Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Från 299 kr
Det ska bli lättare en annan gång, låter Agnes en smula sorgligt meddela adressaten genom ett brevkort med en udda finess. I en oval har hon låtit montera in en liten ferrotyp som avbildar henne. I övrigt är motivet hämtat från ett hamnparti i Göteborg. Mottagare var Alfrida Söderqvist i Sandholmen, Boxholm.
Vid Motala ströms fall i Malfors har kraften nyttjats för vattendriven mäld och såg under långliga tider. Här den beskrivna platsen omkring 1925 då ny tid brutit in och elkraft blivit det nydanande energislaget. Kraftverket tjänade Cloettas fabriksanläggning längre upp i backen ur bilden. Till höger Strömbron som under 1930-talet kom att ersättas med ny överfart längre nedströms.
Makarna Samuel och Kristina Maria har tagit plats med sina barn framför sitt hemman i byn Klockarp som är familjens hem sedan lång tid. Från vänster ses sonen Edwin Georg, äldsta dottern Amanda Kristina följd av Pancy och Selma Teresia. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Schedevi slott ur ett svårt perspektiv för tidens fotokonst. Slottet uppfördes 1769-81 av riksrådet Melker Falkenberg. Genom åren har det ägts av medlemmar ur exempelvis släkterna Engelcrantz, Friesendorff, Belfrage och Hellhoff. Fotoåret 1904 besattes slottet av Esbjörn Pontin med hustrun Sigrid Konstansia Wetterström.
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Motiv från Sandvik 1898. Vid Sandviks brygga har ett segelfartyg lagt till och lossar sin last. Vid tiden för bilden och ett á två decennium framåt blev det populärt bland välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer i området. Roxenbaden kom till med ökat behov av dylika godstransporter bilden visar.
Reprofotograferat porträtt av Albert Wikström. Anm: Mannens identitet har inte helt styrkts. Möjligtvis Johan Albert Wikström, född i Runtuna socken 1819 som son till kyrkoherde Eric Wikström och makan Anna Juliana, född Collin. Även bror till Josefina Wikström (1823-1899). Död i Luleå 1892. Korrelerar sannolikt med post PAO1715 och PAO1726.
Fru Amalia Albertina Karlsdotter tillsammans med vad som finns skäl att anta sin mor, Anna Sofia Jonsdotter. Båda kvinnorna är bördiga från Östergötland men här sitter de i dotterns hem i Örebro. Amalia Albertina är sedan 1880 gift med sadelmakaren Carl Johan Hoff och makarna har från 1892 sitt hem på adressen Storgatan 9. Bilden är från omkring 1910.
Follingegatan i Skänninge har till våra dagar mycket av sin småstadscharm bevarad. Vyn från korsningen av Bjälbogatan är lätt igenkännlig trots att flertalet mannaminnen passerat sedan bilden togs. Notera rådet som annonseras på fasaden till Follingsgatan 33 till höger. Tidlöst må sägas även för den devisen.
Linköpings domkyrka med sitt 107 meter höga torn har i det närmaste stått oförändrad sedan 1886. Under perioden 1877-1886 genomfördes den senaste, genomgripande ombyggnaden av kyrkan. Arbetet leddes av arkitekten Helgo Zettervall som hade en uttalad ambition att accentuera kyrkans gotiska uttryck.
Familjen Hedrén i kantorsbostaden på övervåningen till Viby skolhus. Året är omkring 1905 och Karl August Hedrén har varit socknens organist och skollärare sedan 1891. Vid hans sida sitter hustrun Elin Elfrida, född Nilsson. Makarnas barn lystrar till dopnamnen Walborg Elfrida Erhardina, Elin Magnhild och Karl Erhard.
Bröllop i Flodlycke, Svinhult. Dagen är den 3 juli 1920 och paret som låtit sig vigas denna dag är Viktor Gustafsson och Elsa Johansson. På bilden har parets släkt samlats i trädgården till brudens barndomshem. Sittande längst till vänster ses parets officiant, komminister Lars Wennberg. Den nyblivna maken är hemmansägare i Asby och det är där de nyblivna makarna kommer att bosätta sig.
Tinnerbäckens flöde utgjorde ett ofta förekommande motiv för fotografen och konstnären Didrik von Essen. Fotografier från miljön tog han inte sällan som inspiration och förlagor för sitt landskapsmåleri. Här en typisk studie från år 1900. Som staffagefigurer hade han rimligtvis arrangerat de bägge kvinnorna i grönskan. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Wadstena har lagt till vid lastageplatsen invid Malfors. Vi vet inte vad som i stunden lossades men närheten till Cloettas chokladfabrik gjorde att just Malfors länge var platsen för exotiska leveranser från världens alla hörn. Bild från 1920-talet, även brytningstid för landets godstransporter där lastbilar kraftigt ökade till antal.
Den 4 maj 1950 gjordes ett runstensfynd på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg i en åkerkant, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen anlänt till Östergötlands museum där den ska erhålla ny plats i museiparken.
Stor uppslutning när drottning Sophias understödjande förening arrangerade en utställning av material för "sjuke och sårade i fält" i Linköping. Utställningen stod i läroverkets gymnastiksal med entré mot S:t Persgatan. Den exakta tiden har inte klarlagts. En hitre tidsgräns torde dock kunna sättas till föreningens uppgång i Svenska Röda korset 1916.
Arrendegården Labbenäs med ett ogenerat läge invid sjön Stora Rängens norra ände. Labbenäsvikens vatten skymtar i bakgrunden. De vackra omgivningarna har sannolikt varit till glädje för de boende, men inte någon lindring i gårdens dagliga bestyr. Vid tiden för bilden stod makarna Oskar Ferdinand Andersson och Sigrid Maria Johansson för hemmanets skötsel. Fotoår 1921.
Vy mot kvarteret Dalkarlen i Norrköping, från dåvarande korsningen av Kvarngatan och Klockgjutaregatan. Byggnaden i förgrunden har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på den gamla garveritomten. Kvarngatan 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot sydost.
Gatuvimmel runt Storgatan 24 i Linköping 1972. Reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar. Fönstrens överstycken pryds med tandsnitt och bärs av konsoler. Utsmyckningens empirekaraktär tyder på en byggnadstid vid 1800-talets början. I senare tid har moderna butiksfönster tagits upp. Några av dem för Lennmalms Färg, en vid tiden välkänd butik i staden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.