Västervik 51.1
Från 299 kr
Västervik 51:1
Nora 164:1
Laholm 17:1
Visby 107:1
Karsefors
Äpplerum
Umeå stad 128:1
Bromma 62:1
Räpplinge
Porträtt av rådman Emil Schreiber, född i Hultsjö församling i Jönköpings län 1836. Inflyttad till Linköping 1865 som vice häradshövding för tjänst som extra notarie vid stadens rådstuga. Sedermera invald som ledamot i magistraten och därmed titulerad rådman. Vid magistratens omorganisation 1889 utsågs han till magistratssekreterare och erhöll i sammanhanget hedersuppdraget som notarius publicus. Dessförinnan hade han även anträtt en tjänst som auditör vid Första livgrenadjärregementet. Således en strävsam och ambitiös person som enligt samtida vittnesmål utförde sina sysslor med största nit, likväl som han vann allmänt gillande för sitt vänliga väsen. Han ska även varit intresserad av kroppsövningar, inte minst i form av ridning och cykling. Som en av Linköpings första velocipedåkare blev han allmänt omtalad men cykelintresset kom dessvärre att bidra till hans död. Söndagen den 17 oktober 1897 anträdde han närmare bestämt en cykelfärd utåt landsbygden. Som sällskap hade han två lärarinnor vid stadens Elementarläroverk. Målet ska ha varit att besöka herrskapet Hjemgren på Flemma gård i Stjärnorp. Då dessa inte var hemma ska Schreiber ha föreslagit en fortsatt färd runt sjön Roxen vilket gillades av resesällskapet. Strax bortom Bonnorp lät Schreiber emellertid meddela lärarinnorna att han fått känningar av illamående och bad dem att fortsatt hålla eget tempo så skulle han komma efter. En timme därefter påträffade en förbipasserande honom ligga död i diket vid vägen i närheten av Fröstorp.
Torghandel på Trädgårdstorget i Linköping, vilket kan väcka lust till en historisk betraktelse. Torget lades ut som just "Trädgårdstorget" vid mitten 1800-talet för att skapa en handelsplats vid sidan av Stora torget och i viss mån Hospitalstorget. En tid var handeln av köttvaror hänvisad till det nya torget och det kom att benämnas som "Köttorget". Striktare hygienkrav och Saluhallens tillkomst gjorde Trädgårdstorget till ett grönsakstorg, vid sidan av försäljning av fisk. I skiftet återställdes inte torgets namn utan istället kom det att kallas Tanneforstorget. Beteckningen används exempelvis på stadens officiella stadskartor från omkring förra sekelskiftet. För mer sentida Linköpingsbor kan "Tanneforstorget" tyckas varit ett märkligt namn men har sin förklaring i platsens historiska anknytning till Tannefors, ett par kilometer sydost om centrala Linköping. Här låg i äldre tid infarten till staden från Tannefors-hållet och den stadsport med tullstation som gick under namnet "Tannerforstullen". Bilden visar dock en helt annan tid, hösten 1963.
Ett till synes vardagligt nedslag på Stora torget i Linköping. Butikernas flaggning visar emellertid att man var på väg mot festligare stunder. Hos Sahlströms bokhandel blir vi upplysta om att festiviteten rörde självaste konungen, Oscar II. Den odaterade bilden skulle mycket väl kunna vara tagen 1907, kungens dödsår, och om flaggorna hedrade hans minne vore orden om fest minst sagt opassande. Han insomnade dock i december månad så ett postumt hedrande kan avskrivas. Mer troligt är att staden väntade besök av en livs levande konung. På sina resor utmed stambanan var han en ganska ofta återkommande gäst. Landshövdingen, stadens regementen, någon invigning eller av andra skäl besökte kungen Linköping regelbundet. Här sannolikt av det mer officiella slaget. Fotografiets upphovsman är inte känd men kan på goda grunder tillskrivas Fritz Lovén. Fototiden skriver vi till omkring år 1900.
Porträtt av lärarinnan och rösträttsaktivisten Jenny Wallerstedt omkring 1910. Född i Lungsunds församling i Värmland 1870 inflyttade hon till Linköping 1892 för lärartjänst vid stadens Elementarläroverk för flickor. I första hand undervisade hon i engelska och franska och gav samtidigt ut läroböcker i bägge språken, likväl som hon var engagerad i skolfrågor i allmänhet. Med tiden blev hon alltmer politisk. När rösträttsrörelsen "Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt" startade sin avdelning i Linköping 1903 blev Jenny dess ordförande. Hon var också engagerad i Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelning, och från 1916 var hon ombud i fattigvårdsnämnden i Linköping. År 1919 valdes hon in i Linköpings stadsfullmäktige för Högerpartiet. Efter närmare 30 år i Linköping lämnade hon staden för att bli rektor vid Risbergska gymnasiet i Örebro.
Anton Edvard Wavrinsky inflyttade till Linköping från Örebro 1841. I förstone stod han angiven som varande bokhållare men sadlade snabbt om till bryggare. Efter några år med ambulerande tillvaro i staden gifte han sig 1844 med Wilhelmina Nordvall och makarna bosatte sig i bryggare Sjöbergs gård invid Storgatan. Möjligtvis var de bägge bryggarna kompanjoner en tid men oavsett flyttade paret efterhand för att slå sig ned hos en annan Sjöberg, denne dock pistolsmed till yrket. På liknade vis kan bryggare Wavrinsky fortsatt följas till ett antal adresser i Linköping utan att här är uppgiften att klarlägga hans bryggerinäring. Tydlig blir den emellertid år 1869. Då slog han sig ihop med stadens starke man inom näringen, Ludvig Teodor Brogren. Tillsammans grundade de bolaget, L T Brogrens Bryggeribolag, vilket de förlade till en gammal fabrikstomt mitt emot Stångs kvarn, där efterföljande företag bryggt långt in i vår tid.
Stadsporten Kavaljeren. Kavaljeren, stadsport i Kalmar fästning, uppförd i renässansstil 1697 av den tyskfödde byggmästaren Rudolf Bientz, som även var verksam vid byggandet av Domkyrkan. Ingenjören Daniel Schmidt som då ledde befästningsarbetena under Erik Dahlberg hade upprättat ritningarna. Ett annat namn på porten var Storbrovalvet eftersom K ledde ut till Storbron, en träbrygga, där i första hand fartyg i utrikesfart lade till. Karl XI:s namnchiffer återfinns på portens sjösida. In mot staden byggdes två kasematter för vaktstyrkan samt förråd. Här låg stadens lotsstation under början av 1800-talet och härifrån sköts även salut. Ordet kavaljer är i detta sammanhang en fortifikationsterm och betyder ett högverk, en påbyggnad på en befästning. (Uppgiften är hämtad från Kalmarlexikon)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.