Stutarna står tålmodigt och väntar medan Hallsarve Hans Karlsson, 49 år, står på lasset och tar emot skuporna av sonen Arvid, 16 år. Langstigvagnen är som namnet anger en längre vagn än skvackvagnen. Den runda stocken, langviten eller langguten, som håller ihop vagnens främre och bakre del är här särskilt lång. Som flak hade man lösa bräder. Eftersom ett råglass är lätt, kunde man för detta ändamål sätta ihop en lång vagn, till skillnad mot tex gödsel. I skuggan av vagnen ligger en hund, det skulle kunna vara en gotlandsstövare. Bilden är tagen på åkrarna i det öppna landskapet sydost om gårdarna.

Från 299 kr

Smiss Vilhelm Karlsson, 40 år, sätter bete på långreven. Reven sitter fästad i noggrann ordning på en bräda som heter anglekimb, när man är på sjön måste det gå fort och lätt att få reven i sjön utan att det trasslar till sig. På stolen intill ligger en stor skärbräda med småskuret bete mm. Vilhelm har vanliga arbetskläder. Lägg märke till att blusarnas knäppning oftast litepå sidan om mitten. Han har traditionell vegakeps. Pojken som skymtar är sannolikt 4:e sonen Verner, 5 år.

Från 299 kr

Oskar (J O) Larsson Fie och troligen sonen Emil föser jord, den tidens schaktredskap. Vid plöjning och harvning hade man en tendens att dra med sig jorden utåt åkerns kanter, men här verkar man jämna till någonting mitt på. Kanske har man grävt bort en stor sten och fyller ut efter den. Oskar och Emil har sedvanlig klädsel. Det är svårt att avgöra var de arbetar. Landskapet är öppet, en bandtun men inga byggnader syns. Längst bort skymtar en naken höjdsträckning, som skulle kunna vara Lausbackars östra sida.

Från 299 kr

Att klura ut de första ägarna till Böndes parter verkar inte vara lätt. Gården verkar nämligen vara delad i 4 parter tidigare än vad Lauboken uppger, se tidigare om Bönde. 1741 var Lars Jakobsson ägare till denna gårdspart, vilken han kanske ärvt av sin far Jakob Jakobsson. Lars gifte sig första gången med Britta Jakobsdotter från Gerum och andra gången med Gertrud Grelsdotter. Äldste sonen i första giftet Jakob Larsson född 1728 ärvde parten, gift med Helena Johansdotter från Folkedarve i Garde. Deras äldsta dotter Helena Jakobsdotter född 1767 gift 1790 med Per Matsson född 1766 från Östris i Alva ärvde gårdsparten 1794 genom testamente med utlösen till brodern Jakob Jakobsson och systersonen Jakob Andersson. Helena och Per fick 7 barn, varav äldste sonen Per född 1795 tog över, gift 1830 med Greta Gertrud Olofsdotter född 1808 på granngården Husarve. Av deras 5 barn blev det äldste sonen Olof född 1831 som tog över 1860, gift samma år med Elisabet Danielsdotter född 1835 från Gannor. Olof drunknade 1878 och Elisabet drev gården till 1899, då dottern Amanda född 1864 gift med Lars Pettersson Häglund från Allmänningen blev nästa ägare. Dottern Ida född 1900 gift 1925 med Joel Danielsson född 1900 från Långared i Västergötland blev ägare 1930. De fick tre söner. Gården köptes av Sven-Erik Larsson Botels, och byggnaderna köptes i sin tur av läkaren Wolfgang Rutz med familj, vilka tidvis bott permanent på fastigheten. Helena Jakobsdotter och Per Matsson uppförde det första stenhuset på gårdsparten 1810, vilket sannolikt är det hus som syns i bakgrunden. Detta hus byggde sonen Per och hans fru Greta om med brutet tak och frontespiser omkring 1840 till det utseende vi ser på bilden. Pers och Gretas barnbarnsbarn Ida och hennes man Joel rev huset 1931 och byggde det för tiden supermoderna huset med bla centralvärme som finns kvar idag. På bilden ser vi änkan Elisabet Danielsdotter 69 år längst bak, t h om henne längst bak dottern Amanda 40 år, i förgrunden dotterdöttrarna Agnes och Ester, på brädtraven dotterdottern Ida 4 år och th mågen Lars Pettersson 40 år. Den äldre kvinnan t v med räfsan är hittills okänd, möjligen en svägerska. Man håller på med ladugårdens ombyggnad, därför finns det virkestravar och en bruklave på gårdsplanen.

Från 299 kr

Första åren med betor lär de efter upptagningen ha rensats med rotborste. Men snart nöjde man sig med en skrapning på sidorna. Att ta upp betorna för hand, rensa och nacka dem var ett mycket tungt och ofta kallt och vått arbete. Se Bild 160! Här tar sonen Rudolf, 22 år, Oskar (JO), 56 år, Elisabet Johanna, 50 år och dottern Emilie, 26 år upp betor på åkern mitt emot gården. I bakgrunden syns kyrkan och till vänster om den Oskars födelsegård vid Bjärges.

Från 299 kr

Gården Hemmor delades första gången omkring 1690 mellan bröderna Olof och Hans Andersson och Olof fick denna gårdspart. Han var gift 1692 med Carij Larsdotter från Gannor och de fick 4 barn. Olof dog och Carij gifte om sig 1707 med Anders Michelsson och han stod som ägare fram till sin död 1730. Sonen Anders Olofsson född 1701 och gift 1727 med Elisabeth Thomasdotter född 1706 från Anderse tog över gårdsparten 1732. De fick 7 barn, varav sonen Anders Andersson född 1733 tog över parten 1765. Han blev gift första gången 1762 med Elisabet "Lisken" Persdotter från Rikvide i Silte och fick två söner med henne. Anders gifte sig andra gången 1781 med Elisabet Nilsdotter född 1756 från Hemmor på När och de fick 6 barn. Gårdsparten delades sedan mellan Anders Andersson från första äktenskapet och Nils Andersson från det andra. Olof född 1791 tog över denna part, han gifte sig 1811 med Magdalena Greta Johansdotter född 1790 från Bönde och de brukade gårdsparten till 1840. De fick 9 barn, varv 3 dog som spädbarn. Dottern Margareta Stina Olofsdotter Hemin född 1818 tog över parten, gift 1845 med Olof Johansson Rudin född 1808 från Lojsta. Av deras 4 barn blev det sonen Olof Johannes Rudin född 1846 gift med Jakobina Ahlgren född 1844 från Stenstugu i Burs som blev nästa ägare. Ende sonen Hugo Rudin född 1879 ärvde sedan parten 1911, gift med Hilma Eleonora Veström född 1881 från Line i Hörsne. De fick en dotter som gifte sig till Näs. När Hugo Rudin dog 1939 köptes gården av hans svåger Vilhelm Veström född 1900 från Hörsne. Han var gift 1922 med Märta Ragnhild Maria Levander född 1901 från Bolarve i Garde. Deras son Vilhelm Veström född 1928 blev näste ägare. På bilder ser vi den nya mycket stora manbyggnaden från 1905, ett extremt modernt hus för sin tid. Det har en hög sockel som rymmer en källare, bostadsvåningen är också hög och det finns sannolikt inredda rum vid gavlarna på vinden. Huset är byggt i vinkel med en glasveranda i hörnet, det hörde också till tidens stil. Fönsterfoder och takavslutningar är dekorerade i sann schweizerstil. Till vänster syns en bit av brygghuset.

Från 299 kr

När Theodor Thomsson med hustru Josefina byggde upp denna lilla gård, var det inte den gamla Hallsarveparten som återuppstod, dess mark hade slagits samman med Bjärges. Det var bara gårdstomten som blev densamma, men jorden kom från grannparten. Här ser vi Theodor med häst och vagn framför den nybyggda ladugården. Till vänster står ännu bulbyggnaden med det bakomliggande skjulet kvar, liksom dasset. I bildens kant syns den nya vedboden. I förgrunden till höger är virke uppstaplat till nya byggnationer. Sonen Hugo sitter i grästet innanför den moderna slantunen mot storgården.

Från 299 kr

Denna lilla gård kom till 1910 då Arvid Persson född 1877 från Mattsarve köpte jord av Lars Per Hallander Hallbjäns, vilken sålde bort hela denna gårdspart i smålotter. Arvid var gift 1903 med Hanna Byström född 1871 från Alskog och de bebyggde boplatsen. Detta bostadshus byggde de 1912 och byggde till det 1924. Huset är uppfört av resvirke med liggande panel och taket är täckt med spån. Det ser lite äldre ut än 4 år gammalt, men kan knappast vara det. Det är sannolikt Arvid 39 år och hans fru Hanna 45 år som sitter mot husväggen. Sonen Ragnar 12 år står nog bredvid trappan, men den som står på den är okänd.

Från 299 kr

Förste kände ägaren av Gannor var Peder Gangdarve 1570. Peer Gannor var ägare 1648 och Peer Classon 1653, vilket troligen är samma person och kanske barnbarnsbarn till Peder. 1670 var Nils Gannor ägare, möjligen son till Peer. 1674 var en Lars Bote ägare gården, men Gannor tycktes vara på obestånd och var helt skatteöde under 1670-talet. Lars Olofsson och hans hustru Juditta Hansdotter stod som ägare 1681, iom att det är nya namn, kan de ha köpt gården. De hade sönerna Anders och Olof, av vilka Olof Larsson övertog gården, gift 1692 med Svenborg Hansdotter från Gumbalde, de stod som ägare 1701. De fick 5 barn och gården delades, troligen mellan två av syskonen. Eftersom gården redan från början var liten, blev parterna sannolikt för små och man gick i konkurs, 1719 var Gannor ett kronohemman. Denna part köptes av Påvel Hansson född 1655, gift 1698 med Anna Båtelsdotter född 1668, båda från Smiss. Dottern Gertrud Påvelsdotter född 1700 gift 1724 med Per Persson född 1695 från Bondarve i Eksta tog över parten omkring 1730. Av deras 4 barn tog äldste sonen Pål Persson född 1727 och hans hustru Märta Larsdotter född 1736 från Haidslunds i Havdhem över omkring 1762 och löste då in gårdsparten till skatte. Dottern Gertrud Pålsdotter född 1767 blev näste ägare, gift 1795 med Johan Tomsson född 1771 från Gläves i Burs. De fick två söner och två döttrar, varav dottern Cajsa Marta Johansdotter född 1801 ärvde parten 1825. Hon gifte sig 1823 med Hans Larsson född 1791 från Botels och deras son Johan Hansson född 1828 blev ägare 1858. Han gifte sig med Anna Lovisa Larsdotter född 1834 från Husarve. Enda dottern Lovisa Maria Johansdotter född 1858 gifte sig 1879 Karl Karlsson född 1853 från Kauparve. Äldste sonen Karl Karlsson född 1882 övertog parten 1910, gift 1912 med Anna Nilsson född 1885 från Hallsarve. Sonen Birger Karlsson född 1915 gift 1937 med Vera Pettersson född 1914 från Smiss i Lye tog över parten 1949. På bilden ser vi familjen Karlsson posera i finkläder framför manbyggnaden. Från vänster ser vi: Lovisa Maria Johansdotter 45 år, dottern Gerda Sigrid Lovisa nästan 8 år, sonen Nils Ragnar Leonard nästan 5 år, maken Karl Karlsson 50 år, modern Anna Lovisa Larsdotter 69 år och okänd kvinna, hon kan möjligen vara Karls brorsdotter Rosa Johanna Maria Karlsson 17 år. Det var Anna Lovisa och hennes man Johan som uppförde manbyggnaden i bakgrunden 1874, ett likadant hus som byggdes på Karls föräldragård Kauparve året före.

Från 299 kr

En svunnen miljö i Linköping som sedan länge utraderats. Annonseringen mot brandväggen ger oss ledning och placerar motivet vid korsningen av Apotekaregatans löp mot Ågatan. Bakom väggens budskap finner vi målarmästaren August Neuman, som år 1886 fått tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. Vid tiden för bilden rörde man sig nära sekelskiftet 1900 och då hade firman övertagits av sonen Gustaf. Sannolikt är det honom vi ser i butikens dörröppning omgiven av firmans personal. I bildens högerkant skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping.

Från 299 kr

Porträtt av fru Ulrika Josefina Hultgren. Bördig från Södra Vi socken gifte hon sig 1855 med inspektorn och sedermera värdshusvärden Carl Axel Moberg. Maken hade i slutet av 1860-talet sadlat om från tjänst vid Finspångs bruk till att driva ortens värdshus. År 1870 flyttade makarna till Söderköping för att där driva stadens gästgiveri. 1874 flyttade de till Norrköping för fortsatt verksamhet inom mat och dryck. Där fick hon uppleva hennes enda barn, sonen Carl Axel, utvandra till Brasilien för att återkomma och återigen flytta, nu till Amerika.

Från 299 kr

Porträtt av Johan Fischer. Född i Lönsås 1787 som son till ombudsmannen Anton Fischer och dennes maka Lena Maja Cnattingius. I vuxen ålder, oklart när, flyttade han till Linköping. År 1812 lämnade han staden för att ta tjänst som garvaregesäll hos åldemannen Johan Westerling i Örebro. Redan året därpå öppnade Fischer egen verkstad i Öster Tull. Efter ännu ett år gifte han sig med en dotter till sin förra arbetsgivare, Christina Rebecka Westerling. Äktenskapet blev långt men tycks innehållit viss friktion. I en husförhörslängd noteras Fischer för "Flera gånger varnad för misshällig sammanlevnad. Senast den 13 januari 1840". Efter Fischers död 1864 drev sonen Carl Johan verkstaden vidare.

Från 299 kr

Före detta hemmansägare Jonas Peter Tollin och Emma Ljungström firar diamantbröllop tillsammans med sina sju döttrar med respektive och barn. Dagen är den 29 december 1923. Platsen är parets bostad Fridhem, ett undantag till Attarp, Svinhult sn. I nedre raden från vänster sitter det jubilerande parets dotter Cecilia med maken Oskar Phalén och sonen Thure. Till höger om Jonas Peter och Emma ses dottern Ottilia med sin make Alfred Andersson och sönerna Conny och Yngve. I övre raden från vänster står döttrarna Jenny och Hilma. Den sistnämnde intill hennes förmodade son. Vidare döttrarna Hulda och Viktoria med den sisnämndes dotter Naemi dem emellan. Längst till höger står dottern Anna.

Från 299 kr

Valla bär en komplicerad historia. Från medeltiden var "Wallom" delat på flera ägare. Först år 1766 gjordes gården till egendom av assessor Lars Sparschuch. Av intresse kan vara att området för dagens Linköpings hamn och stadens järnvägsstation ännu då ingick i gårdens ägor. Efterhand inköptes Valla av handlaren Johan Gustaf Westman. År 1856 skänkte handlaren gården till sonen Leonard, som närmast omedelbart lät uppföra nuvarande huvudbyggnad. Flygelbyggnaden till vänster i bilden är av äldre datum och ska tidigare använts som transportfängelse. Vid reparationsarbeten har man tillvaratagit tegel med årtalen 1611, 1700 och 1780. Här en vy från den då närmare tre hektar stora trädgården.

Från 299 kr

Makarna Samuel Svärm och Kristina Maria Jonsdotter samlade med barn, barnbarn och måg. Familjen har tagit plats framför sitt hemman i byn Klockarp som är det åldrade parets hem sedan 1887. Från vänster ses yngsta dottern Pancy och hennes make, Gustaf Gottfrid Vitus Norén. Denne är vid tiden sergeant vid Kungl. infanteriregementet i Visby. I moderns knä sitter parets förstfödda, dottern Kristina Diana Ingegerd. Bakom modern står sonen Edwin Georg och därefter följer döttrarna Amanda Kristina och Selma Teresia. Med anledning av barnbarnets utveckling torde bilden vara tagen sommaren 1913.

Från 299 kr

Makarna Stånggren med sina förstfödda barn låter föreviga sig i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé. Tiden är något av 1800-talets sista år. Johan Stånggren är vid tiden löjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men har även en civil karriär som lantmätare. Makan Ottilia Sjögreen är bördig från Edshult i Jönköpings län men har före äktenskapets ingång 1889 varit bosatt i Uppsala en längre tid. I famnen håller hon dottern Anna Sofia Margareta och framför fadern sitter sonen Gustaf Adolf Magnus. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas.

Från 299 kr

Porträtt av handlare August Lomell. Född i Skänninge som son till en färgare slog han sig in på samma yrkesbana. Efter att ha gjort del av sin gesälltjänst hos sin bror i Gislaved fortsatte han utbildningen hos släktingar i Alingsås. Där ingick han äktenskap med Agnes Malvina Engström, bördig från Vadstena. Efter ett år i Horn socken flyttade makarna till Skänninge. Man skrev då år 1870 och där skulle makarna förbli till färgarens bortgång 1886. Året därpå utvandrade änkan till Amerika, dit äldste sonen tidigare flyttat.

Från 299 kr

Vad vi får förmoda familjen Sundström framför bostaden Åsarum med inrymmande handelsbod. Det var i sommartid år 1889 som Gustaf Sundström av okända skäl hade brutit upp från sin hemort Hardemo i Örebro län för en ny tillvaro som handlare i Gottlösa. I förstone i partnerskap men efter ett par år övertog han handeln i det avbildade Åsarum för egen regi. När bilden togs hade kalendern nått några år in på 1900-talet och tillsammans med sin maka Emelia hade han välsignats tre barn. Parets fjärde och sistfödda nedkom 1905 och var sannolikt ännu inte boren vid fototillfället. Upplysningsvis kom äldste sonen Valter att ta över handelsrörelsen efter faderns bortgång 1914.

Från 299 kr

Tidigt porträtt av kammarherre Åke Soop. Född 1810 i Järtorps socken, Jönköpings län. Efter en juridisk karriär i Stockholm inflyttade han till Linköping 1847 för tjänst som ombudsman vid Östgöta hypoteksförening. Samma år gifte han sig med Carolina Althea Sofia Hedenstjerna. I Linköping bodde paret i förstone i hypoteksföreningens gård invid Ågatan för att från 1852 vara bosatta i den stadsgård som senare kom att bli stadens domprostgård. Efter fyra döttrar i rask takt nedkom hustrun med sonen Erik den 27 augusti 1854. Förlossningen blev dessvärre så svår att hon avled i sviterna. Åke Soop bodde vidare kvar med barnen fram till sin egna död i slag 1862.

Från 299 kr

Porträtt av makarna Carl Anton och Hedda Wetterbergh. Bakom står parets dotter Olga och sonen Carl Bernhard. Fadern, Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam, var från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men familjen var inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Makarnas hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.

Från 299 kr