Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar. Bilden tagen mellan 1916 - 1920
Från 299 kr
Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.
Utanför Disponent Nybergs villa, Silfors, Långhed. Axel Blomberg vid ratten. Bak i bilen Pallars Nils och Karin Brovall. Bakom bilen Rut Nyberg, Emil Blomberg och okänd man Bilen ägdes av Jonas Persson, en Chevrolet på 20 hkr. Förste ägaren var fru Wilhelmina Hallenerg, Bollnäs som köpte den 22 juli 1919, köptes av Otto Henning Hansson, Ovanåker den 25 september samma år. Sålde den till Jonas Persson den 17 juli 1922 som ägde den till den skrotades 1929.
Utanför Disponent Nybergs villa, Silfors, Långhed. Emil Blomberg vid ratten. Bak i bilen från vänster okänd kvinna, Pallars Nils, vid ytterkant Axel Blomberg, i mitten Rut Nyberg som emigrerade till Amerika. Bilen ägdes av Jonas Persson, en Chevrolet på 20 hkr. Förste ägaren var fru Wilhelmina Hallenerg, Bollnäs som köpte den 22 juli 1919, köptes av Otto Henning Hansson, Ovanåker den 25 september samma år. Sålde den till Jonas Persson den 17 juli 1922 som ägde den till den skrotades 1929.
L. Haglund & Co. Haglunds hatt- och mössfabrik öppnade 1872 och hade sitt ursprung i Lars Hagunds detaljaffär som sålde mössor, hattar och pälsvaror. Efter en tid startade Haglund en liten hantverksmässig tillverkning som efterhand växte till en liten industri. Fabriken tillverkade märket Elhå. Verksamheten upphörde i slutet av 1960-talet. Haglunds hatt- och pälsvarufabrik. "Hatt-Haglund". 15 november 1935. (Bilden var med vid utställningen år 2000).
Berggrenska gården var en av de få som stod kvar efter Gävle brand 1869. Den uppfördes för köpmannen och redaren Anders Berggren, efter ritningar 1813 av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. År 1891 inköptes Berggrenska gården för Borgareskolans räkning. Skolan stannade i gården till 1915, då den flyttade till f.d. Militärskolans byggnad vid Valbogatan. I Berggrenska gården har därefter en hushållslinje av Borgarskolan, Kommunala Vuxenskolan, Damfrisörskeskola och Läromedelscentralen haft sin hemvist i olika perioder.
Fredrik Ahlgren, född 1858 i Visby, död 1907 i Gävle. Grundade 1885 firma F.Ahlgren som blev grunden för F.Ahlgrens Tekniska Fabrik vilka med tiden kom att tillverka kända godismärken som Läkerol, Ako, Ahlgrens bilar mfl. 1886 kom även brodern Adolf (1872-1957) in i företaget och det var han som tog över verksamheten efter Fredrik Ahlgrens död. Då inleddes den egentliga satsningen på konfektyr som gjorde företaget känt över hela världen framförallt genom Läkeroltabletten. Verksamheten kom att stanna i familjen Ahlgrens ägo fram till 1985.
Präst och teolog. Född i Nyköping 1884, död: 1976. Som präst verkade han först i Gävle som regementspastor på I 14 från 1913.(Heliga Trefaldighets församling). Var sedan verksam 1923-55 i Helga Trefaldighets församling i Uppsala som komminister, kyrkoherde och kontraktsprost. Blev Teol. dr 1923 vid Uppsala Universitet, docent 1927 och t.f professor i praktisk teologi 1938-41. Från 1941-51 lärare i kateketik vid samma lärosäte.
Lastångaren Gustafsfors I på nedgång, passerar Dalbobron i Vänersborg. Denna bro togs i bruk redan 1913 och revs 1965. Bron var 60 m lång, körbanans bredd drygt 4,5 m samt ca 1 m bred gångbana. Manövreringen skedde på elektrisk väg, och att öppna resp. stänga bron tog ca 90 sek. Bron blev efterhand enkelriktad med hjälp av ljussignaler. Nya Dalbobron invigdes 13 december 1962. Gustafsfors I byggd 1882 i Gustafsfors. 1939 omnamnad till Långö.
Hus vid Kasen på Blåsut. Foto ca 1905. (repro av VBG 02 650) Vy från dagens (2011) Kasenallén 23. Längst bak syns värdshuset Kasen, och till vänster dess välskötta köksträdgård. Huset mitt i bild är trädgårdsmästarens bostad (Kasenallén 14b). Stallbyggnaden närmast i bild tillhörde sannolikt Kasenallén 23. På stallets plats låg tidigare tegelugnarna tillhörande Kasens tegelbruk, och till höger alldeles utanför bild var torkladorna belägna.
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Fredskogen (Läresbo) i bakgrunden syns Ängen under Lärsbo (Ängestöva), Arbetslaget på bilden består av August Larsson från Fredskogen med söner. Från vänster August Larsson, David, Linus och Karl.
Karolina och Anna Greta Andreasson Olof Jonssons text: "Maria och Karolina, Andreas döttrar, Lärsbo" I början av 1900-talet så bodde tre systrar i Stora Kas. Deras far Andreas Andersson tog undantag 1849 och flyttade då till Stora Kas. Han hade sex barn, de tre döttrarna som bodde i Stora Kas i början av 1900-talet var Anna-Britta Hjärtum 1829-01-28 död 1915-04-12, Karolina Hjärtum 1837-11-12 och Anna Greta Hjärtum 1842-04-25. Enligt församlingsboken flyttade Karolina och Anna Greta till ålderdomshemmet Billegården i Hjärtum 1921.
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Norra Hagen i bakgrunden kan man skymta Örsbos soldattorp, Arbetslaget på bilden består av Johan Augustsson från Hagarna Djurhult, okänd, Ernst Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), okänd, Erik Johansson Svenningsdalen Djurhult, mannen i bakgrunden är okänd
Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen – därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Nyblivna studenter grupperade framför restaurangen i Stadsträdgården med sina lärare under 1920-talet första hälft. Som nr 6 och 7 från vänster ser vi rektor Axel Dahlman och lektor Valdemar Vendel. För den som undrar över den totalt manliga dominansen kan det noteras att det var först 1929 som en kvinnlig elev kunde ta studenten på samma villkor som en manlig i Karlstad. Innan dess kunde man gå upp som s k privatist.
Olof Jönsson sitter till höger på bilden, hans son Enok med hundarna samt brorsonen Nils Nilsson. Stående från vänster: Patron Lina Andersson med döttrarna Agnes och Elsa, till höger därom Patron Olle Andersson, broder till förstnämnda fru Lina Andersson. Patron Olle var far till kraftatleten "Starke Arvid". Flickan bakom Olof Jönsson är hans dotter Kristina, damen med stora hatten, pigan Rut Palm, den lilla flickan sittande på stolen är Olof Jönssons dotter Anna, och damen med stora blomsterprydda hatten är hans hustru Anna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.