Sommaren 1923 blev Reinhold Wester ny kyrkoherde i Norra Vi. Förre herden Otto Ahlborg hade gått bort året före och efter dryga året utan egen kyrkoherde skulle det nu äntligen ske ändring. Bilden har fryst installationsprocession på väg till kyrka, där Wester ses leda processionen. Längst bak i densamma skymtas biskop Johan Personne.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Den 4 maj 1950 gjordes ett runstensfynd på Kallerstads ägor öster om Linköping. Stenen låg i en åkerkant, av allt att döma på ursprungligplats invid en viktig väg som gått över gärdena. På bilden har stenen anlänt till Östergötlands museum där den får ny plats i museiparken.
Vid äppelträden hemma hos fotograf Emil Durling i Strömmen hukar sig Ester Karlsson och kärnar smör med systern Ingeborg och vännen "Ölle". Från vänster ses Ingeborg Karlsson, Ester Karlsson -mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål- och därefter vännen "Ölle". Anm: Identiteten av kvinnan kallad "Ölle" har inte kunnat styrkas.
Ödekyrkan i Krokek som miljön togs sig ut 1930. Kyrkan blev ruin efter en förödande brand 1889 som förstördes byggnaden bortom möjlig återuppbyggnad. Länge stod emellertid kyrkan som ruin relativt intakt. I omgångar har ruinen monterats ned och idag består den av meterhöga grundmurar.
Bröderna Folke och Torsten Mohlin har klätts fina för fotografering i Alfred Dahllöfs ateljé omkring 1895. De är söner till major Emil Mohlin och hustrun Anna Kjellberg. Fadern tjänstgör vid Första livgrenadjärregemenet i Linköping, men bröderna är födda och bor ännu vid tiden i Stockholm. År 1905 kommer familjen emellertid att flytta till Linköping och bosätta sig i en våning på adressen Drottningatan 39.
I sitt uppdrag att dokumentera äldre byggnader och miljöer har man vid Östergötlands museum gjort nedslag på otaliga platser i vårt län. Stundom väl ansvarsfullt kan tyckas, som här när det gistna dasset till Norra Bråten söder om Ödeshög inte föringades uppmärksamhet.
Västanå i trakten av Borensberg. Uppfört av de välkända byggmästarebröderna August och Johan Robert Nyström till sin syster Johanna 1872. Systern var gift med August Wiberg, fabrikör i näraliggande Råby, och i Västanå kunde de skapa ett för dem passande hem. Fotografiet har daterats till 1893, möjligtvis 1894. Vid tiden disponerades gården av makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson med barn för sommarboende.
Skorpafallet i Stångån nära Hovetorp har givit kraft åt både kvarn och såg. År 1890 anlades även en trämassefabrik längre ner i fallet, som år 1920 ombyggdes till vattenkraftverk. Här en vy mot vägbron med resterna av Skorpa kvarn till vänster i bild.
Alvastra klosterruin har fascinerat i ett halv årtusende. Inkluderas klostrets tid i funktion nås ytterligare nära 400 år av tid. Otaliga är de som fängslats av platsen. Här ett förevigat intryck från amatörfotografen Fritz Lovéns besök 1919. Möjligtvis fick hans hustru agera staffagefigur.
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Vy mot nordost från gatans korsning med Badhusgatan. Fotografens intresse gäller det vitrappade huset i förgrunden. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har den adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Douglaska gravkoret i Vreta Kloster kyrka. Koret uppfördes mot kyrkans södra långsida 1663 för fältmarskalk Robert Douglas. Efter denne har ytterligare sex stycken kistor med plats för medlemmar ur den grevliga ätten placerats i gravrummet. Utöver dessa finns där även fem askurnor, varav en utförts av Carl Milles.
"Från Maderna vid Stångån utflöde" är fotograf Essens egna beskrivning av motivet. Stångåns slingrande lopp mot sjön Roxen vållade länge problem för båttrafiken. Återkommande muddring och uträtning av loppet har varit aktuellt in i modern tid. Våtmarken runt Stångåns slingrande lopp skapade emellertid strandängar som nyttjades för fodertäkt. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Makarna Ludvig och Ellen Broomés söner i mer eller mindre lust för bad en sommardag i början av 1890-talet. Platsen är inte lokaliserat men torde utifrån fotografens hemvist vara Stockholms skärgård. Pojkarna har östgötsk påbrå på mödernet, genom mamma Ellens uppväxt i Vreta kloster norr om Linköping.
Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Makarna Konrad och Klara Matilda Olivia Karlsson med sina tio förstfödda barn. Rimligtvis har de samlats framför det hemman makarna arrenderar på Fundsboda norrgårds ägor. Yngsta barnet Vera Elvira Inga-Lill i mammas knä föddes i november månad 1916, vilket daterar bilden till sommaren 1917.
Nedströms Stångebro i Linköping har det tvättats i långliga tider. Här låg stadens klapphus och en bit in på förra seklet startades ett kommersiellt tvätteri på platsen, under namnet Stångebro Tvätt. År 1965 är det emellertid färdigtvättat och byggnaden kommer inom kort att rivas.
Utmed Ågatan i Linköping en mulen dag 1929. Miljön är i det närmaste oförändrad sedan fotografens dokumentation. Husens innehavare och dess verksamheter har naturligtvis skiftat. Från fasaden annonser den numera närmast bortglömda men vid tiden självklara firman Jubergs Hyrkuskverk, sedan bilismens intåg även med taxitrafik.
Motiv utan besked ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling. Byggnaden igenkänns som Svintuna, Kolmårdens ålderdomshem. Hemmet uppfördes 1929, således efter den tillskrivna fotografens död 1922. Vi har att förbise detta faktum och trots oklarheten finna glädje i den förträffliga dokumentationen av byggnaden från tiden då den var relativt ny.
Allt ser ut att vara förberett för tillverkning av potatismjöl och gryn. Dock tycks själva råvaran saknas, men den får antas vara på väg från annat håll. De stora karen ska fyllas med potatisriv som läggs i blöt och silas i omgångar tills stärkelsen kan skäras i bitar och torkas. Personerna på bilden har inte identifierats, men platsen är trädgården till Viby Källgård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.