Persontåg och tomt malmtåg på Hälleforsnäs station. Stationen anlades 1877 och samtidigt uppfördes stationshuset, två våningar i trä. Det moderniserades 1942. Ställverk uppfördes 1916. Mekanisk växelförregling. Bangården har utbyggts dels med nya spår, dels med förlängning av de gamla. Stationen hette NÄS fram till 1.7.1878
Från 299 kr
En tågklarerare ansvarar för att tidtabellen och tågordningen hålls och är den som bedömer vilka åtgärder som bör göras vid avvikelser i tågtrafiken. På bilden tågklarerare ger ett signal att tåget får avgå från stationen. Tågklarerare har vinter uniform på sig.
Stationen anlades 1884. Stationshuset (två våningar i putsat tegel) har sedan ombyggts i flera etapper. 1935 tillbyggdes väntsalen med lokaler för Pressbyråns servering och kiosk. 1942 renoverades huset i sin helhet, taket byggdes om och en flygel med lokaler för busstation, bagagerum mm uppfördes. Stationshusets exteriör moderniserades och fick en tidsenlig utformning
Statens Järnvägar SJ B 1325 med tåg vid Tomteboda. Tomtåget till snälltåg 9 på väg ner till Stockholm C och avgång mot Göteborg ca 12.40. Tåget består av SJ B 1325, Fo1 25637, Bo5 2287, Bo3, ABo3, Co8, Co8 och BCo(7). B-loket har matarvattenförvärmare vilket syns på den stora pumpen på gångbordet.
Stationen anlades 1879. Stationshus i trä.Stationen omb. 1917, Stationen öppnades 1879. Stationshuset var då ett tvåvånings trähus med bostadslägenhet i övervåningen. 1917 bygdes ett nytt stationshus. 1930-31 anlades persontunnel. Elektriskt ställverk 1938. Bangården har byggts om 1909, 1926 o 1929. Stationen öppnad 1.11.1879
Statens Järnvägar, SJ Uah 0750113-0. Tågfärjan S/S Starke, Trelleborg i Värtahamnen. Färjan byggdes 1931 av Deutsche Werke, Kiel, Tyskland och levererades till Statens Järnvägar, SJ, Malmö. Har huvudsakligen trafikerat leden Trelleborg - Sassnitz. Insatt 1967 på den nya tågfärjeleden mellan Värtahamnen i Stockholm och Nådendal utanför Åbo
Ett SJ Ka-lok har växlat ner en del av ett Stockholmståg. Direkta vagnar Stockholm - Amerkalinjens kajplats i Göteborg. Fartyget är S.A.L. dieselfartyg "M/S Gripsholm" Tillverkat: 1925. Sveriges och väldens första dieseldrivna passagerarfartyget i atlanttrafik, med två 6-cylindriga B&W (Burmeister & Wain) dieslar på 13500 hk.
Två startberedda, norrgående, snälltåg från Malmö. Klockan är strax före 8 på morgonen. Till vänster står snälltåg, Snt, 42 destination Oslo. Ett B-lok drar och första vagnen är NSB Do type 4 434-436. Till höger står Snt 8 destination Stockholm. Två B-lok drar tåget och första vagnen är DFo1 1102. Tendrarna har elvarningsskyltar som användes åren 1918- till cirka1930. TT
Stationen anlades 1859. Året är omkring 1880 och ett tåg har just ankommit från Söderhamn. Passagerarvagnarna syns till höger och från ångloket syns en ångstråle från en öppen säkerhetsventil. Bergviks stationshus är det vita huset till höger i bild. Nytt stationshus, envånings i trä, uppfördes 1946-47 ca 100 m väster om den smalspåriga banans stationshus.
Första stationshuset av trä, Gnestatypen, tillbyggdes några gånger, men blev för trångt .Det flyttades då till Skebokvarn. Istället byggdes ett större envånings stenhus 1892. Mittpartiet medgav en hög och prydlig vestibul, och allt inrättades så tidsenligt som möjligt. Det breda skärmtaket är av järn och glas.Stationshuset har moderniserats 1924 o 1936.
Statens Järnvägar, SJ 4458. En tågklarerare ansvarar för att tidtabellen och tågordningen hålls och är den som bedömer vilka åtgärder som bör göras vid avvikelser i tågtrafiken. På bilden tågklarerare ger ett signal att tåget får avgå från stationen. Tågklarerare har sommar uniform på sig.
"Dalum har haft två stationshus bredvid varandra. Det första byggdes av UJ (Ulricehamns Järnväg, "smalspåret"), som öppnades för trafik 1874. Det andra byggdes alldeles norr om det första till Västra Centralbanans (VCJ, normalspåret) start 1906." Källa: Olle Alm 2012-09-21 från banvakt.se
Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. På bilden syns Reo FB-buss tillverkad för Varberg - Borås Järnväg. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna också patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944.
Vy från Stockholms Central. Elektrifieringsförsöken 1905 -1907. Motorvagnen till höger i bild kan vara försöksmotorvagnen 1391 (Statens Järnvägar SJ Co5 1391) eller försöksmotorvagnen 1393 (Statens Järnvägar SJ Co5 1393). Motorvagnen i fråga har strömavtagare av Oerlikon typ uppfälld för underifrån avtagning av elström (underkontakt).
Lokaltåg på sträckan Malmö - Lund draget av SJ D. Vagnar SJ Co5 1384 närmast och den andra har endast en toalett. Vagnarna byggdes om så 1928 för att gå i lokaltrafiken till Lund. Det var 5 vagnar som fick ett resgodsutrymme i stället för toalett. De återställdes 1939 - 1940.
En tågklarerare ansvarar för att tidtabellen och tågordningen hålls och är den som bedömer vilka åtgärder som bör göras vid avvikelser i tågtrafiken. På bilden tågklarerare ger ett signal att tåget får avgå från stationen. Tågklarerare har sommar uniform på sig.
Bangård på Svartön vid Luleå station. Malmviadukterna byggas om. Nya viadukterna, Fack 5 nr 20 A. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift.
Flygel nr 3 enligt på Hossmo säteri, enligt situationsplanen. Den är knuttimmrad. och klädd med panel av stående bräder med täcklister, Taket har tvåkupigt tegel. Vid ena gavlen en galge för vällingklocka. Här fanns tidigare en flöjel med årtalet 1856, vilket torde gälla som byggnadsdatum för denna bflygel.
Värnanäs herrgård. Salongen i övervåningen:.Två stycken gustavianska speglar med. kannelerade ben, på sargen påsatta lagerstavar, gul marmorskiva. Två stycken gustavianska bänkar, omålade, sargen snidad, benen svarvade och med stor godronnerad krage. Stolar, gustavianska, nu vita. Har sedan gammalt funnits på gården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.