Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Bland annat Gustav Andreasson Knutas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De reste senare tillbaka till Ryssland. Gustav "bliev borta" och där stod Kristina ensam med sonen Nils Otto. Hon gifte om sig med Hugo Herman Lauenstein. Via Karelen kom de till Sverige den 30 maj 1936. Då bar Kristina deras tvillingar Astrid och Nils på armen.
Från 299 kr
Ed station och hotell. Kontinentaltåget kommer . Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Eds station med hotellet i förgrunden. Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Stationen öppnad av Nässjö- Oskarshamn Järnväg, NOJ 1874. Första stationshus var envånings i trä, det brann i en eldsvåda. 1898 byggdes nytt putsat stationshus i två våningar. 1903 tillbyggdes en halvvånig. Godstrafiken nedlades 1990. Loket som syns på fotot är SJ L29 1781, tillverkat av Motala Verkstad 1910, skrotad 1967 i Vislanda. Det är Mogullok med invändiga cylindrar och 1400 mm. drivhjul. Vid förstatligandet erhöll loket littera L 29 och tjänstgjorde bland annat i Malmö. Skrotad 1967 i Vislanda.
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggie samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
Broarbete vid Skellefteåälven, Kusfors. Järnvägsbron byggdes med en kombination av stående och hängande parabelfackverk. År 1943 hade den ursprungliga bron, som togs i bruk 1893, tjänat ut. Då byttes de tre stålspannen ut mot nya medan samma landfästen och brostöd användes. Den nya bron hade underliggande stålbalkar i alla tre spann. Det långa mittspannet var dessutom utformat som en bågbro med vertikala stag ned till den underliggande balken. Bron trafikerades fram till linjeomläggningen 1993.
Stationen uppfördes 1895. 1935 ombyggdes stationshuset, varvid den gamla I klass matsalen omändrades till väntsal och expedition. Första åren hade stationen ingen biljettförsäljnging, utan var endast uppehållsstation för genomresande, som när tåget gjorde en avstickare till Mariefred här intog måltid eller dyl. Stationen disponeras sedan 1995 av museibanan ÖSlJ . Stationen hette under senare år, 1990-talet, LÄGGESTA-MARIEFRED. På hela sträckan bedrivs sedan 1966.07.24 museitrafik av Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ Detta sedan järnvägens spårvidd ändrats från 1435 till 600 mm.
Eds station , järnvägshotellet i för grunden. Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Vykort med motiv från Bäckefors järnvägsstation. Stationshuset byggdes 1879 av Dalslands Järnvöäg (DJ) och låg ursprungligen på andra sidan av spåren, men flyttades 1895 i samband med att Uddevalla-Lelångens Järnväg, ULB, började trafikera stationen på egen linje. De tre spåren till vänster på bilden tillhörde ULB och de tre spåren närmast stationshuset var tillhörande Dalslands Järnväg. Stationhuset revs 1931, då det ersattes av ett nytt stationshus. Ångloket till vänster är troligen ULB 4.
Station före branden 1910. Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
DALSLANDS JÄRNVÄGS 50 ÅRS JUBILEUM I ED. Lördagen den. 20 juli 1929 Stationen anlades 1879. Pingstaftonens förmiddag 1910 brann stationen ned till grunden tillsammans med Hotell Drott, Lilla Hotellet och Järnvägshotellet. Stationsbyggnaden var från sitt ursprungliga skick påbyggd med en våning, samt en farstu norrut. 1912 stod det nya stationshuset färdigt. Intill dess användes en reservstation i en fastighet som tillhörde DJ och som låg vid spårområdet på södra sidan. DJ , Dalslands Järnväg
Jörns station. Statens Järnvägar, SJ. Stambanan öppnades 1984. Stationshuset och järnvägshotellet invigdes 1900. Stationen byggdes om 1928 och moderniserades helt 1946. 1893 när kung Oskar II åkte till Boden för att inviga den sista delen av stambanan så stannade han i Jörn och åt lunch på järnvägshotellet. En annan berömd gäst var Lenin som passerade här på väg till Ryssland för att starta en revolution, vilket han som bekant lyckades väl med. Elektrifierades 1941. All trafik lades ner 1990.
Gamla telegrafen, revs 1966-1967. Baksidan fr. söder. Telegrafen hade länge sina lokaler i träkåken mitt emot Centralstationen på Järnvägsgatan 20. Telegrafverket och posten hade omväxlande första och andra våningen. Genom ägobyte förvärvade Telegrafverket tomt 13 i Kv S:t Staffan vid Bryngelsgatan, och nybyggnad där var klar 16 juli 1960 då Järnvägsgatan 20 upphörde att vara telegrafstation. Falköpings postkontor hade flyttat tidigare, nämligen 1929 och då till byggnad i samband med Stora hotellet i Kv Midgård vid Bryngelsgatan.
Nybroplan 1904. Arkitekt Lars Kellman var verksam i Borås 1891-1924. Under denna tid präglade han stadens miljöer. Bland mycket annat ritade han Borås Tidnings hus vid Nybroplan. Bakom syns Carolikyrkans pampiga torn och framför den ligger sockenstugan. Man kan även se en bit av Borås stads folkskola bakom BT-huset. Gatan förbi skolhuset heter Skolgatan än idag. Huset som sticker upp med sin gavelspets är Elementarskolan för gossar - föregångare till läroverket på Bäckäng (Bäckängsgymnasiet).
Villa Alphyddan vid Sven Eriksonsgatan ritades av den mycket produktive arkitekten Lars Kellman och uppfördes 1895 åt disponent Albert Evers. Alphyddan är ett gott exempel på de stora villor som omkring år 1900 byggdes utanför stadens centrum för de förmögna borgarna. Ägaren Albert Evers var en av stadens högsta inkomsttagare. Villan vid Sven Eriksonsgatan är fotograferad från den nyanlagda Stadsparken, tillkommen på initiativ från färgerifabrikören och Sparbanksordföranden Carl Magnus Lundberg.
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
Enligt medföljande text: "Ryggåsstuga uppförd på sin nuvarande plats år 1811. Ditflyttad från obekant plats, men lär redan 1811 varit ålderstigen. Stugan ombyggdes 1889, och fick då torvtaket utbytt mot tegeltak. Upptill midjehöjd vilar stugan på en vall med uppkastad jord. Gotte-Lars, som levde till 1924, var den sista som bebodde stugan. Gotte-Lars är den kortväxte mannen med skägg. Numera ägs och vårdas Gotte-Lars stuga av Svenneby Hembygds- och fornminnesförening":
Gävle Ångväveri AB. Åkargatan 87. Industribyggnaden vid Textilgatan en vinterdag. Gefle Ångväfveri AB startades 1862 av Eric Sjöström. Företaget flyttade 1878 till Åkargatan med plats för 100 vävstolar och en ångkraftanläggning för driften. 1912 blev Hugo Müller disponent och lät uppföra en ny byggnad som stod klar 1918 och var mycket modern i utformning och konstruktion. Kvarteret byggdes ut 1927, med färgeri och 1934 med sidenväveri.
Södra Villastaden, även "Lilla Tierp" eller järnvägsvillorna, mellan Södra Kopparslagargatan och Muréngatan. Kvarteren har namn efter riksregalerna: Kronan, Spiran, Äpplet, Svärdet, Nyckeln och Manteln. Bilden tagen mellan 1916 - 1920. De började byggas 1915. 1921 var ett 20-tal villor, för två familjer vardera, inflyttningsklara. Senare tillkom någon enfamiljsvilla och några hus för fyra familjer. Till området flyttade anställda vid Uppsala-Gävle järnväg, flera från Tierp Där bildades en av Gävles första egnahemsföreningar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.