Vykort, "Gatan, Onsala." Utanför den uppslagna dubbla porten till höger står en liten gosse. Gården Gatan är urprungligen från 1600-talet och det var här kaparen Lasse i Gatan växte upp. Modern Kerstin Larsdotter gifte om sig, efter att Lasses far Anders dött, med överstelöjtnanten J B Callén. Han stod som ägare till sin död 1751. En pietetsfull renovering gjordes omkring 1970 då takmålningar från 1600-talet togs fram och konserverades.
Från 299 kr
Åtta flickor uppradade framför en dansbana. Alla bär ett runt litet märke som troligen är knutet till festligheten. Några har godisstrutar i händerna. Två flickor är likadant klädda och har var sitt armbandsur. Kanske är det Inga och Anna-Greta Johansson som förutom Gunhild Thornell ska vara med på bilden. Kulörta lyktor och vimplar hänger över dansbanan och en dragspelare skymtas vid den lövade scenen och till höger om den ett par kepsklädda gossar.
Barnen är 11 år gamla och har just uppfört ett julspel för föräldrar och släktingar, vid jul på Flickskolans teater. Lärarinna var Ruth Eriksson. Stående från vänster: Inga Svensson, Kerstin Svensson, Irene Carlsson, Birgit Roos, Mary Byfält. Mellersta raden från vänster: Gunvor Bengtsson, Birgit Lindberg, Birgit Svensson, Ulla Östlund. Längst fram, från vänster: Karin Larsson, Anne Maj Grangeus, Marianne Börjesson, Siv Christoffersson, Margret Mårtensson. (Se även bild GB2_3696)
Barnen är 11 år gamla och har just uppfört ett julspel för föräldrar och släktingar, vid jul på Flickskolans teater. Lärarinna var Ruth Eriksson. Stående från vänster: Inga Svensson, Kerstin Svensson, Irene Carlsson, Birgit Roos, Mary Byfält. Mellersta raden från vänster: Gunvor Bengtsson, Birgit Lindberg, Birgit Svensson, Ulla Östlund. Längst fram, från vänster: Karin Larsson, Anne Maj Grangeus, Marianne Börjesson, Siv Christoffersson, Margret Mårtensson. (Se även bild GB2_3698)
Fiskebodar i inre Solumshamn. Sjöboden närmast kameran ägdes av framlidne fiskaren Erik Åström, en välkänd profil i Solumshamn. Åström ägnade sig inte bara åt yrkesfiske. Han hade även en cirkelsåg och med hjälp av den sågade han och brodern Ernst plank och bräder som såldes till bland annat sommargästerna runt om i området. Han hade även under många år en minkfarm. Foder till minken kom bland annat från fisket. Även jakt var ett av hans intressen.
Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands – som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller. Här ses teckningar utförda hösten 1939 med plagg från exempelvis Rochas, Molyneux, Paquin, Jaeger, Rouff, Mainbocher, Vionnet, Lanvin, Stiebel och Balenciaga.
Schakt G utvidgas åt väster mot den gamla landsvägen. Foto taget i samband med de arkeologiska undersökningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Centralt i bilden syns en rad med stolpar. För att få med fortsättningen av denna stolprad fattades beslut om att utvidga schaktet åt väster. I förgrunden syns röret till en diafragmadriven handpump som var nödvändig för att undersökningen av schaktet skulle gå att geomföra med tanke på inträngande vatten från Huskvarnaån.
Studenterna Anders Lindahl (till vänster) och Walter Fredriksson går igenom fynd från de arkeologiska utgrävningarna vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1932. Undersökningarna vid Rumlaborg återupptogs nästa varje år fram till och med 1942. Anders Lindahl var vid fototillfället fil. stud. i arkeologi och han kom att fungera som projektledaren, Huskvarna hembygdsförenings ordförande Georg Sahlströms, närmaste man vid flera av undersökningarna. Byggnaden de sitter i är projektets fälkontor, lusthuset på toppen av borgkullen vid Rumlaborg.
Mangårdsbyggnaden från början av 1800-talet på gården Hultet i Onsala. Bilden är troligen tagen från portlidret. Från början var gården kringbyggd men den moderniserades under 1900-talets andra hälft. Fönstren är försedda med luckor och små lunettfönster (halvmåneformade) ger ljus åt vinden. Dörren har ett smalt överljus och dubbla dörrpar. Trots att dörröppningen är smal har den dubbla dörrblad, där ett av de yttre står uppställt på fotot.
Mangårdsbyggnaden på Mårtagården och till höger en ekonomibyggnad. Mellan byggnaderna leder en grind ut till trädgården, som omges av en stenmur. Bostadshuset uppfördes 1780 av skepparen Lars Ryberg med maka Anna-Britta Hansdotter. Gården var traditionellt kringbyggd med inkörsport fram till 1879-80. Gårdsbyggnaderna blev 1982 skyddade som byggnadsminne och 2003 bildades här, tillsammans med kaptensgården Apelhögen intill, Hallands första kulturreservat. Reservatet omfattar både omgivande marker och bebyggelse.
Gården Siken i Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader kring en stenlagd gårdsplan, där en kvinna och ett litet barn befinner sig. Vällingklockan sitter fortfarande kvar på gavelnocken bortanför mangårdsbyggnaden. Sådana användes före urens tid på större gårdar för att signalera arbetsdagens början och slut eller samla gårdsfolket. Under 1890-talet ägdes gården av James Dickson och det var här han först anlade stuterei samt rid- och körskola innan han flyttade verksamheten till Tjolöholm på andra sidan Kungsbackafjorden. (Se även bild nr VMA8653_45a)
Vykort, "Tjolöholm. Storstugan och skolsalen." Interiörbild. Storstugan var folkets samlingsplats och ritades, liksom slottet och arbetarbyn, av arkitekt Lars Israel Wahlman. Här hölls fester, konserter, föredrag, symöten, sångövningar, söndagsskola och helgmålsbön. Bibliotek och skrivmateriel fanns också tillhands, som man kunde ta i anspråk vid skrivplatsen intill brasan. Barnen gick endast sitt första år här, undervisade av diakonissan som bodde på ovanvåningen. Varje vecka hade barnen också slöjdlektioner i Storstugan. Byggnaden ligger i arbetarbyn nedanför slottskyrkan.
Brevkort, "Jernvägsstationen. Varberg." Rubriken "Första tanken" säger en del om vikten av första intrycket av staden var när resenären klev av tåget. Varje ort la också manken till för att göra just första anblicken av stationsområdet och samhället så attraktiv som möjligt. Järnvägsstationen ses från norr. På perrongen står en folksamling, ett tåg är på väg norrut och närmast i bild befinner sig en person mellan spåren.
Interiörer från en bostad i juletid, troligen Victor Steffens hem, "doktorsvillan" i anslutning till Fagereds sanatorium där han var överläkare. Bild 1: Rum med öppen spis omgiven av väggfast bänkinredning. Över spisen sitter en stor bonad med broderat ordstäv och framför spisen ligger en stor broderad kudde. En trappa leder upp till nästa våning. Allt är i tidstypisk nationalromantik/senjugend (sanatoriet uppfördes 1912-1914). Bild 2: Rum med julgran, sittgrupp, bokhylla och öppen pardörr in till nästa rum.
Galjonsbild från barken Mathilda av Kalmar. Bilden tillhörig konstnären Oscar Hullgren, Christiansö, Danmark, där den är uppsatt på ägarens sommarbostad. Nertagen 1939. "Mathilda" var byggd i Workington 1849. England och hette ursprungligen "Curanto". Inköpt till Kalmar på 80-talet. Fördes av kapten A Wernlund. Förlist vid Bölshavn på Bornholm april 1884 under resa från Pataholm till West Hartlepool med props. Skeppsdagboken i Kalmar museum. Artikel av Manne Hofrén i Barometern 1934 april. Skänkt 1945 till Kalmar läns museum. Foto:1935
Fartyget MS Gripsholm tillhörde Svenska Amerikalinjen och sjösattes 1925. Originalmaskineriet fanns kvar genom hela hennes användningstid. Hon var det första transatlantiska maskinfartyget. Hon gjorde den första resan i Svenska Amerikalinjens historia, från Göteborg till Medelhavet den första februari 1927. Under sin tid hos SAL bar hon totalt 321,213 transatlantiska passagerare och 23,551 kryssningspassagerare. Under andra världskriget tjänstgjorde Gripsholm som hemskickande skepp och gjorde 33 resor för att utbyta cirka 30000 krigsfångar, diplomater, kvinnor och barn mellan de krigande länderna.
Museifartyget Pommern 1903: Gick hon av stapeln vid varvet J. Reid & Co i Glasgow och fick namnet MNEME som är en förkortninga av Mnemosne, minnets gudinna i den grekiska mytologin. Beställare var rederiet B. Wencke & Söhne i Hamburg 1906: Bytte hon ägare två gånger. Först till Reederei -A.-G von 1896 och 10 månader senare till Reederei F. Laeisz, båda från Hamburg. Som brukligt var i det senare döptes hon om till ett P-namn, POMMERN, och seglade för detta rederi till första världskrigets slut. 1923: Efter första världskrigets slut delades den tyska handelsflottan mellan segermakterna varvid Grekland erhöll POMMERN som krigsskadestånd. Den åländske redaren Gustaf Erikson fick reda på att hon låg i Delfiz i Holland till salu. Han sände en kontrollant för att se på fartyget och ägarbytet var ett faktum. POMMERN hamnade under finsk flagg. 1939: POMMERN gör sin sista resa från Hull i England till Mariehamn och hinner hem innan andra världskriget bryter ut. I Mariehamn blir hon liggande nästan hela kriget. 1944: Hon bogseras till Stockholm för att bli spannmålsmagasin 1945: Efter freden mellan Finland och Ryssland bogserades hon till Åbo där lasten lossades varefter hon bogseras hem till Mariehamn igen. 1947: Gustaf Erikson avlider. POMMERN är till salu, men är gammal och sliten och kräver dyra repartioner för att kunna segla, dessutom börjar segelfartygens era vara förbi. 1952/ 1953: Edgar Erikson och systern Eva Hohentahl beslutar att donera fartyget till Mariehamns stad. 1984: Beslöts att gamla sk Cap Hornare skulle sy ett nytt segel till fartyget för att dokumentera segelsömmarhantverket. POMMERNS SEGELSÖMMARE var ett faktum. 1999: Ett segel blev flera. Ett komplett segelställ om 28 segel överlämnades till Mariehamns stad från stolta segelsömmare. 2003 POMMERN fyllde 100 år.
Skeppsbrott, troligen Öland (Köpingsvik?) Foto Nils Kreuger c:a 1900. Ur Kreugers dödsbo. Dovre av Brantevik, byggd i Tvedestrand 1885. Hon var på 434 bruttoton och inköptes till Sverige 1905. Hade i början av april 1911 på resa Simrishamn - Mönsterås i barlast ankrat i Blårörsviken n. om Borgholm för den hårda stormen. 3/4 brast båda ankarkättingarna och fartyget drev upp i viken och strandade. Skutan blev vrak och kondemnerad i Kalmar. Höggs senare upp.
Modeskisser utförda av Pelle Lundgren (1896-1974) kreatör, från 1923 förste försäljare och senare ateljéchef på NK:s Franska damskrädderi. Från 1965 till stängningen av verksamheten 1966 var han disponent. Pelle Lundgrens minnesskisser från de kända modehusen i Paris är tecknade efter visningarna, i ritblocket eller på det som fanns till hands – som hotellets brevpapper. De snabba skisserna inspirerade ateljéns egna modeller. Här ses teckningar utförda våren 1937 med plagg från exempelvis Schiaparelli, Patou, Molyneux, Paquin, Francevramant, Rouff, Rochas, Mainbocher, Vionnet, Lanvin och Lelong.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.