Husaby socken. Biskopsborgen. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Från 299 kr
Husaby socken. Biskopsborgen. "Husaby ruin". Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Husaby socken. Biskopsborgen vid Bissgården. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Husaby socken. Biskopsborgen, flygfoto från norr. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Husaby socken. Biskopsborgens södra gavel före grävningen. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Husaby socken. Biskopsborgen från nordost. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Husaby socken. Biskopsborgen före utgrävningen. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Husaby socken. Biskopsborgen, sydgavelns västra del. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Husaby socken. Biskopsborgen. Ruinen av Biskopsborgen efter teckning av Hilder Werner på 1880-talet. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Husaby socken. Biskopsborgen från väster. Husaby biskopsborg uppfördes omkring 1400 av Brynolf Gerlaksson och förstördes kort tid efter reformationen. Det centrala tornhusets södra vägg kvarstår dock till full höjd. Borgen utgrävdes och konserverades under 1960-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=206431
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. Medelpads största fornborg. Gamla bylägen norr och väster om klingstatjärnen. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Tuna. Centralbygd med bebyggelse av 1800-talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar. I flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället.
Bondgård. Centralbygd med bebyggelse av 1800 talsprägel där fornlämningar och ortnamn vittnar om forntida centralitet och lång bebyggelsekontinuitet. Öppen odlingsbygd med inslag av fornlämningar i form av grupper med gravar eller gravfält med högar och stensättningar.I flera fall med anslutande husgrundsterrasser. Ortnamnen Tunbyn, Vi samt sockennamnet Tuna antyder centrala funktioner i järnålderssamhället
Framschaktade träkistor på en tomt i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Träkistorna var en förutsättning för att kunna fylla ut och skapa ny mark i den norra änden av tomten. I den vänstra kanten syns en brygga som då låg i strandkanten mot Vättern.
Översiktsbild av bastion Carolus frilagda norra flank, framkommen vid en arkeogisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Stora delar av de murpartier som syns på bilden har bevarats och finns i ruinkällaren i Riksbyggens hus som uppfördes på platsen efter att undersökningen var klar.
Den östra kurtinen (sjömuren) frilagd i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Fullmuren slutar i höjd med grävmaskinen. I den främre delen av bilden syns grunden till Vattenkonsten (ett pumptorn) samt delar av en verkstadsbyggnads stensyll.
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
Träkonstruktioner längs med strandbrinken mot Munksjön. De har tolkats som resterna efter möjliga sjöbodar och har framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Några av stockarna daterades med hjälp av dendrokronologi och gav en datering till 1400-tal vilken gör att de är samtida med Fransiskanerklostret som fanns i området före byggandet av slottet.
Den östra delen av en byggnad, hus 401, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Denna del har använts som förråd och har haft ett jordgolv. Söder om huset syns en stenlagd gång fram till dörren. Den andra delen av huset har använts som bostad. Huset uppfördes omkring 1635
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.