En kvadratisk stensättning, anläggning 3 (överst) och en rektangulär stensättning (nederst), anläggning 4, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggning 3 var 2,5x2,5 meter stor och i den gjordes fynd av brända ben, keramik, en nit av brons och järn samt ett oidentifierat järnsstycke. med sydport. Under en locksten i anläggningen fanns en skålformad brandgrop som, blandat med kol och sot innehöll brända ben, keramik, ett fibulafragment, en bronsnit samt harts. Den osteologiska anlysen visade att benen kom från en individ som var mellan 18 och 44 år. Datering 320-440 e.Kr. Anläggning 4 var 1,7x1,2 meter stor och innehöll spridda brända ben och en brandgrop vari fynd av brända ben, ett beslag av järn och pärlor av glas gjordes. Den osteologiska analysen visade att benen kom från ett barn som var 0-7 år gammal. Anläggningarna finns även avbildade på foto JMF.00318-17 och anläggning 3 även på JMF.00318-16.
Från 299 kr
2000-08-30, AS. Biologiska Museet på Djurgården i Stockholm öppnades 1893 och var det första naturhistoriska museum som visade djur i deras naturliga omgivning. Konservatorn Gustaf Kolthoff (1845-1913) monterade djuren och byggde landskapen, Bruno Liljefors målade bakgrunderna och arkitekten Agi Lindegren ritade huset, med norska stavkyrkor som förebild. B. fungerade som aktiebolag till 1970, då det övertogs av Stiftelsen Skansen. Det innehåller över 300 nordiska djurarter i tre panoramor.
Utställning av Kongo- och Kinaföremål. Två missionärer. Vasakyrkan. På bilden troligen missionär Johan Hammar (1863-1967) och Wilhelm Sjöholm (1865-1916), sittande. Missionsetnografiska utställningen var en vandringsutställning som gjordes av missionär Johan Hammar i mars 1913. Utställningen öppnade i den numera rivna Betlehemkyrkan i Göteborg 1 mars 1913 till 8 mars och visade föremål och bilder från Svenska Kongomissionen. Utställningen visades därefter i Jönköping och i Örebro i Vasakyrkan. Även missionär Wilhelm Sjöholm medverkade vid utställningarna.
En tandrad från en underkäke påträffad i en skelettgrav, A 31209, på gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Även tänder från överkäken påträffades samt ett kraftigare kranieben men käkbenet var förmultnat. Osteologiska analyser visade att tänderna kom från en individ på 12-15 år, möjligen en pojke. Med sig i graven hade den döde även fått en kniv, en sölja, en glaspärla, en bärnstenspärla och en möjlig spelbricka i glas, se bild JMF.00328:14 och JMF.00328:15. Datering 640-685 e.Kr.
En rektangulär stenkrets (delar av), anläggning 2, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds socken. Storleken var 5 x 2 meter och den innehöll brända ben och spridda keramikskärvor, dessutom framkom ett bleck av brons och ett oidentifierat stycke järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 35 och 64 år. Samma anläggning finns avbildad i sin helhet på foto JMF.00318-15.
Anläggning 1, en kvadratisk stensättning som tagits fram i samband med en arkeologisk undersökning i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggningen var 2,3x2,0 meter stor och innehöll ett lager med brända ben och ett fyndmaterial bestående av keramik, glaspärlor, en fibula av brons och järn samt ett oidentifierat fragment av järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 10 och 24 år. Datering: 330-540 e:Kr.
En domarring, anläggning 6, som framtagits i samband med en arkeologisk undersökning i Byarum i Vaggeryds kommun. Domarringen var 6 meter i diameter och längs kanten fanns tre resta stenar i en halvcirkel och det fanns avtryck efter ytterligare fyra större stenar. Mellan stenarna fanns en kantkedja av mindre sten. Inom anläggningen gjordes fynd av brända ben, keramik, två bronssöljor, två oidentifierade järnföremål, harts, glasfragment samt två flintavslag. Den osteologiska analysen visade benen kom från en vuxen individ, mellan 18 och 89 år.
En rektangulär stenkrets, anläggning 2, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds socken. Storleken var 5 x 2 meter och den innehöll brända ben och spridda keramikskärvor, dessutom framkom ett bleck av brons och ett oidentifierat stycke järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 35 och 64 år. Samma anläggning finns avbildad foto JMF.00318-14.
Gefle-utställningen 1901. En Lantbruks-, industri- och slöjdutställning. Utställningarna höll till på Norr där ett järnvägsspår lagts. Norrlandsföretag visade sina produkter. Där fanns bland andra Gävlebryggerierna. Gefle nykterhetsförening hade servering. Gefle Glasbruk hade en mer än tio meter hög butelj byggd av ölflaskor med bottnarna utåt. Utställningen pågick i 65 dagar. Kungligheter besökte utställningen, kung Oscar II, kronprins Gustav och prins Carl med hustru Ingeborg.
Gyllenstierna af Ulaborg, landshövding 1638-1684. Conrad Gyllenstierna (af Ulaborg), född 1638, död 11 september 1684, son till Erik Karlsson Gyllenstierna, var en svensk friherre och landshövding. Gyllenstierna blev 1665 assessor i Kommerskollegium samt 1667 landshövding i Viborgs och Nyslotts län, varifrån han 1674 flyttades till samma befattning i Kalmar län. Gyllenstierna tillhörde under förmyndartiden riddarhusoppositionen och slöt sig efter Karl XI:s myndighet till kungen och förordandes 1680 till ordförande i Stora kommissionen. Såväl i denna sin egenskap som vid 1680 och 1682 års riksdagar visade sig Gyllenstierna som en reduktionens och enväldets nitiske tjänare och var vid 1682 års riksdag en av Sekreta uskottets mest betydande medlemmar.
Mellan Sankta Birgittas kapell och stranden vid Kapelludden finns ett stenkors, drygt 3 meter högt och 1,9 meter brett med klöverformade korsändar och en mjuk vulst längs kanten. Ett hål finns i korsmittens ena sida där det omtalas att en krok med en offerbössa hängt. Troligen är korset rest under 1200-talet. Det omges av en ringformig vall, tolv meter i diameter som undersöktes 1978. Den visade sig innehålla en kalkbruksfogad stabil mur med ingångar i norr och söder. Dess funktion är inte klarlagd. Källa Länsstyrelsen Kalmar län.
En kvadratisk stensättning, anläggning 3, som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Stensättningen var 2,5x2,5 meter stor och i den gjordes fynd av brända ben, keramik, en nit av brons och järn samt ett oidentifierat järnsstycke. med sydport. Under en locksten i anläggningen fanns en skålformad brandgrop som, blandat med kol och sot innehöll brända ben, keramik, ett fibulafragment, en bronsnit samt harts. Den osteologiska anlysen visade att benen kom från en individ som var mellan 18 och 44 år. Datering 320-440 e.Kr. Anläggningen finns även med på foto JMF.00318-17 och -18
Vykort, "Halmstad. Soldattorpet vid Landalasjön." Vid ingången står en gosse och håller i dörrhandtaget, en man med en skyffel och en kvinna som håller i en pinne fäst vid fasaden. I boden till höger har katten sin ingång. Tvätten hänger på tork i solskenet och i bakgrunden hägnas tomten av en hankgärdsgård. Soldattorpet ligger vid Landalasjön på nordöstra sidan av Galgberget i Halmstad och flyttades dit från Västergötland år 1914, skänkt av godsägaren Axel Håkansson. Före detta korpralen Anders Magnus Asp flyttade in i torpet med sin hushållerska, där de fick bo gratis mot att han vaktade det då nyinrättade regementsmuseet och visade dess samlingar för besökare. Troligen är det han på bilden.
Vårdarinnor i köket på avdelningen Försöket på Stretereds skolhem, 1926. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
En arbetselev utanför "Gamla försöket" på Stretereds skolhem med ängarna mot Sporred i bakgrunden, 1926. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
Personal i ring kring en flaggstång utanför "Gamla försöket" på Stretereds skolhem, cirka 1930. Försöksavdelningen eller "Gamla försöket" som det också kallades var inrymt i en trävilla med två våningar. Detta var den första ursprungliga byggnaden på området vid Stretereds skolhem. När eleven först kom till skolhemmet fick eleven bo på avdelningen Försöket i två år för att gå i en provklass. Under dessa två år gjorde sig lärarinnorna ett omdöme som visade om eleven kunde flyttas vidare till skolhemmet eller om eleven var obildbar och fick stanna kvar på Försöket.
Nässjö-Oskarshamns järnväg NOJ Lok 1 "Hultenheim" efter pannexplosion i Eksjö den 8 april 1902 Olyckan berodde på att en ny blypackning utan hål insatts vid manometern .När trycket ej steg över 4/5 kg/cm ? vilket manometern visade på grind av en pora i blypackningen belastades säkerhetsventilerna och eldades tills explosionen intraffade. Maskiningeniören Carl Magnus Sand fick båda benen avslagna en annan befattningshavare bröt båda armarna andra skadades av glasskärvor och hett vatten men ingen dödades.Enligt berttelse av en närvarande putsare år 1946 då denne var 84 år gammal
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.