Ett balklid består av två stolpar med urtagna hål i. På ena stolpen sitter hålen i mitten, på den andra i ena hörnet. Runda slanka stammar, balkarna, stoppas in i hålen. De hålls på plats av en bräda, lidfalen, som hängs på två lidkrokar av trä, t v på bilden. Översta och nedersta balken saknas. Balklid hade man där man körde ganska sällan, det var ju mycket plock att ta i och ur alla balkarna. Det är inte klarlagt var bilden är tagen.
Från 299 kr
Här ser vi den lilla ladugården med fähus i mitten och hoimd, hörum, till höger och med lada till vänster. I dörren sitter en sommargrind. T v är en bod, kanske en vagnbod med ett tak som känns ganska provisoriskt, det kunde knappas hålla särskilt tätt. Ytterligare t v skymtar en bod, som nog bestod av två delar, dass och vedbod. Ladugården finns kvar tämligen intakt, men bodarna är borta.
Lauström kör ett grenlass på langstigvagn. Han har lassat korta grenar längst bak och sedan längre och längre för att få grenarna att stå upp så mycket som möjligt, för då fick han på mer grenar på lasset. Var bilden är tagen går inte att avgöra. En vacker manbyggnad i parstugeform av tidig 1800-talstyp skymtar t v och en ganska ny ladugård t h. På åkern bakom hästen står höga rågkärvar i rakar för torkning.
Denna bulbyggnad med loft i resvirke är svår att åldersbestämma. Virket är rätt klent, vilket skulle innebära att den var tillkommen omkring 1880-90. Byggnaden innehöll grishus, troligen lammhus, hönshus och snickarbod. På det stora loftet hade man magasin. Fönstren är tillfogade senare. Taket är täckt med spån. Intill står ett ganska stort dass. Båda byggnaderna finns kvar än idag, fast de har flyttats när gårdstomten ändrades och man byggde ny ladugård längre in på tomten 1923.
Här ser vi ladugården från öster. Masse har tagit en bild från vägkanten. Även på denna sida ser ladugården ankommen ut. Den har säkert ursprungligen haft agtak, men ganska tidigt tycks man ha bytt till spån och då valmat övergången mot tröskhuset. Från vänster har den nog innehållit vagnbod med blind baksida, lammhus med hoindlucka, hönshus med hönslucka, kohus och stall med gödseldörr, ladportar och lada med vädringslucka.
När Emil och Amanda byggde sitt nya hus, sparade man halva det gamla att bo i under byggtiden. Troligen återanvände man delvis de gamla väggarna i det nya huset. Här ser man den gamla huskroppen innan den revs bort och den nya bakom. Man ser att det gamla huset inte har någon sockel och att fönstren på gaveln sitter ganska mycket in mot mitten, vilket visar att det kan ha sitt ursprung i 1700-talet.
Ladugården är också i det lilla formatet, bestående av en troligen yngre stendel och en äldre buldel t h. med mellanliggande portlider. Foderloftet i trä med spåntak är ganska nytt. T v ligger ladan bakom tröskhuset, i mitten är det stall med hoimd, den lilla hoimdluckan syns ovanför grinden. Vad buldelen innehåller för något går inte att se pga grenhögen, någon av bodarna utanför bild innehåller säkert en vedbod.
Heda kyrka från nordväst. Dokumenterad av Östergötlands museum 1945. Kyrkan uppfördes ursprungligen vid 1100-talets mitt. Ganska snart, och under lång tid, genomgick byggnaden många om- och utbyggningar, varför kyrkans byggnadshistoria svårligen kan beskrivas. Klart är att Heda medeltida kyrka med tiden ansågs för liten och 1846 beslöt man riva den. Efter påtryckningar av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren och lundaprofessorn Carl Georg Brunius, valde församlingen att i stället restaurera sin kyrka. År 1858 var ombyggnaden klar.
Även om informationen kring en bild är knapp kan den fängsla och ganska självklara motiv kan vara sällan sedda. Vilka de karaktärsfasta målarna var är inte känt men väl platsen. Det är handelsboden i Viby, på Viby Källgårds ägor, som rustas. Under åren 1903-08 drevs handeln av den från Närke bördige Carl Sundström, som även var en icke oäven amatörfotograf. I en serie fotografier har han dokumenterat upprustningsarbetet med bland annat ny veranda och ljus kulör på fasaden.
Interiör från den vid tiden helt nyuppförda nya teatern i Linköping. Äntligen hade staden fått ett värdigt "Thalia-tempel". Få om än någon teaterintresserad sörjde det gamla Assemblée- och spektakelhuset som tidigare och nödtorftigt stått till buds. Salongen beskrevs vid öppnandet vara ganska enkel men särdeles smakfullt dekorerad i vitt och guld, med mörkröda väggar och brunröda stolar. Teatern hade även försetts med moderniteter som centralvärme och elektrisk belysning.
Betlastning. Arrie var en av en handfull stationer i Skåne som försågs med en betbrygga av den här typen. Bryggan bör ha varit ganska nybyggd när bilden togs då den typen byggdes runt 1940 (kanske första betkampanjen). Betbryggorna fanns i 2 modeller: Lastning på ena sidan eller på båda sidor. Bryggan i Arrie var ensidig. Stålöverdelen är borta sedan början på 60-talet, medan betongbryggan fortfarande finns kvar i Arrie. Bangårdsspåren är sedan länge borta.
Snöslunga Ett ånglok användes för att skjuta slungan. Därför var det ganska dyrt att använda slungan för det krävdes ju två besättningar á två man på lok och slunga. SJ hade tre ångdrivna snöslungor. De hette A1 och A2 (de var lika, från runt 1907) samt A5 från 1944 och som var avsedd för särkilt tjurig och ihopblåst snö i Skåne. A5 var större än de äldre. SJ hade också två eldrivna slungor med ungefär samma kapacitet från 1924, A3 och A4.
När ÖSK "flög" ur cupen. Att åka ur en cupturnering är ju ganska vanligt men att i bokstavlig bemärkelse flyga ur den torde vara en sällsynthet. Det råkade emellertid ÖSK ut för 1947, då laget skulle flyga till Sandvik utanför Umeå men inte kunde, på grund av dimma. Matchen blev inställd och Sandvik förklarades en smula underligt som segrare. Det var första - och sista? - gången ÖSK anlitade flyget.
Vintervy i Kållered, år 1984. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 4, år 1984. Bildtext: "Vinter i Kållered Så tycks då äntligen vintern ha kommit till våra trakter. Många passade på att under veckoslutet njuta av det vackra vädret. Visserligen var det på sina håll ganska kallt men det kompenserades säkert av de vackra scener som spelades upp i naturen efter snöfallet."
fotografi, bilder
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.