Skogaholms herrgård. Situationsplan. FRANSK BAROCKTRÄDGÅRD, ANLAGD EFTER MÖNSTER AV BORDSJÖ I SMÅLAND. BRODERIPARTERR ANLAGD EFTER MÖNSTER AV RITNINGAR FRÅN 1700-TALET. HUVUDBYGGNAD FRÅN SKOGAHOLMS HERRGÅRD I NÄRKE, SANNOLIKT BYGGD PÅ 1680-TALET. GÄSTFLYGEL OCH KÖKSFLYGEL FRÅN GULLASKRUV, SMÅLAND. BÖRJAN AV 1700-TALET. MANGÅRDENS STAKET EFTER FÖREBILD FRÅN HARGS HERRGÅRD, UPPLAND. PAVILJONG FRÅN SÖDERKÖPING OMKR. 1700. KOPIA AV MOTSVARANDE PAVILJONG.
Från 299 kr
Med solen i ögonen och en hand om kameran blev resultatet därefter. Ändå en intressant dokumentation av ekonomidelen av Slattefors gård så länge den stod intakt. Idag återstår inget av gårdsbildningen förutom magasinet som flyttats för ny funktion närmare gårdens huvudbyggnad.
Ett stycke söder om Haraldsbo på vägen mot Drögshult öppnar sig en glänta där byn Fågelkulla grupperar sina hus. Mellangårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och visar på ett relativt välstånd trots en ganska ringa brukningsareal. En lustig detalj är lösningen kring köksingången som tillkommit i senare tid, liksom den snickarglada verandan. Foto sommaren 1952.
Typisk bakgård där långsmala tomtindelningar närmast bildat en egen lokal gata utan man. Denna från Ågatan 53 i Linköping, vy mot norr. Huslängan till höger löpte utmed Platensgatan och i fonden skymtar gårdens rappade huvudbyggnad. Husen revs under 1920-talet för att ge plats för dagens fastigheter längs Platensgatans sträckning utmed kvarteret Absalon. Foto omkring 1920.
Vägstation P5, Timmele. Vy mot vägstationens huvudbyggnad med kontorsdel och förråd i markplanet. Framsidan med ingång till förråd och kontor. Mot väggen manskapsskåp för manskapets personliga utrustning och redskap. Cykelställ med cyklar. Förrådsbyggnad till vänster. Vid gavel Vid gaveln upplag av vägmärken, bland annat vägmärke "Annan fara" med tilläggstavla "Vägarbete", skottkärror.
Vägstation R1, Mullsjö. Vägstationens huvudbyggnad, nybyggd, markberedning pågår. Från vänster garage, kontor, verkstad. Trappan upp till kontoret med smidesräcke med smidd text "VoV". Under 1950- och 1960-talet fick många nybyggda vägstationer dessa räcken. Personbil på garageplan, tre manspersoner vid gaveln. Portar till verkstaden på gaveln.
Vägstation Y14, Ramsele. Vägstationens huvudbyggnad med garage i souterrängvåning, kontor och förråd i markplanen. Ingång på gaveln till kontoret. Bensinpumpar (bränslepumpar) en av märket Ljungmans, modell Vici. Brevlåda på en av pumparna. Invid väg med vägmärket "Tättbebyggt område" med ortnamnsmärke "Ramsele". Personbil Volvo PV på övre garageplan.
Vägstation P15, Tösse, filial Mellerud. Vägstationens huvudbyggnad med från vänster garage, kontor, verkstad. Ingång till verkstaden på gaveln. Bortanför denna byggnad kombinerad förråds- och garagebyggnad, samt ytterligare en förrådsbyggnad. Bensinpumpar (drivmedelspumpar) personbil framför bensinpumpen. Flaggstång på garageplan. Nätstängsel med kraftiga trästolpar.
Gårdsinteriör från den så kallade Tornbergska gården i Linköping. Uthuslängan låg utmed Sankt Larsgatan. Den bortre byggnaden med adressen Sankt Larsgatan 30 inrymde vid tiden A. S. Carlssons leksaks- och husgerådsaffär. Gårdens huvudbyggnad låg bakom fotografens placering på adressen Storgatan 38. Vy från nordväst.
Miljö som minner om ett äldre tiders stadsliv. Ännu fotoåret 1929 bestod Linköpings innerstad av ett anmärkningsvärt stort bestånd av äldre trähus, bostäder som ekonomibyggnader av skilda karaktärer. Dessa byggnader låg i hörnet mot Stora Badstugatans möte med Klostergatan men tillhörde en gård (mamsell Dufvas) med huvudbyggnad utmed Nygatan. Bortom längorna skymtar stadens saluhall och till höger baptistsamfundets fastighet. Vy från nordväst.
Nuvarande huvudbyggnad till Klackeborg stod klar åren omkring 1800, troligtvis på initiativ av revisionssekreterare Ludvig Boije. Anläggningens bägge flyglar tillkom omkring 50 år därefter. Godset söker sitt ursprung som säteri i 1600-talets ingång genom riksråd Jöns Kurck och har sedan dess ärvts och gått i handel till en mängd släkten. Vid tiden för bilden stod Henning Petersson som ägare tillsammans med tidigare ägares sterbhus.
Den 5 september 1896 sammanvigdes kamrer Fredrik Rosin och Ingrid Fredholm. Efter vigseln i Klockrike kyrka bjöds följet till brudens fars och styvmoders gods Karlshov för, som vigselannonsen uppger, en frukostmiddag för det stora sällskapet. Det är i den stunden vi ser bröllopsföljet samlade för fotografering framför godsets huvudbyggnad. Dagen till ära hade man som brukligt ordnat en praktfull äreport.
Hovby gård i Västra Eneby med dess ålderdomliga huvudbyggnad i utpräglad karolinsk stil. Fotoåret är 1904 och mangårdsbyggnaden står ännu på sin ursprungliga plats, på sin solida grund den då stått i omkring 250 år, möjligtvis sedan år 1644 då gården erhöll säterivärdighet. Byggnaden skänktes till ortens hembygdsförening 1927, nedmonterades och flyttades till Hembygdsgården i Kisa.
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast skymtar godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Interiör från Liljeholmen i Blåvik. Säteriets särpräglade huvudbyggnad anses uppförd av överstelöjtnant Christer Lillie under 1600-talets senare del. Den rika dekoren av husets stora sal är efter allt att döma tillkommen omkring 1710 i samband med den ombyggnad dåvarande ägarpar Erik Ahlfort och dennes maka Maria Sofia Gyllenståhl lät göra.
Bröllop vid Sonstorp 1905 mellan fröken Anna Mörner och greve Philip Bonde till Trolleholms slott i Skåne. Här poserar de framför godsets huvudbyggnad tillsammans med tärnor och marskalkar för officiell fotografering av norrköpingsfotografen Karl Ludvig Lindelöw. Men vår fotograf var generalmajoren tillika amatörfotografen Lars Fredrik Lovén som stod lite vid sidan och passade på att föreviga sin befälskollegas dotter på hennes stora dag.
Vy mot Solberga omkring förra sekelskiftet. Godsets huvudbyggnad uppfördes omkring 1750 genom försorg av dåvarande ägare generalmajor Simon Jacob Wennerstedt. I sammanhanget stiftades Solberga med underlydande gårdar till fideikommiss. Genom arv och giftemål kom Solberga att vid 1800-talets mitt övergå i släkten Dankwardt-Lillieströms ägo.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.