Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands – som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller. Här ses teckningar utförda våren 1936 med plagg från exempelvis Vionnet, Molyneux, Talbot, Lanvin, Alix, Agnès och Lelong.
Från 299 kr
Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands – som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller. Här ses teckningar utförda våren 1939 med plagg från exempelvis Chanel, Schiaparelli, Paquin, Piquet, Rouff och de Rauch.
Härnösands rådhus. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken.
Elias Svensson (Anna-Lisas farbror) den 9 januari 1971. Han mjölkar för sista gången den sista kon på gården. I Ladugården fanns bås för 10 kor. Så många kor hade de inte när Anna-Lisa var barn, men tillsammans med kvigor kunde de kanske fylla båsen. De hade även får, getter, grisar och höns. Dessutom hade de två märrar så det kunde vara 3-4 hästar när stona fölade.
Fotograf Isaac Anderson, självporträtt. Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hyrde gårdshuset hos Johan Larsson, Kyrkängen. Enligt Arvid L. skulle Isaac varit en karl med ovanlig kroppsstyrka. Han kunde lägga huvudet på en stol och fötterna på en annan, varefter någon fick sätta sig på hans mage. Växte upp i Storhult, "Karl-Bonnes" under små omständigheter. Fader: Karl Andersson Systrar: Hulda och Maria. Isaac flyttade till Skagersbrunn, där han var anställd som någon slags vaktmästare.
Posedion. Staty med fontän i Göteborg, uppförd av skulptören Carl Milles, f .23 juni 1875. d. 19 sept 1955. Han var även verksam i USA, mest känd för sina fontäner och andra verk i monumentalformat. Namnet Posedion, (grek, Poseid ´a´n), grekisk gud, betydande redan i mykenska källor, i senare grekisk religion havets och vattnets härskare, son till Kronos och Rhea och bror till Zeus och Hera. 1925-30.
2000-08-30, AS. Biologiska Museet på Djurgården i Stockholm öppnades 1893 och var det första naturhistoriska museum som visade djur i deras naturliga omgivning. Konservatorn Gustaf Kolthoff (1845-1913) monterade djuren och byggde landskapen, Bruno Liljefors målade bakgrunderna och arkitekten Agi Lindegren ritade huset, med norska stavkyrkor som förebild. B. fungerade som aktiebolag till 1970, då det övertogs av Stiftelsen Skansen. Det innehåller över 300 nordiska djurarter i tre panoramor.
Mäloset 1939. Gamla stugan. Troligen byggd i början av 1800-talet. Vindflöjeln, som förvaras i kyrkans vapenhus, satt på norra gavelns nock (t.v.) OBS. Framsidan vätte åt Kroksjön. Revs 1942. Då Spets familj flyttade dit 1908 fanns två stora öppna spisar av natursten i rummen, men även i köket var härden öppen. Man hade alltså aldrig haft någon järnspis, utan eldade i "gruva" och hade kokkärl på fötter samt trefotsringar. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Bröderna Thermaenius var de första bilägarna i Hallsberg. Med bilen, en Scania Vabis, inköpt 1910, anordnades ofta utfärder för släkt och vänner. Folk ute på landsbygden imponerades storligen och trodde att T på nummerplåten betydde Thermaenius. Bilen på denna bild är en Scania-Vabis från 1912-13. Den hade reg.nr. T55 och ägdes av AB Joh. Thermaenius & Son. Thermaenius hade tidigare en äldre Scania från 1911 med samma reg.nr. (alltså en Scania från innan sammanslagningen med Vabis). (Bilden spegelvänd?)
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Stenkonsten donerades av AB Lanna Kalksten till Örebro stad och placerades i Oskarsparkens östra del. Någon gång på 1960-talet försvann stenkonsten från parken. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. AB Lanna kalksten, Hidingebro.
En man. Karl David Johansson, född 28/1 1881 i Orrkulla, Viby sn, Närke. Son till personerna på bild 1 (Per Johan Johansson och Maria Katarina "Maja Kajsa). Yrke: stationskarl, konduktör och sist tågmästare. Död 5/6 1968 i Örebro där han sist var bosatt på Viktoriagatan 11. Bilden är en avfotografering av ett fotografi där på baksidan står antecknat "Karl David Johansson, 9 dec. 1905". (Maria W. har denna papperskopia kvar.) Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar kappklänning av skjortblusmodell med vadlång kjol från Edward Molyneux. Kurt Jacobsson utser den till examensmodell i ett nyinstiftat gesällprov för sömmerskor. På stolar utmed väggarna sitter presumtiva kunder, de flesta medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar klänning med figurnära liv, trekvartslång ärm och rosett i urringningen, vadlång, klockad kjol. Hon bär hatt, handskar och pumps. På stolar intill sitter presumtiva kunder, medelålders kvinnor och en man. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar klänning med blusande liv, skärp i midjan och vadlång kjol med mjuka veck. Ärmarna armbågslånga med pälskant. Hatt med flor knutet runt hakan och höga handskar. På stolar runt om i rummet sitter presumtiva kunder, samtliga kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av efterföljande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar småprickig festklänning med axelband och volang runt urringningen. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till de presumtiva kunderna som sitter i rummet. Bland kvinnorna sitter en man och applåderar. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av följande tre eller fyra visningar. Här våren 1948.
Järnvägsstationen i Dals-Rostock. Sidobyggnaden till vänster användes vid den ursprungliga hållplatsen i Rostock, anlagd 1884, och var ursprungligen förlagd ovanför Rostocks brunn. Senare fraktades byggnaden ner till den plats där Dals-Rostock järnvägsstation uppfördes 1908, och byggdes då ut till stationshus. 1941 revs stationshuset och ersattes med ett nytt. Idag finns i Dals-Rostock en modell i skala 1:2 av det ursprungliga stationhuset.
Till vänster Lasarettsparken och Järnvägsgatan eller Rantavägen. Den större byggn. är S:t Olofsgatan 11, den mindre byggn. framför var Hultings hus. Det mörkare partiet i förgrunden är Falebäcken. Den kom från Annedal, flöt genom lasarettsområdet ned till Ället. I kvarteret Fabrikören (vid Forss fabriker) flöt den samman med Ällabäcken. Falebäcken vid nuv. Frejagatan fanns kvar 1904, varför fotot varit tagit senast detta år. Byggnaden närmast: Gamla slöjdskolan bygges (omkr. 1890-1900).
Modigs varuhus i Härnösand grundades 1869 av skräddarmästare Carl Modig. Verksamheten omfattade från början skrädderi, som under 1880-talet utvecklades till parti- och minuthandel. 1937 ombildades minutaffären och fick namnet AB Modigs Varuhus. Redan 1872 köptes en fastighet på Köpmangatan 12 och företaget var verksamt i samma kvarter fram till nedläggningen omkring 1980- nästan 110 år senare! Minnesbok från 75-års jubileet 1944 finns i arkivet och den innehåller även en del av Carl Modigs släkthistoria. Arkivet finns givetvis hos Näringslivsarkiv i Norrland-NIN.
Ännu på 1870-talet fanns ett enda boningshus å Brobacka, ett stenhus kallat "Skrämbo" (även kallat Gamla Brobacka), sannolikt uppfört vid mitten av 1700-talet eller åtminstone renoverat vid denna tid ( enl andra källor var huset uppfört redan på 1300-talet). I denna byggnad, som revs 1903, sägs den berömde klockgjutaren Nils Billsten haft sin verkstad. Å Brobacka hade även hans företrädare klockgjutaren Erik Näsman haft sin verksamhet. På gårdsplanen står en gammal lind, som lär vara flera hundra år gammal.
Agnes de Frumeries samling, Danderyd. Carlheim-Gyllensköld, Haqvin, 1899-1997, arkitekt, son till Vilhelm C. C. var 1928-64 anställd vid Kooperativa Förbundets arkitektkontor och svarade där som avdelningschef från 1930 för bl.a. industri- och bostadsbyggnader i Älvenäs (Svenska Rayon AB) och Karlholmsbruk. C. skrev också en rad böcker som syftar till att vetenskapligt förklara matlagningens villkor och processer, bl.a. Konsten att laga mat (1957). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=141343
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.