Baksidan på boden visar en gödsellucka mitt på, det avslöjar att huset inte var ämnat till vedbod, utan att c:a 2/3 av byggnaden var tänkt som fähus, kanske lamm- och grishus. Längst t h var det nog dass, man anar tömningsöppningen nere t h.
Från 299 kr
Här ser vi ladugården skymta från trädgården, Bild 1007 är bättre. Men här ser vi att det fanns en bod under faltak mot gränsen till grannparten, den part som flyttades upp till ett nytt gårdsläge, se Bild 996-1004. Det är svårt att bedöma vad boden innehållit, ved- och redskapsbod är troligt.
Den lilla boden med oregelbundet takfall innehöll nog ett dass och kanske en redskapsbod. Den stora byggnaden var sannolikt ladugård med plats för ett par kor, ett par grisar och lite höns, jämte hoimd och höloft. När dottern och mågen köpte till jord byggdes en ny betydligt större ladugård 1927.
Den här snickarboden i bulteknik kan vara tillkommen när Johan Allmodin byggde upp detta ställe 1880. Viket är klent, byggnaden är lite hög och smal och har spåntak, vilket alltihop hör till tiden. Boden är delad i två delar med varsin dörr. Snickarbodsdelen bör vara där de två stora fönstren är placerade.
Masse visar en stor ryssja med två kammare uppspänd mellan två armstakar och en vagnsbotten hemma på gården hos Vilhelm Pettersson Hallute på När. I bakgrunden skymtar en bod med nylagat spåntak. T v om boden står en flovedstrave och en jättelik hög med upphuggen grenved.
Odaterat parti av Klostergatan i Linköping. Vy söderut från gatans skärning med Nygatan. Till vänster begränsas bilden av Gamla saluhallens västra fasad. Planket till höger tillhörde mamsell Dufvas gård på adressen Nygatan 32. Boden och ryggåsstugan i fonden överlevde sina omständliga lägen till 1935. Bild som daterats till 1890-tal.
Ett något fördunklat fotografi med motiv från Klostergatan i Linköping. Stenhuset till vänster är Betaniakapellet som stod klart 1894 och det finns skäl att anta att bilden tillkom vid tiden för husets färdigställan. Ryggåsstugan och boden överlevde sina omständliga lägen ända till 1935.
Vid Lugnet under Herrborum i Sankt Anna fotograferades denna vackra loftbod 1909. Som regel användes loftbodarnas övervåning till förvaring av kläder och husgeråd samt som sovplats för ungdomar sommartid. Undervåningen användes vanligen som visthusbod. Vid tiden för bilden bodde änkan Maja Stina Svensdotter i Lugnet. Möjligtvis är det hon vi ser krumryggad framför boden.
En vinkelbyggnad i två våningar vid södra änden av Gränna torg. Byggnaden har locklistpanel och fönsterfoder i mörkare färg. Farstukvist till höger mot Brahegatan och port in mot gården till vänster, mot torget. En väggskylt vid porten: "Hvetlanda-Boden". Tre kvinnor och två barn står vid porten.
Öregrunds hamn på 1890-talet, troligen med skonerten Svante av Östhammar. Gamla vågbrytaren spolierades 1897. Bodarna fr.v.: Hamnmagasinet, Lilla boden (Saltboden). Sidenvall, Krak och Storm var handelsmän. Sålde stångjärn, hästskor, plåt o.a. järn på nedre botten, tågvirke på övre (Storm). Saltet använde Gräsöfiskarna och det transporterades till Öregrund med någon roslagsskuta.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Planskiss som fortsättning av föregående artikel: Norrbottens-Kuriren, 12-01-1949: Boden blir en vacker stad enligt framlagd parkplan. Østlendingen, Elverum, 04-07-1949: Dagens bok-glimt. Haven din.
Statens Järnvägar, SJ Yoa1 31. Elektrisk prov-motorvagn utvecklades av ASEA och ASJ. Denna prov-motorvagn insattes i reguljär trafik på ett flertal platser i Sverige, bland annat i Boden och Västerås-Enköpings-området. Proven utföll till SJ fulla belåtenhet och beslut togs att konvertera 30 stycken dieselmotorvagnar till elektriska motorvagnar.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Norrbottens-Kuriren, 12-01-1949: Boden blir en vacker stad enligt framlagd parkplan. Svenska Dagbladet, 06-02-1949: Krokus är ett vårtecken. Handskriven notis: Planskissen är här bredvid. Sid 51.
Stugan och boden från bygatan. Bod av timmer i skiftstolpar. Två bottnar, i den undre t.h. bod, t.v. brygghus, i den övre t.v. inredd kammare med öppen spis, pappersklätt, vitlimmat tredningstak med sparrar synliga, smårutade fönster. Trappa dit upp från brygghuset. Det andra rummet i övre bottnen är spannmålsbod med bingar. Ingångarna till huset ha halvdörrar. Bodbyggningen verkar mycket ålderdomlig.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.