järnväg, skena
Från 299 kr
järnväg, lokomotivstall
lokomotivstall, järnväg
järnväg, industriområde
hamn, järnväg
Statens Järnvägar, SJ Na 1406 vid uppförandet av Fjällbo Verkstad i Göteborg. Tillverkad av: ASJ-F 1918 Tillverkningsnr.: 261 Längd: 9,9 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 44,6 tons Tjänstevikt: 56,4 tons Tendervikt: DrivhjulsØ: 1,2 m. Kol: 1,5 tons Vatten: 7 m* Hastighet: 45 km/h Antal: 44 stk Av de ursprungliga 64 åttakopplade våtångloken typ N ombyggdes 1922-32 sammanlagt 44 maskiner till överhettning sedan man ansett det ekonomisk motiverat. Loken erhöll vid ombyggnaden littera Na, vilket år 1942 förändrades till typ N i det nya litterasystemet. 7 lok såldes 1934-49 till JLJ, NBJ och SSJ. Fyra lok såltes till de holländska statsgruvorna. År 1948 övertogs från Gävle - Dala Järnväg fyra våtånglok, vilka 1948-49 ombyggdes till överhettningslok. Kvarvarande lok slopades 1973.
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
LSSJ lok nr.7. Loket tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg o hade då nr.2. Såldes 1909 av LSSJ, meningen var att det skulle användas på linjen Skara-Timmersdala. Loket är tillverkat vid Motala Mek. Verkstad 1903 m tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ 47. Under sin tid vid SAJ hade loket namnet "Varnhem". Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
LSSJ lok nr 7. Loket byggt vid Motala Mek. Verkstad 1903 med tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ nr.47. Detta lok tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg. Såldes 1909 till LSSJ o meningen var att använda loket på den då nyöppnade linjen Skara-Timmersdala. Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992.
Järnvägen från Kattarp till Höganäs öppnades 1885 av SHJ, Skåne - Hallands Järnväg. I Höganäs fanns då två stationer, Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Efter 1919 blev det en station istället för Höganäs Övre och Höganäs Nedre. Då byggdes nya stationshuset. Arkitekten var Folke Zetterwall. En stor ombyggnad ägde rum 1936. Nedlagd 1992. Nuvarande bostadshus.
Norra infarten till Visby hamn station. Gotlans Järnväg, GJ var det första och största järnvägsbolaget på Gotland. Järnvägen förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Omlastning av gods mellan godsvagn på normal spår och godsvagn 30 på smalspårig järnväg.
Gävle - Dala Järnvägar Spårväxlingscentral
Hidingebro station vid invigningen av Örebro - Svartå Järnväg. Banan byggdes av Örebro-Svartå Järnvägaktiebolag. Banan elektrifierades 1937. Spåren revs huvudsakligen upp i början av 1990-talet. Idag trafikeras de första 3-4 km av banan närmast Örebro som industrispår av diesellok från Green Cargo medan de sista 800 m innan Svartå ligger kvar obrukade. Delar av banvallen mellan dessa platser har blivit cykelväg, enskilda vägar eller åkermark.
Vid Kalmar Jernvägs invigning den 8 augusti 1874. Kalmar 1874 Westrinska boktryckeriet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.