Malmupplag i Luleå station. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan byggdes av Sverige & Norges Järnväg. Ångdriven kran.
Från 299 kr
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Handskriven notis: Obs! Den undre annonsen har fel titel! Svenska Dagbladet, 14-12-1946: Din trädgård. Handskriven notis: Nulle Nallesson finnes i "familjeboken". Expressen, 26-11-1946: Det är möjligt. Lunds Dagblad, 19-11-1946: Ett praktverk om trädgårdskonst.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Fortsättning på föregående artikel: Järnvägsmännens årsbok, 1948: SJ som trädgårdsmästare. Dagens Nyheter, 19-12-1948: "Odla mer ogräs", blområd i radio. Sverige-Nytt, 03-08-1948: Statens järnvägar har Europas största "trädgård".
F d stationsskrivare vid UGJ. Foto nr 2 av 6 som från början visade 10 st uppsagda stationsskrivare vid UGJ. De kvarlevande har därefter träffats vart 10:e år. Samma datum och samma tid för samkväm och fotografering. Fotografiet tagit 21/6 1888 i Uppsala. Nedre raden från vänster: Greve Kalling, Victor Bergström, Pihl. Övre raden från vänster: Hallsenius, Johansson, Askerlund, Bror Bergström, Hagberg.
Tågfärjan S/S Starke, Trelleborg i Värtahamnen. Färjan byggdes 1931 av Deutsche Werke, Kiel, Tyskland och levererades till Statens Järnvägar, SJ, Malmö. Har huvudsakligen trafikerat leden Trelleborg - Sassnitz. Insatt 1967 på den nya tågfärjeleden mellan Värtahamnen i Stockholm och Nådendal utanför Åbo
Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. På bilden syns Reo FB-buss tillverkad för Varberg - Borås Järnväg. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna också patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. E 202 .
Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. På bilden syns Reo FB-buss tillverkad för Varberg - Borås Järnväg. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna också patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. E 202.
BLS ellok 252. BLS är ett privat järnvägsbolag i Schweiz. Bolaget har ett normalspårigt järnvägsnät på 440 km och är därmed den största privatbanan i Schweiz. Förutom egen trafik kör bolaget även pendeltågen kring Bern och Luzern. Huvudägare i BLS är kantonen Bern som äger 55,8% av bolaget och Schweiziska staten som äger 21,7%.
Reo-buss tillverkad för Blekinge Kustbanor. Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944.
Väring. Med stationsföreståndaren Elfing framför det nya ställverket. Statens Järnvägar, SJ.Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Statens Järnvägar, SJ godståg 4354, på järnvägsbron över sjön Kratten, sydväst om Fagersta. Vid järnvägsspåret mellan Avesta/Krylbo och Frövi Sjön har i långa tider använts för fiske, för vattenkraft, för transporter. Järnvägsbron byggdes av ingenjörtrupper i samband med en stor manöver perioden 1936 - 1937
Bangård på Svartön vid Luleå station. Malmviadukterna byggas om. Nya viadukten, Fack 5 nr 21. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift.
Kilometertavla 1500 mellan Stordalen och Abisko. Kilometertavlan anger i det här fallet avståndet från Stockholm. Observera den kraftiga, cirka en tum tjocka, kilningen som har gjorts på den ena rälssträngen. Kilning är något som görs då tjällossningen orsakar sättningar i banvallen.
Personbangården i Malmö. En personbangård hanterar personvagnar och här kan även visst underhåll och städning av vagnarna ske. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Väring station. Stationshuset byggdes och banan öppnades 1859. Stationshuset har byggts till två gånger på 1890-talet. Ett nytt stationshus byggdes 1948 och då revs det gamla. Vid rivningen påträffades en anteckning på en takbjälke " Johannes Andersson Gullspång, Skaraborgs län som skrev det året 1859." Elektrifiering 1926 och dubbelspår 1951.
Statens Järnvägar, SJ V3 55. Tågfärjan S/S Starke, Trelleborg. Byggdes 1931 av Deutsche Werke, Kiel, Tyskland och levererades till Statens Järnvägar, SJ, Malmö. Har huvudsakligen trafikerat leden Trelleborg - Sassnitz. Insatt 1967 på den nya tågfärjeleden mellan Värtahamnen i Stockholm och Nådendal utanför Åbo
Gävle - Dala Göteborg, GDG bussar. Buss 1 fr vänster: Säffle Karosserifabrik, buss 2 troligen Arvika karosserifabrik, buss 3 Säffle karosserifabrik, buss 4 ASJ, Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna. Den sistnämnda har en ovanlig utbyggnad av fronten och torde vara byggd på Volvochassiet B 627 som medförde sådana lösningar på grund av motorns placering i förhållande till framvagnen.
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
Två stycken mjölktunnor intill spåren, på linjen Tranås - Nässjö. Passerande snälltåg draget av Statens Järnvägar, SJ F (ånglok). Efter loket ett par stålvagnar där det kan vara en tysk Pw4ü. Personvagnarna sedan är en Bo5 (en av 2677-79) och en Bo4 där Bo4:an har mittkupéerna för 1 klass då det ser ut som en vändbar skylt för klassbeteckningen. TT
HLJ Minnesskrift 1877-1927 Station anlagd 1866-67. Stationshuset, tvåvånings i trä, tillbyggdes i båda ändar 1899 och i dessa tillbyggnader rymdes expedition samt 2 klass väntsal. Bangården har utbyggts i tre etapper, senast i samband med elektrifieringen 1949. . HLJ passerade UWHJs spår i plan på bangården HLJ , Lidköping - Håkantorps Järnväg UWHJ , Uddevalla - Vänersborg - Herrljunga Järnväg
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.