 810 Ekman. Framför ser vi 7,5 cm slpprj (spårljuspansarprojektil), 40 mm slövnproj (spårljusövningsprojektil), 8x64 mm am till ksp och 9 mm m/39B till kpist m/45 (kulsprutepistol). Över axlarna har de band till ksp m/39 strv.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1932. Motiv av Ångare och segelfartyg Symbol för makten på havet (inskription): "vårt öde har altid varit och kommer att vara på havet." -10-årsminne av Fascist-regimen och marschen mot Rom- 1922-1932.
Gripsholms Kemiska fabrik. Kvarstående byggnad 1951. Till vänster spannmålsmagasin, först till Gustaf III:s bränneri, därefter för den kemiska fabriken. Användes 1951 för diverseförråd. Till höger kemiskt laboratotium under fabrikens tid till 1826. Användes av Jons Jacob Berzelius. Här har han möjligen upptäckt grundämnet selén.
Sliparna Åke Antonsson (till vänster) och Göte Norman slipar före påbörjandet av det slutliga rengöringsarbetet bort resterna av de under tryckprovningen använda trådtöjningsgivarna. Den väldiga reaktortanken består invädigt av högvärdigt rostfritt stål, och man har minutiöst kontrollerat, att det inte finns en enda mikroskopisk spricka eller porositet i det fina ytskiktet.
Sollefteå Stads Kraftverk före ombyggnaden åren 1933-1934. Övre avdelningen av högspänningsinstrumenteringen. Den mörka fläcken i vänstra träväggen är märke efter den ljusbåge som uppstått mellan fas och jordlina vid de tillfällen, då metallerna i de nedanför placerade porslinssäkerhetsapparaterna för de utgående linjerna avsmält. Den härvid uppkomna ljusbågen har slagit över till jordlinan, som är fastspikad i väggen.
Svenska Fläktfabriken. "Ett alldeles nytt ventilationsproblem uppkom då kriget framtvingade byggandet av luftskyddsrum - för skydd även mot gasanfall. För detta ändamål har bland annat konstruerats den typ av luftreningsaggregat, som visas på denna bild. Det ger ett säkert skydd mot såväl vätsleformiga som gasformiga stridsmedel".
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fluorescensen hos ljusfilter. Vänstra figuren: Fluorescensens styrka vid fluoresceinfilter av olika färgtäthet. Högra figuren: Ett eskulinfilter med färgtätheten 2,5 g per m2 har tagits som enhet. För mer info se: Handbok 3 sid. 1101
Skioptikonbild med motiv av vy över Schwäbisch Hall med Comburg kloster i bakgrunden. (Troligen är det Comburg kloster och inte Schloss Kronburg). Bilden har förvarats i kartong märkt: Resan 1911 Schwäbisch Hall. Schloss Kronburg. XIX. Text på bild: "Schwäbisch Hall m. Schloss Kronburg".
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genom att införa kromatisk abberation (i detta fall en Mollarlins) erhålles större skärpedjup# varje färg har sitt speciella skärpeavstånd. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 144.
Elektriska maskiner. Den fyrkantiga staven på bilden består av volframpulver, som sammanpressats under högt tryck. Volframpulvret har utvunnits i Lumafabrikens volframsverk, ur svensk malm. Pulvret skall efter sintring, upphettning till 3 000 grader C och efter hamring, dragning och spiralisering användas till lystråd i glödlampor.
Svartå bruk. Bilden möjligen från 1870-talets mitt. Denna bild har tillhört ingenjör JA Dahl (Finspong, Östergötland), som tidigare var smidesmästare vid Svartå och därifrån som disponent kom till >> Nyby Bruk (Torshälla) 1878 - 1882, då flyttningen gjordes till AB Finspongs Styckbruk som chefsingenjör för järntillverkningen. Avsked med pension 1912. Dessa uppgifter lämnades i juli 1933 av sonen Georg Dahl, Finspong.
Elektriska maskiner. Bilden visar syning av glödlampsspiraler hos Lumalampan. Varje spiral granskas under mikroskop innan den går vidare. De finaste spiralerna har en tråd, som blott är 0,013 mm i diam. och lindad i 3 000 varv på en längd av c:a 5 cm. Spiralernas värde beräknas till 30 000 kr/kg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.