Odins flisor. Odens flisor består av två mäktiga kalkstensflisor, 2,5-3,0 meter höga. Enligt sägnen var det ursprungligen en enda sten men den sprack när Oden stack sitt svärd genom stenen för att tjudra sin häst, Sleipner. De höga kalkstensflisorna är en del av ett gravfält med ett 40-tal gravar. I början av 1900-talet gjordes en arkeologisk utgrävning där sex gravar undersöktes. Man fann skelett av tre människor, en vuxen och två yngre individer samt enkla vardagsföremål. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
Interiör från salong i bostad. Fotografen Gustaf Björkströms bostad i samma hus som fotoateljén, kv Apotekaren, Varberg 1906-1914 samt 1920-1933. Två rum i fil. Skrivbord med nätt telefon, ett porträtt av frun Elin ovanför, väster på piedestal samt ett piano med mansporträtt ovanför (Beethoven?) och på pianot ligger Gustafs fiollåda. Björkström var musikalisk. I bortre rummet syns en matgrupp. Tidstypisk inredning i stram senjugend och linoleummattor på golven. Fotot är taget på våren då det står påskliljor och tulpaner i vaserna.
Interiörbilder från Samuelssonska villan i Varberg. Villan uppfördes 1904 vid korsningen Lasarettsgatan-Västra Vallgatan till stadsfiskal Nils Olof Samuelsson (1864-1910). Sannolikt är det han med maka och barn i salongen på bild 1. Ritningarna gjordes av byggnadsingenjören Gottfrid Ljunggrens och var ett av hans första byggprojekt sedan han kommit till staden året dessförinnan. 1945 flyttade provinsialläkare Karl-Holger Hejll med familj in i huset vilket ledde till att det senare kom att bli mer känt som Hejllska huset.
En kvinnlig expedit, klädd i röd rock, står bakom en disk och lägger ner varor i en kasse, Domus Frölundagatan okänt årtal. Framför henne står en kvinnlig kund redo att betala. På diskens framsida sitter en lapp med texten FILMINLÄMNING. Nedanför sitter ett vitt klistermärke med den blå texten "ABBA Voulez-Vous ABBA". (LPn Voulez-Vous var den svenska popgruppen Abba:s sjätte studioalbum och utkom den 23 april 1979.)
Vykort, "Tivedsstugan i Tranebergsskogen. Varberg." Restaurangbyggnad på Nya Påskberget, som låg intill gården Traneberg (numera riven), därav namnet på kortet. Byggnaden lär vara ritad av Gottfrid Ljunggren från Töreboda/Tiveden, som var arkitekten bakom många villor i Varberg 1903-1914. I denna byggnad kan anas ett nationalromantiskt anslag där en timmerstuga ser ut att möta en hallandslänga med stråtäckt tak, försedd med en sakral medeltida absid.
Ensemblen till föreställningen "Mjuka tjänare", sannolikt på Varbergs teater. Scenografin visar en högreståndssal. Scenkanten är draperad och där står ett piano med elektrifierad belysning, där ljuskällan avskärmas med textilier. Sannolikt är det Frans Hodells (1840-1890) lustspel med samma namn som skrevs 1865 efter en tysk idé och hade premiär på Djurgårdsteatern den 2 augusti 1875. Hodell var i sin tid en välkänd och uppskattad lustspelsförfattare, men även journalist och redaktör/ägare till skämttidningen Söndags-Nisse. (Glasplåten är sprucken.)
Duk i bomullsdamast med mönster hämtat ur Afhandling om drällers och dubbla golfmattors tillverkning, med begagnande af harnesk-rustning / författad af J.E. Ekenmark och systrar, Stockholm, 1928. Johan Erik (1786-1833), Hedda Christina ( 1786-1833), Lovisa Maria (1795-) och Gustava Fredrika, gift Beckvall (1800-). Troligen vävd av fru Ebba Brohäll, född Larsson, (1887-1957) som i sin ungdom arbetade som vävlärarinna på Tyfts folkhögskola på Tjörn. Hon var utbildad bl. a. på Borås Vävskola. Duken i privat ägo.
Två kvinnliga kunder står på var sin sida om en papp-disk där det ligger flertalet upplagda wienerbröd. På papp-disken står det textat "Välkommen" i rött. Där finns också en gul skylt med texten "Wienerbröd 2:-". Den ena kvinnan plockar ett wienerbröd med hjälp av en tång och lägger det i en papperspåse. Mittemot står en kvinna och pekar på wienerbröden. Snett bakom henne står en skymd man. Domus Mölndals centrum 1970-tal.
Tulebo cirka 1945. Från vänster: Rosa Krantz Pettersson (1912 - 1994), två okända flickor, mormor Nora Krantz (1879 - 1955) och morfar Carl Krantz (1880 - 1956). Främst ses dotterdottern Eva Pettersson (född 1944, gift Kempe). Den mörkhåriga flickan, som står framför Nora, kom från Norge och bodde hos familjen Krantz en tid. Carl Krantz var skomakare och undervisade vid Stretereds skolhem. Makarna bodde i Stretereds personalbostäder på Tulebovägen. De okända flickorna är samma som på foto 2023_0098.
Utanför familjen Krantz bostad, Stretereds personalbostäder på Tulebovägen 1946. Från vänster: en okänd flicka, Eva Pettersson (född 1944, gift Kempe) samt en okänd flicka. Den mörkhåriga flickan till höger, kom från Norge och bodde hos familjen Krantz en tid. Carl Krantz var skomakare och undervisade vid Stretereds skolhem. Makarna bodde i Stretereds personalbostäder på Tulebovägen. De okända flickorna är samma som på foto 2023_0093 och 2023_0096.
Gävle Manufaktur AB, Strömsbro. Juni 1946. På fabriken jobbade många ogifta textilarbeterskor, Några av dem bodde i den så kallade flickbyggningen. Gefle Manufaktur AB ägde Svanens väv i Strömsbro, som länge var den största fabriken i landet för tillverkning av bomullstyger och garn. Fabriken startade år 1849. Men det blev andra tider med krig, konflikter och sämre konjunkturer, då gick det sämre även för Svanens väv som tvingades lägga ned år 1960.
Ateljébild av John Thölin från Värö med makan Selma och sina tre barn. Döttrarna Anna Gustava, stående, och Margit fick John med sin första hustru Hilma (1875-1910). Selma och Johns son Carl-Gustaf sitter på bordet och var två år vid fototillfället. Selma arbetade som småskollärare i Värö. Alla barnen kom att bo och arbeta i Lundatrakten: Margit blev tandtekniker, Anna Gustava folkskollärare (även i Malmö) och Carl-Gustaf präst med utlandsuppdrag inom Lutherska världsförbundet och senare kontraktsprost i Uppåkra.
Badliv på damernas strandbad Skarpe Nord sedan badhytter och cementgång ned till vattnet, där en ledlina tog vid, uppförts. Här syns att även träspänger lagts ut över den steninga stranden fram till cementgången. Badhytter fanns även vid männens badplatser Goda Hopp och Djupa Dräkt. Påbudet då var dock att badkläder skulle användas och sådana hyrdes därför ut av badföreståndarna. Nakenbad bland herrar i större omfattning etablerades tidigare än bland kvinnorna, där det dröjde till fram mot 1920-talets slut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.