Téten af Svenska Flottan som jagar den Ryska den 27 och 28 Julij 1789. || Natt signal till vändning med skott och raquetter ifrån chef-skeppet repeterad af divisions-cheferne.
Från 299 kr
HM Jagare Nordenskjöld. Uppkallad efter Otto Henrik Nordenskjöld, i egenskap av flaggkapten, den verklige ledaren av "stora flottan" under kriget mot Ryssland 1788-90. Sjösatt 1926. 940 ton. Fart 35 knop. Bestyckning: tre 12 cm kanoner, lv-pjäser, torpedtuber samt minor.
Göteborgs Örlogsdepå. HM Hjvb 384. Underhållsarbete. Maskinöverbyggnaden målas. Enär fartyget icke tillhör Kronan, utan förhyrts, måste det målas om med den blågråfärg, som användes inom Flottan. Fil lic Gunnar Jonssons undersökningsresa till västkusten juni 1940. 106.
Fotoalbumet upprättades av Josef Elghed som började sin tjänst i flottan som skeppsgosse och var senare högbåtsman och fotograf i Marinens bilddetalj. Albumet innehåller bilder av övervägande privat karatär och en hel del porträtt av pojkar i uniform.
Fotoalbum upprättat under andra världskriget från Göthe Andersson(Brynning). Han var fotograf i flottan och dokumenterade Marinens verksamhet under krigstiden. Albumet innehåller motiv från olika kungabesök, poträtt och gruppoträtt, horsfjärdskatastrofen och freden 1945. Alla bilder är försett med bildtitlar.
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Kasern Najaden. Byggnaden uppfördes kring år 1905 som Södra kasern för Kustartilleriet. Byggnaden har använts till förläggning för Kustartilleriet och senare för flottan.
Ursprungligen ett handelsfartyg med namnet Dunboyne, senare civilt segelskolfartyg under namnet GD Kennedy. Inköpt av flottan och använt som skeppsgossefartyg, omdöpt till af Chapman. Sjösatt 1888. Väger 3100 ton.
2000-08-28, AS. Skeppsholmen. Amiralitetet, den högsta styrelsen för ett lands marin. Ordet används inom den svenska marinen även om den personalkår som omfattar alla marinofficerare med lägst konteramirals eller generalmajors rang. På kajen fyra sjömän från Svenska Kungliga Flottan.
Gåva av Kenneth Larsson, son till Gösta Larsson. Fotografier från Gösta Larssons tjänstgöring i flottan. Fotografier från 1937 - 1954. HMS Paricia Helsinki 18 juli 1954 Gösta Larsson längst till höger
Skräddaren Anders Petter Malmström (1841-1935) i Linköping. Född i Mjölby 1841 kom han till Linköping som skräddargesäll 26 år gammal. Gift 1870 med Sofia Pettersson (1846-1937). De kom att få fyra barn och flytta runt inom Linköping för att från omkring sekelskiftet bo i ett hyreshus vid Djurgårdsgatan. Sitt sista levnadsår bodde han på Hjälmsäters ålderdomshem.
Såmaskiner uppställda på järnvägsområde. Fotografens ant: Nygren & Åhlin. Den 24 maj 1866 startade Oskar Nygren och Walfrid Åhlin en järnkramhandel i en blygsam skala. Staden behövde dock mycket järnvaror för det omfattande restureringsarbete som vidtog efter branden 1865. Detta gjorde att affärerna blomstrade och redan efter ett år fick man flytta till större lokaler på Tingvallagatan. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
I samband med Östra stambanans utläggning mellan Linköping och Mjölby skapades stationssamhället Mantorp både till existens som namn. Den blivande ortens stationshus stod klart till banans invigning 1873 och i slutet av året kunde stationsinspektor Lars Sjöberg flytta in. 120 år och ett 20-tal inspektörer senare var situationen en annan och stationshuset var utdömt. Det revs fotoåret 1993.
"Flyttning. Efter 50 år på denna plats kommer den 1 april 1966 att flytta till Ruddammsgatan 49 (korsningen av Ruddammsgatan-Fältskärsgatan 1) Såväl gamla som nya kunder hälsas välkomna till den nya affären". Från utställningen "Gävlar i stan" på Gävle Museum 1967.
I hörnet av Kungsgatan-S:t Larsgatan i Linköping låg fram till tiden för fotografiet bildens fastighet, Kungsgatan 31. Huset hade uppförts i ett tidigt skede efter att gatan lagts ut vid mitten av 1800-talet. Vid Skinn-Metro och hos frisör Bengt Andersson beredde man sig på att flytta ur lokalerna.
Nedslag i kvarteret Blandaren i Linköping 1965. Från auktionshallen på Kungsgatan 29 drev Stilbo sin högstbjudande försäljning. Vid tiden för bilden var verksamheten emellertid på upphällning. Området stod inför sanering och auktionsföretaget skulle flytta sin verksamhet ett stycke längre upp på gatan, till Kungsgatan 26.
Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.