Sörstafors pappersbruk, interiör. Ur Gustaf Åhmans samling.
Från 299 kr
Flygfoto över Sörstafors bruk, Kolbäck
Vykort, "Floras kulle, Hyltebruk". Exteriörbild av ett tvåvåningshus (eventuellt disponentbostad till pappersbruket) med säregetutseende: indragen entrédörr på vänster sida och högsmala fönster på bottenvåningen med dekor undertill som gör att de ser ut som franska balkonger. På ovanvåningen sitter en tät rad med små tvåbågade fönster försedda med fönsterluckor och i takfallet finns fyra små trekantiga fönster. Byggnaden omges av en park.
Kvarnbygatan i Mölndals Kvarnby, i riktning mot öster på 1970-talet. Närmast till höger ses pappersbruket Papyrus mur. I bildens mitt ses Kvarnbygatan 4 (idag: Byggnad 213) och Kvarnbygatan 6 (Delbancos oljeslageri) som nu är riven. Lite längre bort på vänster sida ses Kvarnbygatan 49 (Götiska förbundets friskola) och i fonden skymtas Soabs industriområde.
Götaforsliden i Mölndals Kvarnby i riktning mot väster på 1980-talet. På vänster sida gatan ses närmast Götaforsliden 14 och på höger sida Stora Götafors. Längst ned i backen ses på vänster sida även gaveln till huset Götaforsliden 6. I bakgrunden ses byggnad tillhörande pappersbruket Papyrus.
Vy från pappersbruket Papyrus område i Forsåker, Mölndal, mot bebyggelse vid Kvarnbygatan i Mölndals Kvarnby på 1960-talet. Till vänster ses nr 27 som inrymde C.J. Johanssons Järnhandel. Till höger ses nr 29 som var Mölndals första stadshus. En rådstuga som med tiden blev affär för radio och sport.
Gaveln på byggnaden gamla Sveaborg, Kvarnfallet 27, Forsåkergatan 2A i Mölndal, 1970-tal. Byggnaden användes från början för kvarnverksamhet, senare föreningslokal och bostäder. Tillhörde pappersbruket Papyrus. Byggnaden revs 1976. Till höger i bakgrunden ses även gamla polishuset med adress Forsåkersgatan 19. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Wargöns AB. Wargöns pappersbruk, huvudkontoret Juli 1943.
Sörstafors pappersbruk. Ur Gustaf Åhmans samling.
Pappersbruk, trämassefabrik.
Billingsfors Pappersbruk
Nykvarns pappersbruk
Fengersfors Pappersbruk
Exteriör, Fiskeby Pappersbruk. Bild från tidskriften Hemmets bildmaterial.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.