*Gaida Mirjama Danielsson (f. Berzins) (16/10 1928 Lettland). Anställd på SOAB i Mölndal år 1946. Teknisk personal- Kontrollavdelningen under dr Groll.
Från 299 kr
*Gull Rose Marie Bäck (f. 16/7 193,1 Uddevalla) Anställd på SOAB Mölndal år 1956. Sekreterare hos Gustaf Eckerström. Arbetade uppe på Centrallagret.
*Hans Bonde Cedergren (f. 19/5 1925 Sankt Petri, Malmöhus län) Anställd på SOAB i Mölndal år1945. Chef för serviceingenjörerna. Senare försäljare.
*Inger Margareta Andersson (född Larsson) 22/9 1938, anställd år 1956. Teknisk personal - Kontrollavdelningen. Arnetade under dr Herbert Groll. Arbetade på Analyslaboratoriet.
Porträtt av Nils Jerring (bror till Sven Jerring). Nils Jerring var under många år anställd vid Svensk Filmindustri (SF) där han gjorde journalfilmer, kortfilmer och några långfilmer.
Bryggarhäst med kusken som troligen är Per Olof Sahlin (1873-1953). Han var anställd som utkörare på Wilanders bryggeri. Bakom hästen syns Brinkgården på Kvistholmen.
Till vänster Hanna Lundgren från Voxna (anställd sömmerska) och Frida Söderberg, dotter till skräddare Söderberg. Bilden tagen i "finrummet" i Skräddars.
Gustav Arvid Asplund, verkmästare på Gefle Porslinsfabrik på 1910-talet. Förmodligen var han även anställd på föregångaren Gefle Kakelfabrik. Bilderna har han själv identifierat, bildtexterna är också hans egna.
Parianmakaren och konstgjutaren Knut Andersson (1872-1968) var anställd på fabriken i 70 år. Han började sitt arbete redan som 10-åring (Arvidsson m fl, 1997:50). Personer: Knut Andersson
Gunnebo slotts egen kock Ruben Bohm (anställd 1938-1943). Han står med ett fat i handen bredvid ett långbord fyllt med mat. I bakgrunden ses serveringspersonal, 1940-tal.
Elev och personal i vilostund på Stretered under 1970-talet. Den tidningsläsande kvinnan är Birgitta Franzén som var anställd vid Skolhemmet Stretered 1954-1993.
Porträtt av en okänd man. På baksidan står "1925-1947", troligtvis anställd på Gunnebo slott. Bilden kommer från ett utav Gunnebo slotts fotoalbum.
Porträttfotografi av Amalia Precht-Reuter (1871-1956) år 1900. Hon var dotter till mäster Precht-Reuter, sockerbruksmästare vid Korndals bruk, senare anställd vid Carnegies bruk.
Amalia Precht-Reuter (1871-1956), cirka 1940-1950-tal. Hon var dotter till mäster Precht-Reuter, sockerbruksmästare vid Korndals bruk, senare anställd vid Carnegies bruk.
Ingenjör Harald Asplund (f 1831 - d 1904). Chef vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1856 - 1880. Trafikchef och Baningenjör vid CSJ Lokkonstruktör hos Muktells Mekaniska verkstad anställd 1851 -1857
Löjtnanten och sedermera kaptenen Halvar Tisell född 1837, död 1915. Anställd vid Statens Järnvägars byggnader som nivellör 1860-1867 och därefter bokhållare 1867-1870.
Enligt senare noteringar: "Munkedalsbon Henning Andreasson, fotograferad någonstans vid Kvistrumsälven. Andreasson var anställd vid MAB bl a som snickarförman. Han hade motorcykel som tjänstefordon då han övervakade arbetena." (BJ)
Arbetsstyrkan vid Haglunds 1912 eller 1913. Det är idel Falköpingsbor på bilden, alla anställda vid Haglunds. Bilden är tagen vid fabrikens baksida och den måste vara tagen efter 1911, eftersom det var detta år som den stora skorstenen byggdes. Namnen på personer i rad 2, på de utlagda lådorna sittande fr.höger.1 bokförare Harry Kronvall, 2 kassör Hilmer Widqvist, bosatt i Örebro sedan 1918. 3 representant Rudolf Melin, 4 representant Olle Haglund, 5 fabrikör Svante Haglund, 6 disponent Josef Haglund, 7 kontorist Arvid Jakobson, 8 kontorist Ragnar Karlsson, 9 kontorist Erik Lundin, 10 kontorist Mårten Haglund, 11 reparatör Carl ? Göthberg. Nummer fem från höger i andra raden är chefen själv, fabrikör Svante Haglund och i denna rad finns också hattprydda sönerna Sven, Josef och Mårten. Längst till höger i denna rad sitter kontoristen Kronvall. Mannen med mustach i bildens mitt kallades Ost-Olle.
Teleskolan i Kalmar. Teleskolan, ursprungligen Telegrafverkets undervisningsanstalt, var Televerkets och senare Telias skola för vidareutbildning av de anställda och utomstående inom telekommunikation. I samband med de statliga utlokaliseringar från Stockholm på 1970-talet flyttades Teleskolan, tillsammans med en av Televerkets datacentraler och katalogenheten till Kalmar. De nya byggnaderna i Tallhagen invigdes 1978. Byggnadsstyrelsens arkitekt Sergej Mirelius ritade två ringformade byggnader med tillhörande elevbostäder i separata hus. I Kalmar erbjöds förutom spetsutbildningar inom IT även SIDA-stödda utbildningar inom teleteknik för utvecklingsländer. År 2000 såldes skolan och dess utbildningar av det sedan 1993 bolagiserade Telia till Svenska Teknologföreningens utbildningsföretag, STF. De drev den vidare till 2003 då den försattes i konkurs. Byggnaderna ägs sedan 2001 av det kommunala fastighetsbolaget och har getts namnet Kalmar Nyckel. De rymmer numera studentbostäder, ett hotell samt Ekonomihögskolan och Institutionen för samhällsvetenskaper vid Linnéuniversitetet. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.