Skorpafallets mäktiga flöde i Stångån. Stenmuren visar rest av forsrännan till en äldre kvarnanläggning på platsen. Sedan en tid före bildens tillkomst hade ny kvarn uppförts längre ned i fallet. Mjölnarbostaden stod dock kvar och ses till vänster.
Från 299 kr
Något obemärkt trots sina väl tilltagna proportioner ligger fastigheten Ågatan 1 B i gatuhörnet mot Snickaregatan. Trävaruhandlare Axel Petersson lät uppföra villan 1918 men avflyttade efter en kortare tid. Från 1923 ägdes fastigheten av grosshandlare Karl Oskar Johansson. Foto 1926.
Sällskap samlat för fotografering framför Hageby Östergård i Skedevi. Enligt påskrift 1890-tal, i tid då gården ägdes och brukades av makarna August och Anna Jonsson. Möjligtvis är det dem vi ser sittande centralt i bilden.
Den från Vetlanda bördige köpmannen Bertil Tielman inflyttade till Linköping 1929 för att efter en tid grunda en pappersindustri och partiaffär på Platensgatan. Bilden visar företagets senare lokal på Industrigatan med kontorsingång från Östgötagatan.
Långt i väster utmed Hunnebergsgatan låg i äldre tid bildens fastighet, S:t Per 74. En typisk gårdsbildning för den trästad Linköping var långt in på 1900-talet. Vy från gatan 1929.
I april månad 1883 kunde arbetet med det nya tornet till Linköpings domkyrka återupptas efter en tid med svår väderlek. Bilden visar läget byggnadslaget nått till sommaren samma år. Vy från sydväst.
En något oskarp dokumentation av det vackra huset som tills det revs 1969 prydde Hospitalstorgets östra sida. Den rustika byggnaden uppfördes 1884 efter ritningar av Sven Hansson Gratz. Fastigheten inrymde en längre tid körsnärsfirman Aeimertohn.
Svunnen vy utmed Gästgivaregatan i Mjölby. Gatans sträckning genom kvarteret kom att läggas igen när ny bebyggelse uppfördes från 1970-talet. Fotoåret 1950 och ännu en tid låg denna affärsbyggnad i hörnet mot Kungsvägen. I fonden skymtar Kanikegården.
Porträtt av fanjunkare Johan August Petersson. Från 1902 tjänstgjorde han en tid vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Vidare underlöjtnant i armén. Från 1883 gift med Augusta Fredrika Johnsson. Makarna var i huvudsak bosatta i Norrköping.
Redaktör August Billstén med lång karriär som tidnings- och nyhetsman. Bland annat en tid som korrespondent från London för Norrköpings Tidningar. Även medarbetare i Östgöta Correspondenten. Från 1898 drev han eget boktryckeri i Linköping.
Porträtt av spelmannen Pelle Fors 1904. Hans egentliga namn var Petter Magnus Johansson Fors och var till yrket skomakare. I sin tid dock allmänt känd i de sydöstra länsdelarna för sitt fiolspel, inte sällan i så kallad näckstämning; A-E-a-ciss.
Stenarbetaren med mera Karl Roos har stannat upp för en snabb bild av den fotointresserade sonen Holger. Med unikabox och matpaket i händerna var han antagligen på väg till arbete för en tid.
Gulfs nya tappställe på Kungsgatan 26 i Linköping 1946. Bensinen släpptes fri från ransonering den 13 november 1945 och många nya bensinmackar kom till. Men än skulle omställningen ta tid. I byggnaden bortom bensinpumparna fortsatte försäljningen av gengaskol och ved.
I samband med saneringen av kvarteret Ambrosia revs närmast all äldre bebyggelse. Endast det så kallade Hagdahlska huset har fått följa med in i vår tid. Således utgjorde fastigheten Domkyrkogatan 3 inget undantag. Foto 1966.
År 1958 och ombyggnadsarbetena vid det forna nunneklostret i Vadstena var i full gång. Efter sin tid som Kunggård, kloster och vidare krigsmanshus samt hospital, byggdes nu anläggningen om till Birgittastiftelsen gästhem med flera funktioner.
Parti av Storgatan i Linköping. Här uttryckt genom ett brevkort från 1900-talets första tid. Den stora byggnaden i blickfånget är det så kallade Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan, färdigställt år 1908.
Horva kvarn vid norra änden av sjön Norrlången i Tidersrum. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1959. Bildens kvarnbyggnad uppfördes 1898 och har i senare tid renoverats genom försorg av ideell förening.
Linköping 1929, ännu till stora delar i tråkåkarnas tid. Miljöerna bjöd på en rad konsekvenser, en av de goda var i bästa fall trygga fristäder för barnen. Här gårdsbildning i hörnet av Hunnebergsgatan och Östgötagatan.
Linköpings stadshus i en tid då byggnaden ännu huserade stadens läroverk. Byggnaden invigdes som lärosäte 1864, avvecklades som sådan 1915 och fungerar sedan 1921 som säte för stadens styrande.
Fredrika Bremer-förbundets lanthushållsseminarie söder om Rimforsa. Seminariet öppnades 1907 och disponerade då en jordbruksfastighet om cirka 12 ha. Huvudbyggnaden inrymde jämte undervisningslokaler även bostäder för lärare och elever. Odaterad bild i tid för lärosätets öppnande.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.