Olavus Persson. Död 1892. Hade Sörgården (nv) i tre år innan han köpte i Bålerud (söder om Ek's). Då hustrun gick bort 1896 tog mormor hand om de båda barnen Ester och Theodor(Franzén). Hon var också farmor till Bertil Jansson, Bålerud. Hon och hennes familj bodde då i "nya" stugan - t.h. på bilden med nr ...... ,- som uppfördes på 1880-talet. Den gamla byggnaden (hembygdsföreningens) stod kvar här till år 1956 "Farmor" = "Farfar" = Jan Gustav Larsson
Från 299 kr
Älgarås första bil utanför Sörgården. I bilen: Bertil Jansson, Birger Larsson, Kyrkängen, Halvar Jonsson och Elmer Jansson, Korsvägen. Brennabor (äldre ben. på Brandenburg/MA). 1925 hade B. en 4-cylindrig motor på 24 hk, 4-växlad låda, elektrisk start och generator för belysning, handbroms, som verkade på bakhjulen och fotbroms, som påverkade kardanaxeln. Priset var då, när en T-Ford kostade från 1825 kr, 7200 för en 4-sitsig "phaeton" (karossmodell, öppen med tygsufflett och 2 rader sitsar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Aspvik. Nämnt första gången 1641 då Oxenstierna inköpte Aspvik av Kronan. Handelsman Johan Kock uppförde manbyggnad av sten och det brutna taket täcktes med kopparplåt. 1865 var gården mycket välbyggd. Ladugård och oxstall uppfört av tjocka välmurade väggar, höskullens rymd 400 lass hö, troligen det största och dyraste i skeppslaget. Disponent Helge Nordin inköpte gården 1918. Gården såldes till Gustavsberg år 1939. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg, /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Bölemosse. Detta torp brukades längst i gammal stil omedelbart intill Gustavsberg. Viktor Ohlsson avled omkring 1950. Torpet födde ca 5 kor, kalvar, gris, höns och 2 hästar. Det var en fröjd att se Viktor och sonen Hans komma körande från Velamsund med timmerkälken slängande efter dagsverke på Velamsund. Ohlsson erhöll Patriotiska Sällskapets medalj på sin 80-årsdag. Ohlsson bodde på torpet från 1921. I tjänst på Velamsund i ca 75 år. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
En man. Gustaf Otto Adlers med sonen Emil. Gustaf Otto Adlers, född 1824 i Länsmansgården, Kumlaby, Kumla, Örebro län, död i Stockholm 1901. Son till Regementskommisarie, länsman Conrad Adlers och Anna Maria Lenaeus. Drev verksamheten vid Hällabrottet på Yxhult från 1853 efter fadern. Förvaltare på Yxhults Stenhuggeri AB 1879-1866, därefter chef för Yxhults stockholmskontor till 1893. Sonen Gustaf Emil Adlers född i Norra Yxhult 24 november1858, död i Örebro 1936. Han var 4,5 år på bilden.
Rumsinteriör, fyra kvinnor. Broderi, virkning, m.m. Från vänster: 1. Juliana Mannerfeldt, född Lagerholm (dotter till Wilhemina Lagerholms bror Per Didrik Lagerholm och Juliana Christina Lagerholm, född Åstrand). 2. Wilhelmina Lagerholm (faster och moster till de övriga på bilden) 3. Helena Bastholm, gift Åkerblad. 4. Elisabeth Bastholm. Helena och Elisabeth Bastholm är döttrar till: Kykoherde Johan Bastholm (1816-1892) och Ingeborg Elisabeth Hildegard Bastholm (1830-1897), född Lagerholm. (Ingeborg var Wilhelmina Lagerholms syster).
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. F. L Hellströms stenhuggeri, Örebro. K. Joh. Olssons stenhuggeri, Örebro.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar hellång klänning av mönstrat tyg med fluffiga rosetter kring urringningen och på den vida kjolen. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till några av de presumtiva kunderna som sitter i rummet, mest medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Flickkören (födda 1952 - 1958) står i lilla salen i Kållereds Missionskyrka, 1960-tal. Körledare var Ann-Marie Karlsson (ej i bild). Främst från vänster: 1. Helena Blomkvist 2. Agneta Ljungström 3. Eva Benzon 4. Yvonne Larsson. Mellersta raden från vänster: 1. Okänd 2. Ulla Karin Holmberg 3. Anette Eriksson 4. Lena Lindgren 5. Margareta Eriksson. Bakre raden från vänster: 1. Eva Hällegård 2. Gunilla Jägrud 3. Birgitta Wallin 4. Ingrid Stockman 5. Katarina Benkel.
Fabrikör Erik Bengtsson (född 1832 i Lilla Vommedal, död 1904 i 36 kv. Lundby, Sommarnäs på Hisingen), ligger på sin dödsbädd. Till vänster sitter en sjuksköterska och till höger sitter den sörjande hustrun Anna Christina Eriksdotter (1833 född i Västra Frölund - 1908). Bakre raden från vänster: 1. Okänd, 2. Okänd, 3. sonen Johannes Bengtsson (1873 - 1942) som tröstar modern. 4. Okänd. 5. dottern Maria Berta Persson. Erik Bengtsson var ägare till ett sågverk i Lundby på Hisingen. Relaterat motiv: A1867.
Sittande är Olga* Ellen Alma Maria Pamp (1890 - 1968) med babyn Karin (1923 - 1993) i famnnen, omgiven av barnen Bertil (1915 - 1952) och Gertrud (född 1917), Stretered år 1924. Bakom dem står Nora Krantz (1879 - 1955). Olgas make Hjalmar Pamp (född 1890 i Danmark, död 1926 i Kållered) var trädgårdsmästare vid Stretereds skolhem. Familjen kom till Stretered år 1921 och bodde då i personalbostäderna vid Tulebosjön. Efter makens död flyttade änkan med barnen till Kvibille år 1927. Relaterat motiv: A2423.
Ateljéporträtt av Bengt Olsson (eventuellt Olausson), född 1858 i Sätila, död 1935 i Kållered. Hustrun Anna Kristina, född 1856 i Sätila, död 1936 i Kållered. Bengt var möbelsnickare, jordbrukare och biodlare. Paret och deras barn flyttade till Kållered genom att de köpte Torrekullagården cirka 1910. Barnen tog senare släktnamnet Benkel. Gården såldes cirka 1940 till Samariterhemmet i Uppsala och på jordbruksmarken "Nyhagen" byggdes det nya kvinnohemmet år 1945. Detta blev senare Torrekulla turiststation och vandrarhem. Relaterat motiv: A1651.
Brunstorps gård i Huskvarna syns från Gripenbergsbanan som var en smalspårig svensk järnväg med 600 millimeter spårvidd som förband orterna Jönköping och Vireda. Järnvägen öppnades 1894 och lades ned 1935. Tåget, som i folkmun benämndes "Trå'rullatåget", hade betydelse för nyttotrafiken mellan de båda orterna Jönköping och Huskvarna och för landsbygden norr om Huskvarna. Det användes också som utflyktståg till utsiktsberget Vistakulle, liksom till Landsjön och Bunn med sina badplatser, i början och sommartid i öppna vagnar.
Efter ankomsten till Jönköping 1929 var det några av svenskbyborna som ingick äktenskap. Bland annat Gustav Andreasson Kntas (f 1901) och Kristina Edvardsdotter Utas (f 1903). De reste senare tillbaka till Ryssland. Gustav "bliev borta" och där stod Kristina ensam med sonen Nils Otto. Hon gifte om sig med Hugo Herman Lauenstein. Via Karelen kom de till Sverige den 30 maj 1936. Då bar Kristina deras tvillingar Astrid och Nils på armen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.