Herr Arvid Ödman (Romeo). Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Från 299 kr
Arvid Ödman i Konung för en dag vid Kungl. Stora Teatern. Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Arvid Ödman. Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
'Naturhistoriska museets 100 årsjubleum: :: :: Drygt 20 män och några kvinnor sittande på stolar. :: Från vänster till höger: dr T.H. Mortensen, Köpenhamns universitets zoologiska museum, Professor T. Gislén, Lundgren, Stockholm, intendent H. Bergman, Malmö och professor Carl Skottsberg, Göteborgs botaniska trädgård, längst till höger. :: :: Bland inbjudna var också, Alf Wollenbaek, Oslo universitets zoologiska museum och professor August Brinkman, Bergens museum och professor Sixten Bock, Riksmuseet i Stockholm och professor Albert Tullgren, Statens Växtskyddsanstalt och dr Gunnar Gustafsson, Kristinebergs zoologiska station. Bernhard Karlgren från Vetenskaps- och vitterhetssamhället och :: :: Ingår i serie med fotonr. 3029-3034.'
Utställning, Fotografi, Photograph
1.HE Bergenheim Ystad 2.SJÅ Geijer Karlshamn 3.HA Wadell Simrishamn 4.AGF Holmstedt Osby 5.HTL Holmgren Sjöbo 6.JA Alvin Trelleborg 7.GB Malmberg Älmhult 8.KJ Pyhlson Laholm 9.JVE Ekberg Varberg 10.CG Siljeholm Kristianstad 11.AM Rydberg Limhamn 12.FO Hedin Alvesta 13.CM Malmstedt Åseda 14.EV Krakau Höganäs 15.FE Kjellquist Malmö 16.PA Nordling Hörby 17.TL Carlander Skurup 18.FCH Carlheim-Gyllensköld Malmö, 19.GA Bjurström S.D. 20.Otto Lassen Köpenhamn 21.CH Wulff Helsingborg 22.O Thormark S.D. 23.NT Truedsson S.D. 24.JE Åkesson Malmö 25.KA Tilly Landskrona 26.FH Naesbom Malmö 27. AIV Elmqvist Svedala 28.PE Palmquist Tomelilla 29.PAT Janzon Åstorp 30.FF Hagren Kungsbacka 31.GW Sundewall Markaryd 32.JF Rothman Falkenberg 33.A Hult Ljungby 34.AHP Wihlborg Höör 35.KI Holm Sölvesborg 36.EGE Ågréen Kävlinge 37.CH Cullin Eslöv 38.JA Johnsson Halmstad 39.A Nilsson Lund 40.EC Strömblad S.D. 41.U Tilly Växjö 42. VA Petzold Ronneby 43.SJV Hjortsberg Ängelholm 44.HV Holmberg Helsingborg 45.BO Gjörloff Malmö 46.CA Bay Malmö.
Trädgårdh, Gertrud, fru. född: 29 maj 1883, en av vårt lands mest bemärkta och framstående ryttarinna började rida som barn och har med stor framgång deltagit i dressyr och hoppning. Åren 1919-33 startade fru T. i 60 offentliga tävlingar i lätt och medelsvår dressyrtävlan och hemfärde därvid 9 st första pris och 20 övriga platspris på Radiata, Judith, Garant och Zina. Hon hade 32 starter i offentliga klasser av lätt och medelsvår hoppning. 1913-26 blev resultatet 8 segrar och 14 platspris på Radiata m. fl. år 1920 erövrade fru t. hästutställningen i Stockholms hederspris till den ryttare, som under hästutställningen erhållit högsta poäng i hoppning. vid nordiska ryttarspelen i Köpenhamn 1921 segrade fru T. i dressyrtävlan för damer. Vid den krävande distansritten vid nordiska spelen 1922 deltog hon som enda ryttarinna och erhöll femte pris. Judith väckte allmänt uppseende genom sin goda kondition vid passerandet av målet efter 85 km:s ritt.
Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.