Text i fotoalbum: "Ränneslätt K 4 Kav. aspirantskola 1900". Soldater vid järnväg.
Från 299 kr
Teckning av Robertsfors-Sikeå hamns Järnväg med timmerlast och dressin på.
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ Y3 127. Ursprungligen Frövi - Ludvika Järnväg, FLJ lok 27.
Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ M3a 104. Ursprungligen Frövi - Ludvika Järnväg, FLJ lok 104.
Konga är en tätort i Tingsryds kommun. Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
Text i fotoalbum: "FHS på marinfältövning 1956". Män vid järnväg.
Gefle Dala Järnväg. El-tåget inviges, Gävle - Falun. Oktober 1943
Gefle Dala Järnväg. El-tåget inviges, Gävle - Falun. Oktober 1943.
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Enligt senare noteringar: "Text på originalask: Vyplåtar 1927. Fabriksarbetaren och fackföreningskämpen Nils Anderssons hus. Framför huset går Munkedals järnväg mellan bruket och hamnen. Kovaneberget är en utmark till gården Långehed." (BJ)
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
LSSJ lok nr.7. Loket tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg o hade då nr.2. Såldes 1909 av LSSJ, meningen var att det skulle användas på linjen Skara-Timmersdala. Loket är tillverkat vid Motala Mek. Verkstad 1903 m tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ 47. Under sin tid vid SAJ hade loket namnet "Varnhem". Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992. Nuvarande bostadshus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.