Porträtt av Emma Suell. Från 1832 gift med häradsskrivaren Henric Hagdahl. Makarna var bosatta i Fivelstad, Örberga och slutligen Väversunda, där Hagdahl avled i april månad 1859. Från 1862 var hon bosatt i Linköping en tioårsperiod för att därefter flytta till Stockholm.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Porträtt av Walter Westman, yngste son till bankdirektör Gustaf Reinhard Westman och dennes maka Elisabet Henriette Bergh, bördig från Lübeck. Efter uppväxten i Linköping kom Walter att flytta till just Lübeck. År 1901 gifte han sig där med Ella Charlotte Auguste Grabener och paret fick i rask takt två barn. Från 1907 var familjen bosatt i Stockholm.
Bröderna Folke och Torsten Mohlin har klätts fina för fotografering i Alfred Dahllöfs ateljé omkring 1895. De är söner till major Emil Mohlin och hustrun Anna Kjellberg. Fadern tjänstgör vid Första livgrenadjärregemenet i Linköping, men bröderna är födda och bor ännu vid tiden i Stockholm. År 1905 kommer familjen emellertid att flytta till Linköping och bosätta sig i en våning på adressen Drottningatan 39.
Klippestorp i Risinge var precis övergiven som bostad vid tiden för bilden, och kanske just därför lät Östergötlands museum dokumentera gårdens byggnader. Möjligtvis var tanken på att flytta bostadshuset till Finspång för caféverksamhet redan väckt. Initiativet kom dock att realiseras förts 1963.
Vy mot Repslagaregatan 2 i Linköping. Byggnaden uppfördes 1882 av byggmästare Frans August Påhlsson som även kom att flytta in i huset. Byggnadens pampiga yttre bidrog medvetet till att göra området intill den relativt nyuppförda järnvägsstationen mer ståndsmässigt. I husets bottenvåning låg länge konditoriet Scandia-terrassen, en populär servering och musikestrad.
Familjen Liljas hemmavarande samlade för fotografering i trädgården till torpet Tomta i Vist socken. Karl Peter Lilja hade tidigare varit livgrenadjär i Brinken men blivit torpare vid indelningsverkets avveckling. Vid sidan av makan Karolina Vilhelmina hade parets äldsta och yngsta söner flytta med till Tomta. Bild från omkring 1905.
Porträtt av Theodor Årsén, bördig från Östra Tollstad. Från år 1888 i tjänst som lärare och kantor i Rinna. Året efter sitt påbörjade arbete i Rinna gifte han sig med Ida Lindblom, bördig från Ulrika församling. Makarna bodde kvar i Rinna till maj månad 1923, för att i den tiden flytta till Linköping.
Det så kallade Gröna huset -ibland kallat gult- uppfördes ett fåtal år in på förra seklet. Byggherre var virkeshandlare Gustaf Nilsson, som även kom att flytta in i det färdiga huset med sin familj. Som varande virkeshandlare får vi förmoda att tillgång på trävaror inte fattades. Huset blev också det pampigaste i den framväxande stadsdelen Stolplyckan.
Porträtt av gossen Torsten Mohlin. Han är son till major Emil Mohlin och hustrun Anna Kjellberg. Fadern tjänstgör vid Första livgrenadjärregemenet i Linköping, men Torsten är född och bor ännu vid tiden i Stockholm. År 1905 kommer familjen emellertid att flytta till Linköping och bosätta sig i en våning på adressen Drottningatan 39.
Indiska smeder i arbete vid the Kumaon Iron Works i Indien. Deras utrustning var lätt att flytta. Från vänster till höger syns bälgen, smeden och tre andra medarbetare med en korg med träkol och en hammare. Till höger i förgrunden vatten för härdningen. Foto: Carl Wittenström 1862/63.
Enligt fotografens notering: "Kullgrens Enka AB skall nedlägga stenhuggeriet i Vägga, Kungshamn, och flytta verksamheten till Hunnebo. Reparatör Yngve Johansson har varit anställd där i 11 år t.v. Truckförare Gösta Algsten 14 år i mitten och Göte Karlsson 11 år t.h. Kullgrens Enkas arbetsplats i Vägga, Kungshamn".
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Dokumentation av KTH-NOC gjord 2003 av Peter du Rietz och Nisse Cronestrand. KTH skulle flytta hela sitt server rum till nya lokaler och detta var ett historiskt avstamp i svensk datahistoria därför gjorde vi denna dokumentation. Mycke sladdar är det.
Dokumentation av KTH-NOC gjord 2003 av Peter du Rietz och Nisse Cronestrand. KTH skulle flytta hela sitt server rum till nya lokaler och detta var ett historiskt avstamp i svensk datahistoria därför gjorde vi denna dokumentation. Arbetet med flytten var redan påbörjat.
Porträtt av Charlotta Egnell. Änka efter Bengt Ekbom, komminster i Borg och Löt. Efter makens bortgång 1876 flyttade Charlotta till sin dotter och måg i Vreta kloster. När dessa vidare valde att arrendera Jacobslund i Ljung socken flytta Charlotta med och där kom hon att somna in i januari månad 1896.
Syskonen Elsa, Märta och Henrik Falkenberg. Barn till makarna Carl Henrik Edvard Falkenberg (1855-1934) och Agnes Mathilda Charlotta Zielfelt (1866-1949). Familjen var vid tiden för bilden bosatt i Stockholm men kom inom kort att flytta sig i Vadstena. Fotografiet är rimligtvis taget i samband med barnens besök hos deras mormor Mathilda Sofia Godenius till Ribbingsholm i Kullerstad nära fotografens verksamhetsort Eksund.
Stationen byggd 1865 av CHJ. Arkitekt: C Adelsköld. Stationen hade banhall 1865 - 1917, Stationshuset ombyggt 1917. Lokstationen byggd 1912 - 14 verkstaden byggd 1908, ombyggd 1955. Nedlagd som driftsverkstad 30 juni 1991. Bussgarage och vattentorn från 1915, ställverksbyggnad från 1950-talet, godsmagasin från 1910-talet. På bilden syns en Saab och kärror som använder att flytta gods med.
Interiörbild av salonger i överläkarvillan på Kustsanatoriet Apelviken från Albert Ahlbergs tid (1941-1966). Villan stod klar 1929 och överläkare Robert Hanson med familj var de första att flytta in. Den främre salongen har diskret målade väggfält och dörröverstycket pryds av en grisaillemålning (olika grå nyanser) med ett solur.
Överläkarvillan vid Kustsanatoriet Apelviken i vinterskrud, södra fasaden med entré och indragen balkong däröver. Huset kallades "Maison d'Hanson" eller "Hansonska huset" eftersom dr Robert Hanson blev den förste att flytta in i villan, som stod klar 1929 och ritades av sanatoriets arkitekt Gustaf Birch-Lindgren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.