Porträtt av Louise Reuterskiöld, i familjära sammanhang kallad Lizzi, här ståendes intill fru Wihlborg. Louise Reuterskiöld föddes 1854 som dotter till kammarherre Adam Didrik Reuterskiöld och grevinnan Charlotta Elisabet Posse vid Ulvåsa slott. Från 1880 gift med Nils Henrik Vult von Steijern och där efter bosatt i Stockholm. Fru Wihlborg har tyvär inte kunnat identifieras.
Från 299 kr
Ett ganska medfaret motiv från 1898 års industriutställning i Linköping, där bilden värde snarare ligger hos fotografen. Av den i Linköping verksamme amatörfotografen Oskar Lindsten är ytterst få arbeten kända. Hans fotointresse har annars lämnat avtryck i lokalpressen, både i egenskap av utställare och som förevisare av "ljusbilder". Här ett av två bevarade fotografier av hans hand i Östergötlands museums ägo.
Johan Albin Stein på tröskeln till Österhagen i Bankekind. År 1920 hade han både gift sig och blivit ägare till det lilla hemmanet. Hustrun hette Maria Lovisa Gustafsson och hade med sig tre barn in i äktenskapet. Nu är året 1950 och Johan Albin har varit änkling sedan 1939.
Överste Edvard Brändström i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Han inflyttade med sin familj till staden 1896. Skälet var hans placering vid Första livgrenadjärregementet. Från 1898 har han varit regementets chef. Nu väntar nytt äventyr för familjen. Inom kort ska Brändström ikläda sig rollen som svensk minister i S:t Petersburg.
Ernst och Ester Vilhelmina Björkmans fyra förstfödda barn i betonad ålderstrappa. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas för uppgiften så med fullständiga förnamn ser vi från vänster yngsta dotter Maj-Lis Ingegärd följd av Anna Britta Vilhelmina, Karl Fridolf Göte och Stina Margareta. Bilden är tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt i Örtomta där fadern var trädgårdsmästare vid Ekenäs slott.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Makarna Johan Magnus Jonsson och Lovisa Kristina Johansdotter på ålderns höst. De har lång tid arrenderat ett hemman i Råå, ett brukande som nu äldste sonen tagit över. Sedan 1914 bor de istället i egen lott i Skarparp, där bilden rimligtvis tagits.
Han stycks varit snar att ta till orda, den gamle gårdsfarihandlaren Johannes Henriksson, Hinke-Jocke kallad. Bygdefotografen A C Hultgren har fångat honom på några plåtar som allt som oftast visar honom mitt i berättartagen. Som här vid ett mötte dem emellan utefter Svinhultsvägarna, sannolikt 1902.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
Parti av Repslagaregatan i Linköping. Fotografens intresse gäller bebyggelsen närmast till höger. Trots att huset ligger långt in Repslagaregatan har de adressen Ågatan 17 med anledning av gårdens entré mot den sistnämnda gatan. Bilden ingår i en serie där Östergötlands museum dokumenterar trähusbebyggelsen inför rivning och sanering av kvarteret Bokbindaren.
Passagerarångfartyget Nya Kinda stävar fram på sin färd mot Horn i sydligaste Östergötland. Hon var byggd på Mälarvarvet i Stockholm 1896 och gick från nämnda år i trafik på sträckan Linköping-Horn. På bilden har fartyget passerat Stångebro för vidare färd mot Tannefors.
Från parken till godset Karlshov i Älvestad. Sökta till skuggan skymtar vi godsägare August Fredholms maka Helga Cavallin med parets barn Jane, Signe, Hildur och Einar. Kvinnan närmast trädet har inte identifierats. Bilden är odaterad men sannolikt tillkommen i samband med August Fredholms äldre dotter Ingrids vigsel 1896.
Arrendator Karl Andersson med sina barn på trappan till hemmet Livermålen i Svinhult. Arrendet hade han tagit över efter sina föräldrar redan 1906 och från 1911 var han gift med en piga på gården, Hanna Matilda Johansdotter. Vid tiden för bilden har hustrun och modern nyligen sorgligt gått bort i lunginflammation.
Lantbrukaren, fotografen och fruktodlaren Emil Durling stoltserar vid årets äppelskörd 1906. Genom Svenska Dagbladet får vi för detta år veta att Durling erbjöd fri frakt till Stockholm mot efterkrav. Äppelsorten Codlin omnämns på dessa villkor kosta 23 öre per kilo. Durlings medhjälpare på bilden har inte identifierats.
Lennmalms färg klingar bekant för Linköpingsbor något komna till åren. Firman har dock sitt ursprung i Norrköping men kom till Linköping som filial 1893. Rörelsen kom vidare att drivas av Frithiof Eriksson, som här ses i dörröppningen till butiken i Jonn O Nilsons hus utmed Storgatan.
Gårdsinteriör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. I trähuset drev upplysningsvis skräddare Gottfrid Zetterstrand sin verkstad under 1800-talet. Zetterstrand är ett av många exempel på hantverkare som var verksamma i området på 1700- och 1800-talen. Stadsdelen runt kvarteret Vårdtornet har medeltida härkomst och kallades i folkmun Midtina för sitt centrala läge. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan. Vy mot nordväst.
Stolplyckegatan 23 och 25 i Linköping är representativa exempel på den kåkbebyggelse som från det sena 1800-talet växte fram i utkanterna av Sveriges större städer. Vid tiden för bilden har husen i stadsdelen Stolplyckan sedan länge tjänat ut men först nu inleder staden sanering av området för att bereda plats för helt ny bostadsbebyggelse.
Under åren 1914-1915 uppfördes den pampiga Kanikegården utmed Kungsvägen i Mjölby. För komplexets ritningar stod linköpingsarkitekten Axel Brunskog. Huset sägs ha kostat en miljon kronor att bygga och har därför i folkmun fått namnet "Miljonhuset". Här en odaterad vy från söder omkring år 1930. Notera portlidret under burspråket som tills det byggdes igen utgjorde en av två passager till den bakomliggande kvarnen.
Tidig vår i Sandvik 1898. Fotografen har ställt upp sin kamera på landsvägen utmed sjön Roxens norra strand, vänt linsen västerut och förevigat miljön kring Lilla Sandvik, vars bostadshus vi ser till vänster. Vid tiden för bilden hade slaktaren Carl August Johansson köpt det lilla lantbruket och möjligtvis är det honom vi ser på vägen.
Under 1600-talets första hälft hade befolkningen i Simonstorp nått sådan omfattning att det befanns nödvändigt att uppföra ett kapell som komplement till sockenkyrkan i Kvillinge. Ett sådant kom därför att byggas och stod färdigt år 1650. Kapellet motsvarar i stort nuvarande kyrkas långhus. Därefter har kyrkan byggts ut i etapper för att nå dagens utseende. Vy från söder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.