Takstolsresningen har nu fortsatt till laddelen av bygget. Med förvånansvärt primitiva metoder, bara två fastknutna stänger, lyckas man resa upp takstolarna och få dem på plats. Sedan lägger man bara ett par lösa plankor på hanbalkarna för gubben uppe att gå på. Synd att Masse inte var med när de byggde stenväggarna, likaså fortsättningen av taken, panelen och fönstren.
Från 299 kr
Denna lilla skogssläde får nog närmast betecknas som en kälke. Den är mycket välgjord med alla delar infällda i varandra. Stavarna som lasset skall läggas emellan har sammanhållande tvinnade band av troligen rötter. Denna släde måste ha använts till körslor av småved.
Fie Oskar Larsson bearbetar de fastkilade träskoämnena med ett sorts långt håljärn. De andra två verktygen skedborr och yx står bredvid. Det är dagen före nyårsafton med barmak. Oskar har vinterrocken på, men det ser inte ut att vara kallt. Det finns obetydligt med grenved, en del finns nog upphuggen och torr i vedboden t h.
Hallsarve Vilhelm Karlsson, 20 år, håller upp en lite träställning, som man troligen trädde in yxan i vid slipning för att få stadigare vinkelhållning mot slipstenens yta. Brodern Arvid håller i slipstenens vev. Fadern Hans, 47 år, sågar björkved. Alla har vanlig arbetsklädsel. Den grenvedshög som låg här i juni är inkörd i vedboden, se Nr 234!
En för Storsudret ordinär vast av kalksten med någon gråstensinblandning. Balklidets balkar är för klena och krokiga. Här har Masse rätt om hailvast. Se Nr 218. Lägg märke till att gräset är slaget utanför vasten, det var de fattigas foderplats, de fick ta hö och beta på vägkanter och dikesrenar.
Här ligger en troderhög och en väldig ris- och vedhög snett bakom ladugården hos Fäi-Jakå. Ladugården har en märklig gavel som är ihopbyggd med en bodlänga. Det är också ovanligt med faltak, brädtak, i en så pass skogsfattig socken som Lau.
Så här kantade av bandtunar såg alla vägar och marker ut förut. Medan skiftet pågick lagade man inte tunarna om man slapp, de skulle ju ändå flyttas när markerna hade fördelats färdigt. Masse har dubbel exponerat, men valt att behålla bilden.
Här ligger skuporna och väntar på att bli uppställda i rakar. Bilden är verkligen tagen på Smiss Vilhelm Karlsson åker väster om gården. Masse har riktat kameran snett ner mot sjön, vilken syns mellan skogsdungen söder om Daustäde änge t v och Smiss änge t h. Tunen bakom rågåkern står längs kviorna ner till Smissparterna.
"Johan Johansson Mallgras i Alskä, fåisar bäi Nöigärdä". Märkligt nog har Alskog några mycket små jordplättar på rad vid Daustäde söder om Nöigärde, alldeles norr om skjutbanan. Det verkar helt otänkbart att Johan Johansson gått med stutar ända från Mallgårds för att bruka denna lilla plätt. Kanske arrenderade han mera mark här, så arbetet lönade sig bättre. Man ser att stranden är helt öppen.
Masse skriver att J O Larsson harvar med järnharv, men harven liknar mest träpinnharven på Bild nr 15! J O Larssons klädsel med blus, byxor och vegakeps verkar vara hans favoritkläder, så här ser han ut på många bilder! Är det kallare har han svart väst! Lägg märke till det helt öppna landskapet!
Tjärtall Foto av tjärtall, närbild. Tydliga yxhugg synliga. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är ca 1730. Senaste tjärvedsskattningen bedöms vara gjord ca 1882. Raä 157 c, 2007-09-01, reg i FMIS.
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 g, 2007-09-01
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 h, 2007-09-01
Tjärtall Foto av Tjärtall. Närbild av uthuggning med kärnan som sparats. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Raä 221 i, 2007-09-01
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Församlingshemmet till Linköpings domkyrkoförsamling. Husets byggnadshistoria är lång och komplicerad. Äldsta delarna har medeltida ursprung och tidigt användes byggnaden som skola. Klartlagt är det gymnasium som drevs i bygganden från 1628 fram till att frimurarna köpte fastigheten 1808. De kom vidare att bedriva sin verksamhet i byggnaden tills Frimurarehotellet stod klart 1912. Sedan 1931 inrymmer huset nämnda församlingshem.
Motiv från Brinkbacken i området Vimanshäll söder om Linköping. Snön låg djupt när fotografen passerade en vinterdag 1901, till glädje för barnen som hade lyckan att för linköpingsmått bo invid en rejäl kälkbacke. I bakgrunden ligger hus utmed dagens Hällgatan. Bostadshuset i mitten har upplysningsvis flyttats till friluftsmuseet gamla Linköping.
I Styra har begravningsplatsen legat öde sedan församlingens kyrka revs sommaren 1861. Upprinnelsen var att den tidigare annexförsamling till Varv sammanslogs med densamma till en kyrkosocken med gemensam kyrka och kyrkobok. Kyrkoruinen i Styra övertäcktes med jord men gravvårdarna fick stå kvar. Här en vy från väster 1929.
Enligt uppgift ser vi Augusta invid mejeriet till Thorönsborgs slott i Sankt Anna, där hon ska ha tjänstgjort vid tiden för bilden. Vidare i livet ska hon ha gift sig med en Hjalmar Johansson. Hennes identitet har emellertid inte kunnat styrkas.
Den forne knekten Sven Peter Skog har landat en knapp kilosgädda ur kvarndammen i Attarp. Att han nogsamt väger den med sitt besman kan tyda på att fångsten är till salu. När han inte fiskar brukar han tillsammans med makan Hanna det sedan länge avvecklade knektbostället Lilla Kvarntorpet strax här intill. Bild från omkring 1920.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.