Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
Från 299 kr
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är några år in på det nya seklet. I fonden ses Östgötabanken, uppförd i slutet av 1870-talet. För ritningarana stod stockholmsarkitekten Fredrik Olaus Lindström. Vid tiden för bilden har en ombyggnad nyligen genomförts. Den synligaste förändring visar tornet som 1907 försågs med en huv.
En skymt av bebyggelsen vid Ombergs skogsskola i Höje omkring år 1900. Utbildningen startade 1859 för att utbilda skogvaktare för statens räkning och fick inte minst stor betydelse för naturen på Omberg. För att vidga elevernas kunskaper har en rad exotiska trädslag planterats som ännu bidrar till platsens miljö. Skogsskolan upphörde 1935 men anläggningen fick ny funktion som lantmannaskola.
Motiv från fotografens besök av Sjöbacka omkring förra sekelskiftet. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Omkring 1916 byggdes kantorsbostaden Bellevue i Lönsås ut för att skapa en butiksdel. Vem som drev rörelsen vid tiden för bilden har inte kunnat klargöras men från 1921 hette handlaren Birger Isaksson och möjligtvis är det honom vi ser bland personerna framför huset.
På Västgötegatan 11 ligger Ståhlboms Kvarn, den sista fungerande vattenkvarnen i Norrköpings innerstad. Om- och tillbyggnader har gjorts 1881 och 1945. De båda karakteristiska valven i granit kom till 1900 efter ritningar av Erik Fröling. Bilden är tagen i samband med en ytterliggare restaurering 1972. Vy mot sydöst.
Personalen vid Östergötlands museum har samlats på museets terass med anledning av landsantikvarie Bengt Cnattingius 50-årsdag. Denne ses vid bordets kortända med sin hustru Dagny vid sin högra sida. Mannen som tittar in i kameran är museets konservator Bertil Bengtsson och den skymda kvinnan intill är arkivarie Anna Rothman. De tre äldre herrarna närmast är estniska arkivarbetare som vid tiden tjänstgjorde vid museet.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Professor Axel L Romdahl har beskrivit sin barndoms minnen av Linköpings griftegård med följade ord; "Mellan vita grindfästen i nyantik stil ledde en gång av mäktig bredd in under det höga lövvalvet, så långt borta öppnade sig mot rymden och fick sin avslutande accent i det stora svarta korset på den Lidmanska graven". Och visst svarar motivet från förra sekelskiftet väl mot hans ord.
Kyrkan i och till Vreta kloster har byggts om- och till i omgångar sedan den första i sten uppfördes i början av 1100-talet. Oftast efter önskemål om expansion, men även nödtvunget genom regelbundna eldsvådor. Sedan 1700-talet bär kyrkan i stort dagens uttryck.
En stunds avkoppling. Om än arrangerat har makarna Karl och Märta Roos med sonen Valentin samlats runt salsbordet för fotografering genom yngste sonen Holgers kameralins. Pappa Karl återges lite drömmande, men i glasplåtens tid fanns det sällan utrymme för någon omtagning.
Ögonblicksbild över Stora torget i Linköping. Dryga 100 år har passerat sedan bilden togs. Hästdragna kärror var ännu förhärskande och modet anständigt. I övrigt är miljön lätt igenkännlig för den som är förtrogen med staden. Större förändringar är tillkomsten av Carl Milles Folkungamonument och att husen rivits i kvarteret Apoteket bortom den tänkta skulpturen. Bild från omkring 1910.
Stegeborg har bildat lås i Slätbaken sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. Efter ut- och påbyggnader nådde anläggningen sin glansperioden som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Som exempel kan nämnas den blivande kung Johans III nedkomst på slottet 1537. Här en vy daterad 1928.
Motiv från utställning arrangerad av drottning Sophias understödjande förening för sjukvården i fält. Bilden är tagen utanför läroverkets gymnastiksal, som fungerade som utställningslokal. Den exakta tiden för arrangemanget har inte klarlagts. En hitre tidsgräns torde dock kunna sättas till föreningens uppgång i Svenska Röda korset 1916.
Makarna Wennberg i stunden för deras avflyttning från Svinhult 1931. I dryga 15 år har Lars Wennberg tjänstgjort som socknens komminister men nu stundar en välförtjänt pensionärstillvaro för paret i Mariefred. Den första biten blir de körda av chauffören Erland Dahlstedt som ses till höger.
Skänninges enda hus byggt i korsvirkesteknik är i skrivande stund lyckligtvis ännu bevarat och pietetsfullt restaurerat. I anslutning till byggnaden drevs i äldre tid garveriverksamhet, varför gården historiskt benämns Normelliska garveriet. Atmosfären utmed Korpgatan har i övrigt närmast helt utraderats sedan bilden togs 1952.
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
Vy från Högabacken mot det som fanns av dagens centrala delar av Rimforsa 1902. En ny tid för det blivande samhället har emellertid precis brutit in. Till höger om stugan skymtar den då nyligen färdigställda stationsbyggnaden, stoppställe på den just 1902 invigda Östra centralbanan. Till höger i dis ses ligger ortens gästgiveri, ett uttryck för det äldre rese- och transportväsendet.
Gårdsinteriör från Wallenbergska gården i Linköping. Den parklika trädgården sköttes länge av trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg som bodde granne med gården, i den så kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15. Vid sin sida har han rimligtvis en av sönerna. I övrigt är bilden är odaterad men är sannolikt tagen omkring förra sekelskiftet.
Tre unga kvinnor poserar på en rejäl vedtrave. Från vänster ses Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bakom henne ses hennes syster Ingeborg Karlsson med kamraten Ölle. Kamratens identitet har inte kunnat styrkas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.